Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lewenhaupt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
604
Licent.
Lid.
Eiicent. Af 1600-lalets författningar finner man
ordet licent förekomma allt ifrån konung
Gustaf Il Adolfs tid. Således lades, år 1629, till
krigsstatens understöd, 2 dalers licent pä hvarje
inkommande tunna salt, hvilket af drottning
Christina 1635 minskades till en riksort; men
förvandlades 1649 och 1650 till betalning in natura,
först med 2 och sedan med 3 tunnor af hvarje
läst eller 18 tunnor; hvilket licent-satt skulle
förvaras och föryttras till de fattige och nödlidande,
och hvarå försäljningspriset 1672 utsattes till 12,
samt 1681 till 14 d:lr k:mt tunnan. År 1631
utkom en kongl. stadga, angående licents
erläggande af åtgående spannmål, och 1644 utsättes äfven
i anseende till krigsbehofvet, men blott för det
året, licent-afgift för metaller, som utskeppades
och i 1718 års tulltaxa, på inkommande varor,
fastställdes en viss licent-afgift ifrån 2 till 32
procent. Den sedermera i tullräkenskaperna så
kallade ordinarie licent, var af helt annan
beskaffenhet. Denna licent beviljades af rikets
ständer vid 1719 års riksdag, att uppbäras af
åtgående och inkommande varor, samt att, under
rikets ständers kontors inseende, användas till
riksgäldens betalande. Sedan ordinarie licenten
intagit serskild kolumn i sjötullstaxorna till 1741, då
en serskild licent-taxa utkom, samt, enligt 1770
ärs utgående sjötullstaxa, extra-licenten och
[ör-höjnings-licenten för beck, tjära och trädvaror, och
enligt 1771 års inkommande taxa, extra-licenten,
konsumtions-accisen, konsumtions-afgiften för
kortlekar, tullförhöjning Tör chokolad, snus och the,
jemte tapperians-accisen för fremmande drycker,
blifvit inberäknade uti licenten, blef omsider
denna, således af 7 serskildta titlar bestående
licent-afgift, genom 1782 års sjötullslaxor, helt och
hållen sammanslagen med stora sjötullen. Ar 1768,
och således innan de öfrige afgifterne
tillkommo, uppgick blotta ordinarie licenten i Stockholms
stad, för inkommande varor, till 73,322 d:lr 11
öre, och för utgående varor till 116,981 d:lr 8
öre, eller inalles 190,303 d:ler 19 öre s:mt, och
således nära 2 tunnor guld. Totala beloppet af
denna licent ifrån och med 1719 till och med 1737
gjorde 3,019,443 d:lr och från 1738 till och med
1764, 5,191,286 d:lr s:mt. Till ersättning för
kronans kostnad, vid utredning af örlogsskepp,
hvilken skulle beskydda handels-sjöfarten för
sjöröfvare, och i detta ändamål konvojera de Svenska
köpmans-skeppen på aflägsnare resor, förordnades
1653, att en serskild afgift skulle erläggas af
varorna, under namn af konvoj-penningar, de der
fastställdes till 1 proc. af värdet utaf de
laddningar, som innehades af de under konvoj varande
skepp. Till denna procent af värdet lades 1672
och 1673 en åttondedeh riksdaler för lästen,
hvarvid det förblef till 1722, då denna £ upphäfdes
och det stadgades, att i stället för den ena i
kon-voj-afgift uppburna procenten, skulle, under titel
extra-licent, uppbäras 1 proc. för inkommande och
± proc. för utgående varor. Efter ett års förlopp
förändrades extra-licenten så till vida, att för
varor, som hemtades utom Sundet, skulle erläggas
1 , och inom sundet £ proc., och för åtgående
varor, utom sundet j, och der inom * proc. Ar
1747 förordnades, på rikets ständers begäran, att
extra-licenten tills vidare borde erläggas pä det
sätt, att för alla till Sverige, Finland, Pomern
och Wismar, med Svenska skepp inkommande
varor, som voro tull underkastade, skulle ifrån
Öster-och Westersjön betalas 2 proc., och för utgående
hälften; men för de med fremmande skepp
inkommande tullbara varor 3 proc., och för de med
sådana skepp utgående |j. proc. År 1762
fastställdes denna licent-afgift till tredubbelt emot det
nyssnämnda beloppet. Blott för Stockholms stad
utgjorde denna afgift år 1768 nära 2 £ tunnor
guld; huru den sammanslogs med ordinarie
licenten har förut blifvit anfördt. En annan licent var
den s. k. firhöjnings-licenten, hvilken uppkom 1757,
då det stadgades, att för hvarje skeppund jern,
som med fremmande fartyg utfördes, borde
betalas en tillökning i licenten af 10£ öre s:mt, för
beck och tjära 2 d:lr s:mt lästen och för alla
träd-varor 4 gånger så mycket, som 1741 års
licent-taxa utsatte derför. Denna förhöjnings-licent
sammanslogs äfven med ordinarie licenten 1770; men
utgår ännu till jernkontoret och erlägges i
jern-och metall-våga rne med 2 sk* 8 rist för hvarje
skepp:d af vissa jernsorter, som utföras på sådana
fremmande fartyg, hvilka ej äro i anseende till
tull- och skepps-umgälder satte i likhet med
Svenska fartyg. Enligt kongl. brefvet af den 2 Juni
1823 skulle kommerse-kollegium af denna licent
få i låneväg använda vissa medel, för alt
befordra utskeppning af förädlade jern- och
metall-tillverkningar, och sedan äldre premie-fordringar
blifvit utredde, få emottaga bela denna licent-fond
till förvaltning.
Liciitone, Jolian, af en ganska gammal Engelsk
ätt, emedan en Eduard Ligtlion omtalas redan
1250. En hans ättling var nämnde JUilmn L.,
hvilken kom från Skottland till Sverige och ingick i
tjenst hos Gustaf Adolf, samt stupade såsom
öfverste i slaget vid Wittstock 1636. Hans son,
Liclitoue, Robert, var föild i Perno socken i
Nyland d. 8 Juni 1631, tog tjenst som simpel
soldat vid endast 15 års ålder; men befordrades så,
att han blef general-löjtnant, kongl. råd, guvernör
öfver Kronobergs och Jönköpings län, och
slutligen president i Aho hofrätt. Han dog barnlös på
sin egendom Rörstrand d. 7 Jan. 1692, då ätten
ntgick med honom. Var en man af utomordentlig
kroppsstyrka, en tapper soldat och en duglig
embetsmän. Vid 1682 års riksdag skall han hafva
förifrat sig något och fällt ett oförsigtigt uttryck
om borgareståndet, hvilket förtröt detta; men
saken bilades genom dess talman, borgmästaren
Theg-ners klokhet
Lid, i gamla Svenskan port. Ordet har bibehållit
sig på landsbygden, der det betyder Öppning på
en gärdesgård eller en instängd väg emellan
tvenne gärdesgårdar. Det betyder äfven hug, sida, en
rusgifvande dryck och krigshär. — Lid betyder
ock en bergssluttning, eller en med löfskog beväxt
trakt, för hvilken senare tydning ordet ännu an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
