Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lewenhaupt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lif.
Lifregementet* Husar-korp*. 613
Han blef nu kammarherre bos Gustaf III och kort
derefter kapiten vid lifgardet; men deltog likval,
såsom öfverste i Fransk tjenst, i Nordamerikanska
frihetskriget, och erhöll Franska merite-orden för
den tapperhet han dervid ådagalade. Han blef år
17SS öfverste-löjtnant vid Södermanlands
regemente, och bivistade med det Finska kriget, efter
hvars slut han blef general-adjutant,
general-major, general-löjtnant, och dog 1809.
Lif och Lifthraser (mythol ). Så kallar
fornsa-gan tvenne menniskor, hvilka, enligt Asaläran,
skulle medan Ragnarök påstod och bela verlden
brann upp, gömma sig på en ort, kallad
Hoddmi-mersholt och der lifnära sig af morgondagg. Från
dessa skulle det nya menniskoslägte bärstamma,
hvilket sedan skulle bebo den ur hafvet uppstigna,
sköna, grönskande jorden.
Lif», i forn-Svenskan beläcka, akla, skydda. I
Heims Kringla heter det: "Olafur Kongur brå yfir
sig scelldinom, oc steyptist i kaf, oc lifdi sva vid
spiotom." (Konung Olof betäckte sig med skölden
och dykade under vattnet och skyddade sig
sålunda mot spjuten).
LifbevUringen. Denna korps inrättades år 1821,
då Stockholms stads och läns beväring bildades till
ett regemente med stående befäl, hvartill användes
de fordne lifdrabanterne, hvilken sistnämnde korps
derigenom upphör.
Lifdrabanter. Se: Drabanter.
Lifgardet, Svea och Andra. Se:
Gardesreye-menter.
Lifgeding kallades fordom det underhåll som
beviljades Svenska enkedrottningar. Egentligen
brukas namnet så vida underhållet består i fast
egendom. Nu mera begagnas icke detta sätt, utan det
kongl. Iiusets bofhàllning bestrides af anslag utaf
statsverket i reda penningar. Den enda fastighet,
som nu öfverlemnas åt de kongl. personernas eget
bruk, är de kongliga slotten med dertill börande
egendom. Lifgedinget bestod af bela socknar och
större orter, af hvilka statsinkomsterna anslogos
ät enkedrottningen. Enligt samma grundsats,
af-löuades statens embetsmän i äldre tider; ty man
gaf dem ej en fast lön, utan vissa gods, hvilkas
räntor de fingo uppbära.
Lifgrenadier-regementet, FOrsta och
In-dra. Se: Grenadierer.
Liflierrskapet var en fordom bruklig benämning
på de kungliga barnen. Uppsigten öfver dem
tillhörde "drottningens förnämsta jungfru" eller
hoffröken.
Lifland. När Korsherrarne härstädes icke mera
kunde försvara landet, hvarken mot Ryske tsaren
eller Polske konungen, sökte de hjelp bos den
Svenske. Erik XIV, som då nyligen uppstigit på
thronen, nekade dem hvad de begärde, om de ej
ville lemna slottet Pernau i pant, emedan de en
gång bedragit hans fader, och som de vägrade
bartill, upphörde underhandlingen. Na lemnade
här-mästaren bela landet åt konungen af Polen; men
då denne ej kunde försvara det emot Ryssarne,
uppsade borgarne i Revel och riddarne deromkring
härmästaren all Iro och lydnad och anhöllo om
Eriks beskydd. Detta beviljades dem äfven, och
Clas Christersson Horn skickades att med trapper
besätta staden och landet. Detta var na på en
gång angripet af fyra fiender: Sverige, Ryssland,
Polen och en Dansk prins, Magnus, som tillbandlat
sig öarne Dagö och Ösel. De delade sig i tvenne
förbund, å ena sidan Sverige och Ryssland, och å
den andra Polen och prins Magnus, som fick
Danmark och Lybeck med sig, och häraf nppkom ett
krig, hvilket räckte under ej blott en del af Eriks
regering, utan äfven nästan ända till 30-åriga krigets
början. Genom denna beskyddshandling grundlades
Sveriges välde pä andra sidan Östersjön, dess
lysande framgångar och Europeiska betydenhet; men
också dess olyckor under Carl XII och bans
närmaste efterträdare. LiOand gick för öfrigt,
liksom de andra Östersjöprovinserna, förloradt
genom freden i Nystad. (Om reduktionens
handhafvande härstädes. Se: Hast fehr, Jakob Johan och
Patkull.)
Lif- och Huatrupper, konungens. Så kallas,
eller rättare, kallades gardes-regementerne till bäst
och fot, hvilkas cbef konungen anses vara,
hvarföre de verklige öfverstarne dervid endast bära
titel af sekundchefer. För öfrigt finnas flera korpser,
hvilka anses böra till dessa liftrupper, neml.
lifregementet, hvilket består af en grenadier-bataljon,
en husar- och en dragon-korps, samt de båda
lif-grenadier-regementerne, första och andra. Alla
dessa serskild|a korpsers numerär är följande: de
båda gardes-regementerne tillsammans 1,600 man,
lifregementets grenadierer 500, första
lifgrenadierregementet 1,200, det andra 1,000, lifgardet till
häst 400, lifregementets dragoner 505 och
busa-rerne 500 man.
Lifregeiuenteta Dragon-korps är en indelad
trupp, af dragon-regementeme det första i
ordningen, och bland kavalleriet näst efter lifgardet
till bäst. Regementets styrka utgör 505 man,
hvaraf 450 effektiv nummerstyrka och resten
indrag-ne och anslagne nummer. Häraf finnas förlagde
i Stockholms län 221 man, i Upsala 279 och i
Gefleborgs 5 man. Regementet bör under fjerde
militärdistriktet och har till mötesplats
Ladugårdsgärdet vid Stockholm. Aflönings- och
underhållskostnaden (1845) uppgick till 132,033 R:dr B:ko,
hvarunder inbegripes allt hvad dertill hörer, såsom
penningar, boställen, indelta räntor, manskapets
torp, beklädnad, vapen, möteskostnader, m. m.
Lifregementets CJrenadier-korps. Se:
Grenadierer.
Lifregementets Husar-korps. Denna indelade
trupp intager bland kavalleri-regementen ordningen
näst efter lifregementets dragon-korps, och äger
en effektiv styrka af 445 man, utom befäl, samt
55 indragne nummer, anslagne till åtskilliga behof,
eller tillsammans 500 man. Häraf äro förlagde i
Nerikes län 335 man, i Skaraborgs 125, i
West-manlands 25 och i Södermanlands 15.
Regementet bör under femte militärdistriktet och har till
mötesplats Sanna bed i Nerike. Aflönings- och
underhållskostnaden, grundande sig på förhållandet
Del. 11. 78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
