Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lewenhaupt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ellllenstjerna.
Irflllestrftm,
627
blifvit mycket tadladt, och man har till och med
beskyllt honom för falbet. Denna beskyllning
torde dock vara ogrundad och ett nttryck af
partihatet, eller af det allmänna missnöjet med den
olyckliga freden. Rättvisare torde han kunna
tadlas för svaghet och eftergifvenhet mot hofvets
fordringar, hvilket var benäget till fred pä hvad
vilkor som belst, blott det icke blef hertigens af
Holstein upphöjelse på thronen, efter drottning Ulrika
Eleonora. Ar 1725 blef han ordförande i
Wismar-ska tribunalet, och dog d. 26 Sept. 1732 på sitt
gods Diewitz i Pomern. Hans grefliga ätt utgick
med sonen Carl, hvilken dog ogift 1767. L.
anses för en af Sveriges bäste poeter på sin tid, och
isynnerhet Tör den förnämste Finland dä ännu
frambragt. Rland hans bästa skaldestycken nämnas:
Klagan öfver Iris’» a/resa; Finlandia, Epico
Carmi-ne Græc.o, depicta; Den korsifeste Chrislus, t Svensk
vers afmålad; Chrislus nascens, paliens, Iriumphans,
eller den Nyfödde, Korsfäste och Uppståndne Chrislus.
Eiillieustjerna, Carl, assessor i Åbo hofrätt
och sedan lagman i Karelen, var en myndig och
ansedd man, hvilken mycket deltog i
riksdagsstriderna och 1738 afgaf ett votum, som väckte stort
uppseende, och hvari han förklarade sig emot de
persekutoriska åtgärder, dem pluraliteten af adeln,
de då rådande Hattarne, tillåtit sig mot åtskilliga
rådsherrar af Mösspartiet, till hvilket sistnämnde
L. hörde. Han afled 1742, endast 46 år gammal.
Eilllleroth, \Mh, son till kyrkoherden Hans
Nilsson Eosander, var äldre broder till Samuel Göthe
och farbroder til] J. F. Eosander (se dessa ord),
föddes i Asbo prestgård i Östergöthland d. 25
April 1636, ingick i kongl. kansliet och användes
i flere diplomatiska värf, vid Franska hofvet, bos
general-staterna, till England och Preussen, var
ambassadör vid fredskongressen i Ryssvik, afslöt
denna allians-traktat med England och Holland, en
annan med Preussen, en tredje med Hannover och
Brannscbweig-Lüneburg. Hans härvid författade
berättelser och noter äro af historiskt intresse.
näns förtjenster belönades med adels- och
friherreskap, och slutligen med grefve-diplom, men i
hvilken värdighet han ej blifvit introducerad, emedan
han straxt efter dess erhållande afled utan
manliga arfvingar d. 19 April 1705. Han var då kongl.
råd och kansler för Pernaus universitet.
EillleskMld. Med detta namn finnas tvenne
adliga ätter, en, hvars stamfader var Krik
Jespers-■an, hvilken varit använd i åtskilliga
befattningar, bäde af Gustaf Adolf och drottning Christina,
samt en annan, hvars stamfader hette Mils
Samuelsson. Denne adlades 1653. Han var då
en gosse om 10 år; men erhöll likväl adelskap,
dels "för det han var af ett snällt och qvickt
ingenium’’, dels för sin faders skull, hvilken hette
Samuel Andersson, och var referendarie vid
hof-kansliet och sekreterare vid hären i Skåne,
der han, endast 34 är gammal, aflidit d. 25 Okt.
1644. Man ser af detta och flere andra exempel,
att adelskap den tiden stundom erhölls temligen
lätt och på nog knapphändiga skäl. Kanske bidrog
härtill att hans mor var Elsa Tånge), hof-kan-
sleren Nils Tungels dotter. Om henne, som sedan
blef gift med hofmästaren Markos Nilsson, yttras i
Stjernmans matrikel: "Hon förbröt sin faders gods,
igenom skörlefnad", se kongl. brefvet, dat. d. 31
Jan. 1691, till redaktions-kommissionen. Härmed
betecknades, troligen, bennes äktenskap med en
ofrälse person.
Eiilliesparre. Med detta namn finnas tvenne
gamla ätter, hvilka begge intogos på riddarhuset vid
dess inrättning 1625. Den ena N:o 44
härstammar frän en OJttrn Jonsson till Senserid, och
de ättlingar deraf, hvilka sistnämnde år
introducerades, voro Peder och Arvid, den senare
assessor i Götha hofrätt. Ätten är utgången,
likasom den andra N:o 74.
Eiilliestielke, Abraham, var Johan lll:s lif—
knekt och adlades af honom, samt blef, jemte sin
son Carl, introducerad på riddarhuset 1625. En
ättling af denna slägt,
Eiilliestielke, underofficer vid artilleriet och död
180-, endast några och 20 år gammal, var
författare och skref ett par theaterstycken, hvaraf
det ena, Theaterskrifvaren, för ungefär 40 år
sedan, ofta uppfördes på Djurgàrds-theatem.
Eilliestierna. Med detta namn finnas äfven
tvenne adliga ätter. Den enas stamfader var Jöns
Bosson, son till borgmästaren i Stockholm Do
ßjug?i om hvilken säges, att han "ifrå ungdomen
beflitat sig om dygd och äbra och sig så skickad,
att han är blefven en flitig dygdenes discipel."
Den andra ättens stamfader torde hafva varit en
slägting till den ofvannämnde, emedan han var son
till rådmannen i Stockholm Olof Pehrsson
BjuffC» hvilken bestyrde om konung Gustaf Adolfs
grafbyggnad. Sonen Anders användes såsom
sekreterare vid åtskilliga beskickningar, deribland
grefve Schlippenbachs, och räddades dä denne
drunknade. Slutligen var han sekreterare vid
regeringens kansli i Bremen, och adlades i denna
beställning. Dog 1679, endast 46 år gammal.
Eilliestolpe, Ears, son till superintendenten i
Hernösand doktor Julius Micrander. Han
studerade medicinen, blef 1685 doktor i Caen i
Normandie och samma år medicine professor i Dorpt;
lemnade detta embete 1694 och reste till
Stockholm, der han blef stadsfvsikus och assessor i
kollegium medicum. Är 1701 kallades han til)
lifmedikus hos Carl XII, hvilken fann mycket behag
i hans muntra umgänge och adlade honom år 1705
nnder namnet Lilliestolpe. Han blef dock icke
introducerad på riddarhuset, emedan han dog
dessförinnan d. 5 Juli 1706 i Lithauen, af för mycket
körsbärsätande på en bet sommardag. Ilar hållit
ett tal, i anledning ntaf Carl XI:s andre son prins
Gustafs födelse, samt ett om "de nordliga snillenas
natur och kraft."
Ellliestruss, Johan, hette förut Eapp och var
född i Tyskland, blef 1702 frivillig och tjente sig
npp till kapiten. Han blef fången vid
Dnieper-strömmen; men lyckades komma på fri fot 1715.
I adelsbrefvet kallades han Lilliestrauss.
EllliestrUin, Johan, son till rådmannen i
Örebro, Nikodemus Abusen, född d. 5 Mars 1597,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>