Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lewenhaupt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lill-an.
Limnell.
629
P. Törner. Vid Rännefjälla by finnes ett uråldrigt
domaresäte och öster härifrån en jordhög, som
man tror blifvit uppkastad att derpå plantera
kanoner, emedan man i trakten funnit styckekulor.
På Lundby gärde står en runsten, och griftbögar
på åtskilliga ställen. Socknen innefattar 12 \ mtl.
och har 200 invånare. Af dess areal 1,713 tunn),
äro 360 sjöar och kärr. Adr. Linköping.
lit| I-ån eller Skofteby-Å, går från
Ilornborga-sjön, i Gudhems härad af Westergötland, genom
Skånings och Kinnefjerdings härader, samt förenar
sig med Lidan ungefärligen j- mil frän Lidköping.
Li|lit, krono-säteri i Asums socken af
Christianstads län. Denna gård har tillhört Ulfeldska
slägten, men bjef reducerad till kronan och derefter
indelad till majorsboställe vid Södra Skånska
ka-valleri-regementet. Gården har en gammal
karak-tersbyggning och ladugårdsbyggnader. Helge-ån
framlöper tätt vid gärden, som har 5 underlagde
arbetshemman och 9 torpare, hvilka göra dagsverke.
Vid denna gård ligger en hög kulle, Blacke kallad,
kringfluten af nämnde å på alla sidor, hvarpå
fordom stått ett väl befästadt slott. År 1467 och
1468 belägrades detta slott af Christian I; men
kunde blott genom öfverenskommelse intagas från
dåvarande ägaren, kongl. Danska rådet, Ivar
Axelsson, som var gift med konung Carl VIII
Knutssons dotter, och hade, i anseende till
uppkomna misshälligheter, uppsagt konung Christian
tro och lydnad. Ännu ses några få lemningar
efter detta slott med de grafvar och vallar, som
i fyrkant omgifvit detsamma. Man vet ej när
slottet blef förstördt.
Lima, en socken med Transtrand, belägen i V.
Dalarnes fögderi och kontrakt af Stora
Kopparbergs län och Westerås stift, 19 mil V.N.V. från
Falun. Socknens längd är 7 och bredd 4^ mil.
Trakten är så glest bebyggd att det ej finnes mer
än 130 personer för hvarje qvadratmil. Kring
Dalelfven är orten bebyggd; det öfriga vildmark.
Landets belägenhet är sådan, att den bildar en lång
dal efter elfven, af i till J mils bredd, hvilken på
sidorna inneslntes af bergsryggar. Landsvägen
följer elfven. Landet är mycket högt, och den
stora sandstensåsen, som ifrån Fämund sänker sig ned
åt socknen, bibehåller ända till Transtrand en
medelhöjd af 2,500 fot, med enstaka kullar, som äro
ännu högre, t. ex. Hemfjället vid Transtrands kapell,
med flere norr ut belägna, hvilka öfverstiga
växtlighetens gräns och hafva stundom qvarstående
snöfläckar öfver sommaren. Lima/jällen äro till antalet
27, enligt Hülpbers Dagbok, och gå ej längre ned
än till Transtrand. Lim- eller Lerberget, på
Dal-elfvens södra sida, är, enligt Hisinger, beläget
omkring 2,300 fot öfver hafvet. Åkerbruket är
ringa och osäkert. Luftstrecket ytterst hårdt och
sommaren kort. Boskapsskötseln idkas med förmån
vid fäbodarne. Den fordna tillverkningen af
myr-jern har sedan många år tillbaka upphört; men
allmogen fortfar att af köpt ämnesjern från dc
närmast liggande bmken smida bästskor, m. m.,
hvarmed handel drifves på Norrige, och hvaremot
erhålles fisk varor, tobak, hästar, m. m. Skogen,
som är vidsträckt, kan i anseende till sin
afläg-senhet icke tillgodogöras. Orten har godt om
fogel och insjöfisk. En sägen är, att pä den tid,
då jagt och fiske utgjorde Limakarlens enda
födkrok, gick en gång en man i skogen för att med
sin bössa skaffa sig lifsuppebälle. Han hade flera
dagar förgäfves sökt villebråd, och då nu qvällen
kom, lade han sig, trött, ledsen och hungrig, vid
stockelden, samt bunden bredvid honom. Båda
insomnade; men väcktes af en "grann" fru. Gubben
kunde se att det var skogsfrun, och frågade
henne hvad hon ville? Hon genmälte: "Stackare!"
han är ledsen. Kom, följ mig öfver berget skall
du finna både björn och bock." Men mannen sade:
"Nej! i Guds namn, gack ifrån mig"; och frun
försvann. Efter en stund tog han genaste vägen
åt hemmet, och fällde derunder en björn. Han
ansåg detta såsom en belöning för sin
ståndaktighet. Största sjöarne äro Tissjön och Häsjön, af
hvilka den förre utfaller i Klar-elfven och är af
något mera än J qv.-mils storlek. Öfversta byn
i socknen heter Salin och ligger vid
Vesterdal-elf-ven, nära Norska gränsen. Det var här som
Dalallmogens utskickade, Engelbrekt och Lars ifrån
Kjettilbo, som bitkommit på skidor från Mora,
först upphunno Gustaf Wasa, då han skulle
begifva sig öfver åt Norrige. De öfvertalade honom
att återvända och blifva deras anförare mot
Chri-stjern. Lima kyrka, uppförd af sten, är mycket
gammal; ty redan år 1306 har en kanonikus i
Upsala, M. Knoop, för denna kyrka utfärdat ett
af-latsbref. Innan Gustaf begaf sig på våg till
Norrige bivistade han gudstjensten bär i kyrkan, och
skall äfven bär talat till allmogen samt legat om
natten i en by, mil härifrån, kallad
Storjonsho-ten, hvaraf knappast namnet är öfrigt. Ilertig
Gustaf Adolf erhöll år 1610 Lima socken i
förläning. År 1756 nppgicks rågången emellan
Norrige och Lima socken. Lima skans, är anlagd i
konung Carl XI:s tid, år 1676, under kriget med
Danmark, för att hindra Danskarnes anfall; men
har sedan förfallit. Hammarby gränsetull var i
Lima socken; men är nu indragen. I socken linnes
tillgång på gedigen vitriol, jaspis, lerskiffer,
mandelsten, sandsten och trapp. Socknen hör till 2
kl. konsist. Den består jemte Transtrands
församling af 24 mtl. pä en areal af 516,803 tunnl., af
hvilka 50,000 äro sjöar och kärr. Ensam har den
1,670 invånare. Adr. Gagnef.
Lima-elfven kallas den del af Vestra Dalelfven,
som flyter åt Lima kyrka och sammanfogar sig i
Gagnefs socken med Östra Dalelfven.
Liuiberget eller Lerberget i Dalarne, på
Dalelfven östra sida, är ett berg om 2,300 fots böjd
öfver hafsytan.
Limmared» säteri i Westergöthland. Se:
Tra-nemo socken.
Limmared|| glasbruk. Se: Glasbruk.
Limnell < Kmanuel, en af Sveriges, icke blott
äldste, men äfven mest otmärkte
dekorations-målare, professor för teckningen vid de fria
konsternas akademi, R. af W. O., föddes i Carlskrona
1764 och kom,’ 20 år gammal, till Stockholm,
Del. II. 80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
