- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
633

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindberg - Lindberg, Hans - Lindbergsson, August - Lindblad, Carl Axel, Jakob och Johan Adolf - Lindblad, Johan Christoffer - Lindblad, Adolf Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af sten. Socknens namn från Lind och berg är
icke sökt, utan äger en ganska ledig tillämpning
på stället. Det berg, nära Lindbergs by, som i
senare tider med en hel bergssträckning fått dela
lika benämning Åsen, var fordom öfvervuxet med
lindar och kallades Lindberg, samt har således
lemnat anledning till både socknens och kyrkans namn.
Socknens benämning af Lind har redan ifrån äldre
tider fått en viss historisk märkvärdighet. Den
här i byn och klockaregården omkring år 1429
födde Lundiske erkebiskopen Birgerus Gunnari,
hvilken uti Danmarks rikes råd hade säte närmast
konungen, fick en gång uti rådet bittra förebråelser
af riksrådet Hendrik Krummedige, för det att
erkebiskopen, liksom slägten Krummedige, förde en
lind uti sitt vapen. Efter erhållet tillstånd att
afbryta öfverläggningarne för att besvara
beskyllningen, uppsteg Birger, visade olikheten emellan
den Krummedigska linden och hans lind (den hade
fem utsträckta grenar, på hvilka sutto fem rosor;
alla blad på grenarne voro tio; roten var
trefaldig), ”och på det hvar och en må veta”, sade
han, ”hvad denna lind betyder, så är jag född i
en by i norra Halland, som heter Lindberg,
hvilket betyder Lindens berg. Här var min fader
fordom klockare och en fattig man. För att på en
gång erinra mig min fädernebygd, min ringa
härkomst och min fader, förer jag denna lind, ej
annorlunda än konung Agathokles, som åt ur
lerkäril för att dagligen påminna sig sin fader, som
var krukmakare. Min lind äger dessutom en
annan betydelse. Hans tredubbla rot betecknar den
heliga trefaldighet, som är vår eviga salighets
grundval. Stammen, som endast är en, betyder
oskiljaktigbeten i gudomsväsendet. De fem
grenarne och lika så många rosor äro Försonarens
sår. De tio bladen äro de tio budorden. De sju
stenar af åtskilliga färger under linden betyda så
mänga dödliga synder. Himlen, som synes öfver
min lind, betecknar icke endast Himble härad,
hvarest min födelseby är belägen, utan äfven det
himmelska fäderneslandet.” Denna förklaring vann
konungens och hela rådets bifall. — Vid nordöstra
sluttningen af Skåneberg har stått ett fältslag.
Stället är för närvarande på alla sidor tätt omslutet af
åkerfält. Det bibehåller ännu den för en valplats
betydningsfulla benämningen Såreskulle (de sårades,
de slagnes kulle). Här finnas lemningar efter 4
ättehögar, ifrån hvilka fotkedjorna äro borttagne.
Fyratio större och mindre ännu bibehållna
bautastenar, hvaraf den lägsta är 4 alnar hög, en af
dem kallad Såresten. Af mer eller mindre
skonade stensättningar räknas ännu 40, ibland hvilka
större delen äro alldeles orubbade. Det på Torpa
utmark på en höjd stående gamla och af ålder
lutande vittnet ifrån fornverlden Pehr på Horskullen
förtjenar äfven fornforskarens uppmärksamhet.
Under detta namn utvisar landtfolket en tre alnar hög
rest sten, i bautastensform. Han tillhör ett nära
derintill varande grafmonument, en hällkista, och
sägnen tillägger, att en i forntiden ryktbar hjelte,
vid namn Pehr, stupat på stället och blifvit
begrafven härstädes. — Socknen innefattar 56 5/6 mtl. och
har 1,715 invånare. Af dess areal 6,318 tunnl.
äro 75 sjöar och kärr. Adr. Warberg.

Lindberg. Med detta namn finnas trenne Svenske
läkare, hvaraf den ene, Hans, död som
stadsfältskär och rådman i Södertelje år 1691, hade
en son, hvilken adlades under namn af Lindcreutz.

Lindbergsson, August, en kunnig läkare och
kemist, född i Stockholm 1790, död d. 24 Okt.
1824 som provincial-läkare i Kalmar, har
utgifvit åtskilliga kemiska och medicinska uppsatser,
införda i vetenskaps- och landtbruksakademiens,
samt läkaresällskapets handlingar.

Lindblad. Med detta namn känner Svenska
läkarehistorien tre personer. 1) Carl Axel L.,
född i Nyköping d. 4 Febr. 1771, promoverad i
Lund 1799, lifmedikus, stadsfysikus i Stockholm
och död derstädes d. 23 Dec. 1823. Har gjort
flera donationer till Upsala akademi, Strengnäs
gymnasium och Nyköpings högre lärdomsskola. 2)
Jakob L., född i Askersund d. 21 Aug. 1773,
promoverad 1797, sekreterare i kollegium
medikum 1801, provincial-läkare i Westerås 1805,
men smittad af fältsjukan i ett af arméns sjukhus
derstädes, hvaröfver han hade inseende, och död
d. 30 Dec. 1808, endast 36 år gammal, ”saknad
ej mindre som en kunnig läkare, än en hederligt
sinnad man.” Hans brorson, 3) Johan Adolf
L.,
född i Askersund d. 19 Juli 1795,
kemie-adjunkt i Åbo 1813, skulle följande året företaga
en mineralogisk resa i Westmanland och Dalarne,
men dog i lungsot samma år den 19 Juli.

Lindblad, Johan Christoffer, föddes i
Linköping år 1799, der fadern var
konsistorii-notarie. Sedan han undergått juris utriusque
kandidat-examen, blef Lindblad inskrifven såsom
auskultant i Svea hofrätt och extra ordinarie
kanslist i justitie-revisionen år 1823, och
tjenstgjorde de följande åren såsom praktisk jurist dels
i nyssnämnde embetsverk, dels i kammar-rätten,
dels i Götha hofrätt, samt förrättade äfven
häradsting. Derefter återvände han till universitetet i
Upsala, och bekläder nu, sedan några år
tillbaka, professionen i kriminal- och processual-rätt
samt laghistoria. År 1827, vid den sista juris
utriusque doktors-promotionen i Upsala,
promoverades Lindblad, och från 1828, då han
förordnades till akademi-kanslist, tjenstgjorde han dels vid
det akademiska kansliet, dels såsom
universitetslärare; kallades år 1829 till docent i Svenska
lagfarenheten, och 1838 till adjunkt i
ekonomiska lagfarenheten. Innan han befordrades till
professor förestod han en tid professionen i
ekonomiska lagfarenheten, och höll, efter serskildt
förordnande, föreläsningar och examina i den
praktiska juridiken.

Lindblad, Adolf Fredrik, född d. 1 Febr.
1801 i Skenninge, der fadern då var rådman,
röjde tidigt mycken håg för musiken, men
bestämdes af sin fader för handeln och skickades i
sådant ändamål till Hamburg. Då han emellertid
visade ringa fallenhet för detta yrke, tilläts honom
omsider följa sin böjelse. Han studerade först
harmoni-läran under Hæffner, reste sedan till Berlin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free