Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindeberg, Anders - Lindeberg, Maria - Lindeblad, ätter - Lindeblad, Assar - Lindefors - Lindegren, Nils - Lindegren, Carl Johan - Lindelius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en skrift, först införd i Stockholms Posten och
sedan aftryckt i 3 upplagor, hvilken ådrog honom
förlusten af hans pension, men i Skåne föranledde
en subskription för att gifva författaren en skänk,
bestående i en diamantring, såsom bevis på
gifvarnes likstämmighet i åsigter med honom.
Vidare: Bidrag till Sveriges historia efter d. 5 Nov.
1810, 2 delar; Betraktelser under en resa i
Danmark, Tyskland och Ungern, företagen 1840;
Junker Carl, roman i 3 delar; Om Förståndets och
Fantasiens förhållande till hvarandra i Skaldekonsten,
en prosaisk afhandling; Mina Drömmar och Lifvet,
poemer, de tre sistnämnda belönade af Svenska
akademien; Brott och Fattigdom, en längre afhandling,
införd i Aftonbladet 1847, m. fl. En till
justitie-ombudsmannen år 1834 ingifven skrift:
Upplysningar rörande kongl. theatern, ådrog L. en anklagelse
för majestätsbrott. Hofrätten dömde honom till
döden och högsta domstolen stadfästade utslaget, men
konungen förändrade dödsstraffet till 3 års fängelse
å Waxholms fästning, med åläggande för
kommendanten, att, efter första årets förlopp, till Kongl.
Maj:t inberätta hurudant hans uppförande varit. L.
vägrade likväl att emottaga den aldrig begärda
nåden, och nu följde, under d. 20 Okt. s. å., samt
med anledning af konungens ankomst till Sverige,
24 år förut, en amnesti för alla, hvilka sedan år
1810 blifvit fällde för politiska förbrytelser eller
högmålsbrott, till följd hvaraf L. försattes i
frihet. — År 1842 företog han uppbyggandet af en
dramatisk theater i Stockholm, hvilket dittills
ansetts omöjligt att åstadkomma. Han hade härtill
intet offentligt understöd och ganska litet enskildt.
Arbetet börjades den 21 Mars och d. 1 Nov.
öppnades theatern, med Lings sorgespel: Agne.
Åtskilliga ekonomiska motgångar tvungo honom att
1844 till sina borgenärer afträda sin egendom.
Hans skuld var något öfver 70,000 R:dr.
Theatern, första året uthyrd, gaf borgenärerne 6,400
R:dr i hyra, men försåldes sedermera för
konkursmassans räkning. År 1815 hade L. deltagit i
skriftvexlingen mot den beryktade Grevesmöhlen,
stämdes derföre af denne, men fick honom
pligtfälld för obefogad rättegång, hvilken föranledt
namnsedelns brytande.
Lindeberg, Maria, den förres syster, född 1780,
har utgifvit: Bref från Paris af ett resande Svenskt
Fruntimmer, 2 delar; öfversatt: Den fullständige
Konditorn, m. m.
Lindeblad. Med delta namn finnas tvenne
utgångna adliga ätter. Den äldres stamfader,
Daniel Lindelius, hade rest utrikes och blifvit
medicine doktor i Rheims, sedan provincial-medikus
på Gottland, och slutligen häradshöfding derstädes.
Adlades 1693. — Den andras stamfader var
Gustaf Otto Lindblad, adlades 1715 under
namnet von Lindeblad. Han var fortifikations-kapiten
i Carlskrona, och när de Danske inföllo i Skåne,
lät han, utan kronans kostnad, anlägga några
fältverk utanför staden, deltog sedan i slaget vid
Helsingborg, blef 1721 öfverste-löjtnant och derefter
general-qvartermästare-löjtnant vid fortifikationen
och Carlskrona-brigaden.
Lindeblad, Assar, född d. 19 Dec. 1800, i
Lackalänga socken nära Lund, der fadern var
klockare, prestvigdes 1823, blef magister 1829,
docens i esthetiken 1831, kyrkoherde i Öfved 1838
och följande året prost. Har utgifvit åtskilliga
poetiska och prosaiska skrifter. Af de förra
blefvo poemerna: Fremlingen och Missionären belönade
af Svenska akademien, och hans Sång vid
Jubelfesten 1830, upplästes på akademiens högtidsdag
sistnämnde år, samt anses för ”L:s bästa sång.”
Månskensqvällarne; Blekingsblommor; Dikter, 2
häften; Religiösa Sånger; Fosterländska Sånger, m. m.
Till hans prosaiska skrifter höra: Noveller; Svenska
Sången; Schartaus lefverne och en mängd
uppsatser i åtskilliga tidskrifter, dem han äfven riktat
med poetiska bidrag. Död den 3 Mars 1848 i
Skartofta prestgård.
Lindefors, jernbruk i Svenerums socken af
Jönköpings län, anlades 1730 af lagman N. Stedt.
Bruket har 2 härdar och 900 skepp:d privil.
årligt smide af eget tackjern. Hammarskatt utgöres
med 8 skepp:d 5 lisp:d. Frälsesmidet utgör 75
skepp:d. Här finnas tvenne manufakturhamrar. Till
bruket hör säteriet Hook, med underliggande 9
mtl. Afsättningsorten för brukets tillverkningar
är Götheborg. Bruksstämpeln visar L F inom en
cirkel af punkter. Ägare: F. Killander.
Lindegren, Nils, son till kyrkoherden i
Algutsboda Crusimontanus och härstammande från
biskopen i Wexjö Nicolaus Canuti, kallade sig
Nilsson, blef vice fiskal i Svea hofrätt, häradshöfding,
först i Mo härad och sedan i Sunnerbo, skickades
1644 till Danmark, såsom rikshärold, att
förkunna kriget, adlades följande året, då han antog
namnet Lindegren. Ätten är utgången.
Lindegren, Carl Johan, föddes 1770 i
Lindesberg, der fadern, en lärd man, var prost och
theologie doktor. Han ingick 1791 i kongl.
kansliet och blef 1795 sekreterare vid kongl.
spektaklerna. Med denna lofvande framgång och hans
verkligen icke vanliga anlag, skulle han kunnat
göra lycka i flera än ett hänseende, om någon
stadga funnits hos honom, helst han gift sig med
ett älskvärdt fruntimmer, och hade att påräkna
någon förmögenhet i arf, hvilken också tillföll
honom. Men allt förslöstes och bortsuddades af
honom, både arf, hustru, tjenst och timlig
välfärd, ja, sjelfva hans talang och frihet, så att
han tillbragte en stor del af sin lefnad på
gäldstugan, och dog der, i sina bästa år, d. 1 Maj
1815. Han egnade sin sångmö förnämligast åt
theatern, och hans arbeten, ehuru tillhörande den
tidens smak och dramatiska lynne, röja likväl
omisskänliga spår af en förmåga, som kunnat
frambringa något redbart godt. De flesta af dem
uppfördes, gjorde lycka och bibehöllo sig länge på
scenen, såsom: Försonade Fadern; General
Eldhjelm; Lycksökaren; Skyddsengeln, m. m. Dessutom
har han skrifvit åtskilliga smärre poemer och
visor, samt en stridsskrift till sjökapitenen Baggfot.
Lindelius, Johan, son till prosten L. i
Jönköping och född derstädes på 1660-talet,
studerade i Upsala. Anledningen hvarföre han kom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
