Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindome - Lindorm, Lars - Lindormen - Lindqvist, Johan Henrik - Lindroth, Pehr Gustaf - Lindsfelt, Samuel - Lindshyttan - Lindskiöld, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gördelmakare, målare, glasmästare, murare, m. m.,
isynnerhet är möbeltillverkningen temligen
betydlig. Möbler af alla slag, såsom soffor, stolar,
chiffonierer, byråer, kommoder, sängar, m. m.
tillverkas allmänt och med stor konstfärdighet, så
att afsättningen äfven sker utom riket; och då
karlarne äro sysselsatte uti sina verkstäder, ser
man stundom qvinnorna arbetande på öppna fältet
med åkerbruket. Kyrkan, tillbyggd 1669, har ett
ansenligt stentorn, hvilket till spiran innehåller 50
alnar. Här märkes Anderstorps fabrik, bestående
af ett mekaniskt bomullsspinneri med 28 stolar,
hvilken sysselsätter 19 äldre och 81 minderårige
barn. Tillverkningen uppgår till 180,000 skålp:d,
i värde ansedde till 60,000 R:dr B:ko. På de så
kallade Högarne nära kyrkan äro åtskillige mer
och mindre förstörde ättekullar. Socknen består
af 65 1/8 mtl. och har 2,095 invånare. Af dess
areal 15,066 tunnl. äro 1,280 sjöar och kärr.
Adr. Kongsbacka.
Lindorm, Lars, son af den tappre
vice-amiralen Hans Hansson och för sin faders skull adlad
1648, var då löjtnant vid amiralitetet, men dog
såsom major derstädes.
Lindormen, eller som den också af menigheten
kallas: Hvita Ormen, ansågs fordom af allmogen
som ett underting, hvars besittning eller blotta
vidrörande skänkte vishet och öfvernaturliga
förståndskrafter. Man såg honom sällan, på sin höjd
en gång hvarje århundrade, och då endast i
ödsliga trakter. Den som fann honom, borde fatta
honom midt om lifvet, då han kröp ur skinnet,
och lemnade det i fångarens hand. Om denne
endast slickade derpå, öppnades hans själs ögon och
han fick kunskap om örters, jordarters och
stenars dolda krafter, och kunde bota alla slags
sjukdomar. Trollqvinnor uppsökte ormen och kokade
honom, såsom en vigtig beståndsdel i deras
trolldrycker. En vallgosse, hvilken gått vilse i skogen,
kom en gång in till en klok gumma, hvilken just
då var sysselsatt med en sådan kokning. Hon
var utgången; men på elden stod en stor kittel,
i hvilken ett fett skum flöt på det sjudande
vattnet. Gossen, som var hungrig, och såg bröd
ligga på bordet, tog deraf, doppade i fettet och åt.
Då gumman kom hem, märkte hon hvad som skett,
och hvilken kunskap gossen genom denna måltid
förvärfvat; men emedan hon ej ansåg sig hafva skäl
att blifva afundsjuk på honom, tillfogade hon
honom intet ondt, utan följde honom på rätta vägen
och gjorde honom bekant med de insigter han, sig
sjelf ovetande, sålunda erhållit. En af de sista
personer, kända såsom ormkokare, var den s. k.
kloke gubben i Enekulla i Westergöthland, och en
annan, Sven i Bragnum i samma landskap, skall
blifvit hedrad med ett besök af Linné. Han
troddes hafva funnit den hvita ormen, slickat dess hud,
och deraf fått sin kunskap. Denna hvita orm får
ej förblandas med det djur, som, af allmogen
ansedd för hustomte, stundom tager sin boning
under stugugolfvet, och då med mycken välvilja och
omsorg bemötes af husets invånare, åt hvilka han
tros bringa lycka och trefnad.
Lindqvist, Johan Henrik, född d. 19 Sept.
1743 i Nystad, der fadern var handlande, blef
student i Åbo 1758, magister 1769, matheseos
professor 1781, ledamot af vetenskaps-akademien
och vetenskaps-societeten i Upsala. Dog d. 14
Mars 1798. En aktad mathematikus, som lemnat
åtskilliga rön och uppsatser i vetenskaps-akademiens
handlingar. Hans dotter Johanna Lovisa, död
ogift i Stockholm 1841, har förärat Upsala
akademi 3,000 R:dr B:ko till stipendii-fond.
Lindroth, Pehr Gustaf, född d. 21 Mars 1758
på Ombergs djurgård i Westergöthland. Fadern
var öfver-jägmästare. Anställd som bruksfältskär
på Söderfors ankarbruk, fick han af dess ägare,
brukspatron A. U. Grill, uppdrag att der anlägga
ett stort fogel- och djurkabinett, hvaröfver han
utgifvit en beskrifning, och att med honom göra
en resa till London, samt till Norska fjällarne och
skärgården. Dog d. 6 Jan. 1809 som assessor och
ledamot af vetenskaps-akademien. Har författat
åtskilliga vetenskapliga uppsatser.
Lindsfelt, Samuel, son af Johan Hytthon.
Denne var född i staden Berich i England och
inkallades 1632 till Sverige af sin mormor, öfverste
Thomas Muskamps hustru, Helena Lindsley, blef
handlande och rådman i Norrköping. Sonen
föddes i sistnämnde stad 1664, blef häradshöfding,
först öfver Wifolka, sedan öfver Kindre och Ydre
härader, adlades 1717, dog 1723. En ättling af
denna slägt har i senare tider blifvit olyckligt
beryktad. Han hade varit löjtnant vid Södermanlands
regemente, tagit afsked och lefde på sin egendom
i Södermanland. Här hade han blifvit en skräck
för hela orten, såsom misstänkt för nästan alla
möjliga brott, mord, mordbrand, tjufnader och
rån, dem han antingen sjelf troddes hafva begått,
eller med hvilkas gerningsmän han stått i förbund.
Han var dock så allmänt fruktad, att ingen
vågade antasta bonom, tills han i April månad 1817
af sin systers styfson angafs för majestätsbrott,
eller att hafva fällt lasteliga yttranden om
dåvarande kronprinsen. Hans hus omgafs nu nattetid
af ett kompani soldater, L. greps, fördes till
Stockholm, insattes på högvakten och ställdes
inför rätta. Ingenting kunde likväl med säkerhet
bevisas mot honom, emedan hans närmaste slägtingar
ej fingo vittna, och rättegången började sålunda
taga en för honom gynnsam vändning, då han,
oförmodadt, d. 13 Maj om morgonen, fanns död,
hängande på kakelugnsspjellet i arresten. Svea
hofrätt förklarade, genom utslag af d. 16 Maj, att
L. sjelf afhändt sig lifvet, hvarföre hans lik skulle
af skarprättaren föras till skogen och nedgräfvas,
samt att han med halfva skäl vore förvunnen att
hafva ”yttrat förrädeliga och mordiska afsigter mot
H. K. H. Kronprinsen.” L. var då 52 år gammal.
Lindshyttan. Se: Riddarhytte bruk.
Lindskiöld, Erik, son till borgmästaren i
Skenninge, Olof Håkansson, och född derstädes d. 2
Febr. 1634, kallade sig Lindeman och gjorde
sig tidigt känd såsom en yngling af ovanliga
anlag för poesi och lärdom, hvarföre han af Carl
Gustaf, som bivistat en disputionsakt i Upsala,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
