- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
645

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lingen, Reinhold Johan von - Lingon - Lingonbacka - Linjerns kyrka - Linjeskepp - Linköping, stift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slutligen öfver Ålands haf på en ytterst bräcklig
fiskarbåt, hvars sprickor han igenstoppade med
egna kläder, och hvilken roddes af två
70åriga fiskare. Denna båt förvarades, till minne
häraf, länge på arsenalen. Han befordrades till
öfverste för Elfsborgs regemente, general-major
och R. af S. O., bivistade Pomerska kriget, blef
vid byn Gustrow 1758 så illa sårad, att han ej
mera kunde nyttja högra handen, blef sedermera
general-adjutant, Kom. med St. K. af S. O., frih.,
landshöfding, först öfver Christianstads, sedan öfver
Malmöhus län, hvarifrån han dock tog afsked 14
dagar efter utnämningen, den 17 Aug. 1772 och
dog den 30 Sept. 1785.

Lingon, linnbär, kröson, kröse, tyselingbär
(Vaccinium Vitis idæa), en liten buskväxt, hvilken
förekommer allmänt i skogshedar och ljungbackar
öfverallt i riket, uppstigande ända till de högre
fjälltrakterna. Sjelfva växten ätes endast af
getter; men kan i anseende till sin halt af garfsyra
begagnas vid beredning af skinn. Bären hafva,
såsom kändt är, en stor användbarhet, och ätes
ej allenast af foglar, räfvar, björnar och svin,
utan samlas i stor mängd för att användas i
hushållningen till beredning af sylt, saft och gelé.
De äro utmärkta ej allenast genom sin behagliga
syra, utan ock genom sin stora hållbarhet, hvilken
gör att de endast öfvergjutna med vatten, eller
hvad man kallar sura vattenlingon, kunna länge
förvaras utan att skämmas, och i denna form
utföras icke obetydliga qvantiteter deraf, isynnerhet
till England. Allmogen i Nerike nyttjar dem
äfven, temligen allmänt, såsom tillsats till bröd,
hvarvid de sönderkokas och inknådas i degen, hvaraf
brödet erhåller en ej obehaglig, men sur smak. I
grannskapet af Torneå finnes en afart af växten,
med alldeles hvita bär, hvilka äro mindre sura än
de vanliga. De innehålla en ganska betydlig mängd
citron- och äppelsyra, samt begagnades derföre
fordom, likasom sina samslägtingar tranbären, af
guldsmeder till hvitkokning af silfver.

Lingonbacka, pappersbruk, beläget i Järlåsa
socken af Upsala län, hade 1842 en tillverkning
af 22,000 R:dr B:ko värde, samt 25 arbetare.

Linjerns kyrka, en lemning efter ett gammalt
röfvarnäste på fjället i Forshälla socken af
Bohuslän, består endast af några grundmurar till en
fyrkantig byggnad, hvars första anläggning allmogen
tillskrifver troll. Sexton röfvare, jemte en hos
dem fången prest, blefvo här en gång gripne af
bönderne, hvilka förde de förra till Bohus, der de
aflifvades. Spåren af ett svin, hvilka en bonde
varseblef i den ny fallna snön, ledde till
upptäckten af nästet.

Linjeskepp kallas ett stort örlogsfartyg, som för
från 64 till 120 kanoner, och har två till tre
batterier, förutan skans- och back-kanoner.
Svenska flottan har 10 linjeskepp. Exerciskostnaden för
ett sådant skepp uppgår per månad till omkring
10,000 R:dr. Ryggningskostnaden för ett 100
kanonskepp af ek belöper sig till 800,000 R:dr B:ko,
samt det årliga underhållet af samma skepp till
33,000 R:dr; ett 74 kanonskepp 500,000 och
underhållet 20,000 R:dr.

Linköping, ett stift, bestående af hela
landskapet Östergöthland och norra delen af Småland,
eller: hela Östergöthlands och Wadstena län, utom
Qvarsebo socken, som tillhör Strengnäs stift;
norra och södra Tjust, Tunaläns, Sevedes och (utom
Karlstorps socken) Aspelands härader af Kalmar
län, 1/2 hemman i Kronobergs län, samt norra och
södra Wedbo härader (utom Kråkshults socken) och
en obetydlig del af Östra härad i Jönköpings län,
tillsammans omfattande en areal af 145 qvadratmil
land och 15 qv. mil sjö. Stiftet var likväl ifrån dess
början mycket vidlyftigare; ty utom hela
Östergöthland, hörde härtill äfven Gottland och Öland
samt hela Småland, således äfven nuvarande
Kalmar stift. Den första brytning i detta stiftets
område gjorde Stenarus, som blef biskop här 1159,
hvilken, i förtrytelse deröfver, att han ej blef
vald till erkebiskop, öfvergaf biskops-embetet och
gick i kloster; men utverkade sedan sjelf och
genom sina vänner hos konung Carl Sverkerson, att
han satte honom till biskop i Wärend, hvarigenom
ifrån Linköpings stift drogos Tio härader, af hvilka
bildades Wexjö stift och Tio Häraders
lagmannadöme. Stiftets förste biskop skall hafva varit en
Herbertus; dock kan man ej med säkerhet
uppgifva under hvad tid, men anser det hafva varit
under Inge d. ä., således i början af 1100-talet.
Kontrakternes antal inom stiftet utgör 21,
pastoraterne 146. Af dessa äro 34 regala, 86
konsistoriella, 16 patronella, 1 vexelvis konsistorielt och
patronelt, samt 9 prebenden, nemligen 4 till
biskopen, 1 till domprosten, 3 till gymnasii-lektorer
och 1 till rector scholæ i Wadstena. Tillika med
60 annexer och 6 kapeller utgör socknarnes antal
216, utom städerna, hvilka äro 8 till antalet.
Kyrkornas antal är 212, deruti inberäknade 2
hospitals-, 2 bruks- och 1 korrektionshus-kyrka.
Efter den vid prestmötet 1802 antagna och ännu
gällande klassifikation tillhöra 28 pastorater första,
45 andra och 75 tredje klassen. Tvenne äro icke
klassificerade. Af stiftets 121 sacellanier, hvilka
äfven klassificerades 1802, höra 53 till första och
68 till andra klassen. Af sacellanierna äro 11
patronella, bland hvilka dock ett hvar femte gång är
konsistorielt. Oförmedlade hemman i stiftet utgöra
9,579, förmedlade till 7,704. Folkmängden uppgick
vid 1844 års början till 321,188 personer. Stiftets
läroverk bestå af gymnasium i Linköping,
inrättadt 1627, högre lärdomsskolan och
Ljungstedtska friskolan äfven i Linköping; lägre
lärdomsskolorna i Norrköping, Söderköping, Wadstena,
Wimmerby, Westervik, Ekesjö och Skenninge;
Swartziska friskolan, Gustavianska barnhusskolan,
Ebersteinska skol-inrättningen i Norrköping;
Lancasterskolan i Söderköping; Hunterska sockenskolan
i Östra Stenby, sockenskolan i Westerlösa och
Bell-Lancasterskolan vid Fogelvik uti Tryserums
pastorat. Utom dess finnas skol-inrättningar uti många
församlingar i stiftet. Till understöd för stiftets
prestmän, skollärare, skolor, m. m. finnas: 1) Cassa
Emeritorum V. D. Ministrorum
, grundad på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free