Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linsell - Linål - Liodhus - Liquoristiska striden - Lisjö, stångjernsbruk - Lisjö, säteri - Lisma - Lissenhaim, Samuel - List - Lister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Särna socken i Dalarne, genomskäres af Lofs-ån, som
uppkommer vid foten af Hjällfjäll, och begränsas
i sydvest af Lofsfjällen. Enligt en gammal sägen
skola Helsingarne på sina vallfärder till Norrige
hafva passerat Lofsfjällen, och vid sin återkomst,
efter en lyckligt fulländad fjällresa, anställt
högtidliga lofsånger i denna dal, vid byn af samma
namn. Denna sed skall hafva gifvit orten sitt
namn. Äfven berättas att ett kors här varit
uppfördt, vid hvilket de vallfärdande förrättat sin
andakt. Socknen beslår af 4 5/9 mtl. och har 356
invånare. Adr. Östersund.
Linål (Pteromyzon branchialis), en till
nejonöge-slägtet hörande, ringmundt, fisk af 6 tums längd,
till formen masklik, med halfcirkelformig
öfverläpp, utan tänder och med knappt märkbara
fenor; lefver på bottnen i floder och bäckar.
Liodhus. Se: Gamla Lödese.
Liquoristiska striden. Under Erik XIV:s tid,
då de reformerte, med konungens lärare Dionysius
Beurreus i spetsen, försökte att få sin
trosbekännelse till den herskande i landet, framkastade den
reformert sinnade biskopen i Westerås, Ofeeg,
den frågan, om ej en annan vätska (liquor) än
vin kunde begagnas i nattvarden. Anledning
dertill gaf en tillfälligtvis uppkommen brist på vin,
hvars tillförsel blifvit hämmad. Frågan blef ett
tviste-ämne, som behandlades med hetta, och dess
gynnares, isynnerhet Ofeegs Kalvinistiska tänkesätt,
stucko oförtäckt fram, då de yrkade en, med
denna bekännelse enlig, likgiltighet för elementerna i
nattvarden, och i öfrigt för de yttre formerna af
flera kyrkliga inrättningar. Striden, ehuru af kort
varaktighet, var temligen häftig och slöts på ett
prestmöte i Stockholm 1565, med nederlag för
Ofeeg och hans reformerte vänner. Den kallades
den liquoristiska.
Lisjö, stångjernsbruk. Se: Larsansjö.
Lisjö, säteri i Munktorps socken af Westmanland,
består af 4 mtl., hvarunder lyda 5 1/4 hemman, 14
torp samt såg och qvarn. Gården har utmärkt
vacker belägenhet emellan Norra och Södra
Lisjöarne. Säteriet är väl bebygdt och har
ansenlig trädgård. Det har tillhört slägterne Horn,
Cedercreutz, Falkenberg, Adlerstedt, Broman, v.
Rosenstein och Groen samt har nu samme ägare som
det å säteriets ägor belägna bruket Larsansjö (se
detta ord).
Lisma, säteri, i Huddinge socken af Södermanlands
landskap och Stockholms län, 1 3/4 mil söder från
hufvudstaden, har ovanligt vacker belägenhet vid
Lisma-sjön och är omgifvet af löfskog och
bördiga ängar. Traditionen förmäler, att konung Carl
IX varit ägare af Lisma och nyttjat det till
jagtboställe; emedan der i skogen alltid skall hafva
varit och ännu finnes godt förråd på villebråd. År
1683 blefvo begge Lisma hemman, under namn af
Norr- och Söder-Lisma, förvandlade till säteri af
ståthållaren J. Gottman Silfverklo. År 1704 blef
kansli-rådet Olof Cederström ägare af Lisma och
Eketorps till hvarandra gränsande säterier, och
innehades egendomen sedan af Cederströmska
slägten, under hvilken tid begge Lisma säterier lära
blifvit sammanbyggde. År 1810 köpte öfversten
frih. Otto Mörner bela Lisma och Eketorps
egendom af sistnämnde slägt, försålde kort derefter
Eketorp, anlade vid Lisma en trädgård och park, med
kanaler, och förskönade herrgården betydligt. År
1819 köpte konung Carl XIV Johan hela Lisma
egendom; men då konungen 1823 köpte Stjernsund
i Nerike af öfversten O. J. Hagelstam, erhöll
öfversten Lisma i afräkning på en del af
köpesumman. Egendomen består för det närvarande af 3 3/4
mtl., med frälsehemmanen Upsala och Gräsvreten,
25 torp, en vattenqvarn, en grynqvarn och en
såg. Ägorymden är 6 till 7,000 tunnl.,
höfångsten omkring 1,500 lass, utsädet omkring 70 till
100 tunnor höst- och vårsäd tillsammans. Inom
egendomens område finnas 8 mer och mindre
fiskrika sjöar, samt 4 andra, hvaruti Lisma äger del.
Trädgården, som utgör omkring 5 tunnl., är
utmärkt smakfullt anlagd, samt har flere hundrade
utvalda fruktträd, och genomskäres af kanaler. Ur
bottnen utaf en af dessa uppspringer genom ett
berg en märkvärdig skön springkälla, som
uppsprutar sitt vatten högt öfver vattenytan, ehuru
källådern kommer dit under Lisma-sjöns botten.
Källan upptäcktes af öfverste Hagelstam. Han har
betydligt förbättrat egendomen, både till ägor och
byggnader, samt bygdt en 220 alnar lång bro
öfver Lisma-sjön till beqvämare gemenskap emellan
ägorna.
Lissenhaim, Samuel, son af klädesväfvaren i
Lissa i Polen, Anton Christoffersson, blef 1666
anställd i Svensk tjenst vid åtskilliga
beskickningar, särdeles vid några Tyska hof, regerings-råd
och envoyé extraordinaire vid Trawenthalska
fredskongressen. Adlad 1684. Han var född 1639,
men dödsåret är ej uppgifvet. Ätten är utgången.
List. Delta ord, anmärker Dijkman, i sina Kyrkie
Handlingar, har hos våra förfäder haft en
berömlig bemärkelse, så att det innefattade begreppet
”konst, snällhet, qvick- och behändighet samt godt
kynne; hvarföre man finner igen at Magistri
artium, eller uthi verldzliga tings vettskap grundade
män, äro kallade Meistara i Bokalist, hvilket ord
nu tages för bedrägelighet, en klokhet till förderf,
tvifvels utan der af, at någre hafva missbrukat sin
välfångne list.”
Lister, ett härad i Blekinge län, gränsar intill
Skåne, hvarföre ock dess språk är en blandning
af Skånska och Blekingska dialekterna. Man får
icke annorstädes i Blekinge se så stora slätter som
här. Isynnerhet finnes i Melby socken stora
sädesfält; men i Jemsbög är skogigt och bergigt.
Hela häradet har namn af den fordna Listerön,
hvilken varit af det anseende, att den vid fredsfördrag
blifvit serskild nämnd jemte Skåne, Halland,
Bleking och Hven. Så väl äldre som nyare
författare nämna Lister, såsom ett eget landskap,
afsöndradt från Bleking, en åtskillnad, hvartill
sjelfva naturen gifvit anledning. Wesan-sjön i
Gammalstorps pastorat, som länge endast varit
märklig för sin höga vass och djupa dy, minskas
småningom, och landet deromkring tilltager. Den har
fordom varit segelbar, och haft utlopp på tvenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
