Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljung - Ljung, Erik Peter - Ljung - Ljunga - Ljunga - Ljunga - Ljungan - Ljungarum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtjusning. Socknen innehåller en knapp half
qvadratmil vidd med en folkmängd af öfver 1,200
personer på 19 1/8 mantal. Jordmånen omvexlar med
bördig lera och mager sand. Skog äga alla
gårdarne, och på flera af dessa finnas sågar, qvarnar
och andra mekaniska inrättningar. Den mest
utmärkte af här liggande egendomar är
Anfasteräd 1 mantal med en jordvidd af öfver 1,000
tunnland, goda anläggningar och prydliga hus.
Kyrkan är en oansenlig och illa vårdad byggnad,
utan annan märkvärdighet än sitt undersköna läge.
Flera fornlemningar finnas, såsom k. Hakes graf
(se detta ord), flera bautastenar och griftkullar på
Ljungs och Anfasteräds ägor, och skall en af de
senare hafva varit en offerhög, hvilket tyckes
styrkas af en närbelägen helig källa, Skärhällen
kallad. Allmogen tror sig stundom höra underbara
toner ljuda uti högens innandöme. På Anfasteräd
skall finnas en silfveråder, hvilken förr varit känd
och pröfvad. Der står äfven ett berg, dit sagan
förlägger verkstaden åt en bergsmed (troll), och
skall denna en gång på 1500-talet blifvit
anträffad sofvandes utanför berget af ägaren till
Anfasteräd, samt af honom fängslad och afförd till
Bohus, hvarifrån han likväl efter 3 dagars
fångenskap försvann. Bergssmeden erbjöd förgäfves för
sin frihet, att, utan ersättning, förrätta allt smide
åt den som fångade honom, och uttalade sedan en
förbannelse öfver den obevekliges efterkommande,
hvilken man ock vill påstå har allt intill våra
dagar gått i fullbordan. Vid Ljungskilens ända
bildar en utskjutande klippa ett trångt pass för
landsvägen, och hvilken klippa är ryktbar genom
traditionerna om en hit flyttad Snapphane, med
namnet kapten Lätt. I ett berg uti skogen nära
Ljungs kyrka finnes en rymlig grotta, dit folket
under fordna ofredstider flytt med sin dyrbaraste
egendom. Adr. Uddevalla.
Ljung, Erik Peter, kyrkoherde i Husby 1746,
var född på Ekeby i Nerike d. 20 Dec. 1705,
sträfvade i ungdomen mot mycken fattigdom och
födde sig mest med författandet af bröllops och
andra tillfällighets-skrifter. Har utgifvit en mängd
sådana, samt Andeliga visor öfver Herrans bön,
en öfversättning af Reiniche Fuchs, tvenne
predikningar på midsommarsdagen, kallade: En
gyllene midsommarskrans och En korg med
sommarfrukt, m. m.
Ljung, lyng, ling, löng, rossling, moris, gröne,
grunne (Erica vulgaris), en liten buskväxt med
ständigt grönskande blad, hvilken förekommer
ymnigt på de ofruktbaraste skogsfält, öfverallt i
riket, med undantag af fjälltrakterne. Den färska
växten förtäres af husdjuren och den torkade
användes i stället för halm till till strö under oxar, kor
och får, den kan äfven begagnas till madrasser
o. dyl., och i anseende till dess ej obetydliga halt
af garfsyra kan den användas till garfning,
äfvensom ock till husbehofsfärgning.
Ljunga, en socken med Hamneda, belägen i
Sunnerbo härad och kontrakt af Kronobergs län
och Wexjö stift, 7 1/2 mil V.S.V. från Wexjö.
Socknen har 9 smärre sjöar. Ljunga-å, som utflyter
från Ryssby och går genom Hängasjö till Helga-å.
En dalgång genomlöper socknen, genom hvilken
Ljunga-å går. Höga åsar sträcka sig äfven här
på afstånd från nämnde å. Ett qvarnstensbrott är
nyligen funnit på Osjö bys ägor. Ljunga kyrka
bygdes 1791. Norr om kyrkan finnas grifthögar.
På kyrkoherde-bostället föddes Pehr Henrik Ling,
hvars fader var kyrkoherde i denna församling.
För öfrigt märkes i socknen: Grimarp, 1 mtl.
säteri, tillhör kapiten G. L. Hedenstjerna.
Fiskeryd, 1 mtl säteri, fordom tillhörigt förutnämnde
säteri, såsom ladugård; äges af F. W. Ahlmark.
Bräknetorp, 2 1/2 mtl med 8 torp; med 1 hemman
lyder det under Tularyds socken, och med 1 helt
säteri under Ljunga. I gärdet vester om byn
Sommarsäte finnas många grifthögar; likaså norr
om byn Mjärryd, der äfven märkas en mängd större
och mindre uppresta stenar. Vid Ifta synes hafva
varit tingsstad. Ljunga helsokälla (se nedan).
Socknen hör till 2 kl. 2 afd. konsist. Den innefattar
34 1/2 mtl och har 1,426 invånare. Af dess areal
24,416 tunnl. äro 3,410 sjöar och kärr. Adr.
Ljungby.
Ljunga, annex till Bringetofta, beläget i Westra
härad af Jönköpings län, 6 1/4 mil S.S.O. från
Jönköping. Sjöar äro här Staf-Majen och Örby sjö.
Kyrkan, af sten, skall vara bränd af Danskarne
1611. I socknen märkes: Örby eller Örsby,
sätesgård om 4 1/2 mtl., äges af bönder. Säfsjö säteri,
4 mtl., bildades 1688, då tingstaden flyttades
härifrån. Å Säfsjögärde står, invid sjön, en
stensättning med runsten. Säteriet äges nu af bönder.
I socknen förekomma en mängd grifthögar och
stensättningar. Socknen består af 22 3/4 mtl. och
har 580 invånare. Dess areal är 6,711 tunnl.
hvaraf 210 sjöar och kärr. Adr. Wexjö.
Ljunga, helsobrunn, i Ljunga socken af Sunnerbo
härad, 1 mil ifrån Ljungby köping. Vattnet har
visat sig utmärkt verksamt mot
digestionsorganernas, könsorganernas och nervernas sjukdomar,
äfvensom mot gikt. Här finnes äfven badhus. På
brunnsplanen äro uppförde tvenne boningshus, med
18 rum.
Ljungan, elf, i sitt nedre lopp kallad Njurunda
elf, på östra sidan om Helagsfjället i Hede socken
af Herjeådalen. Den löper sedan åt Ljungsjöarna,
får flera tillökningar, straxt i början af många åar
från de kringliggande bergen, genomflyter en mängd
mindre och större insjöar, både i Herjeådalen och
Medelpad, af hvilka Holmsjön är den största, och
faller ut i södra ändan af Klingerfjärden.
Ljungarum, annex till Jönköpings stadsförsamling,
beläget i Tveta härad 1/4 mil från staden, vid
Wettern. Socknen har troligen uppkommit genom
sönderstyckning af den fordna Sanna socknen, hvars
kyrka förstörds på 1200-talet, genom sjön
Wetterns öfversköljning. I socknen märkas: Kättilstorp,
2 mtl, blef säteri 1678, har åldrig åbyggnad och
en större trädgård. På frälsehemmanet Hofsläts
ägor, har gården tvenne mjölqvarnar. Tillhör
hofrättsrådinnan Chr. Odencrantz född Fleetwood.
Rosenlund, är en enskild lägenhet, utan åsatt
hemmantal i jordboken, men blef vid extra roteringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
