- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
664

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

664

tJiiia«>Yerkeo>

Lockarp.

Det består af glimmerskiffer, i liggande, rätsidiga
lager, hvari vexelvis än glimmer än qvarts är
rådande.

LJusne-verken, i Gefleborgs län, bestå af
jern-bruken Guldgrufva och Maråker i Söderdala socken,
samt Sunnanas i Skogs socken (se vidare under
dessa ord).

Ljusslächareiuossa (Encalypta extinctoria), en
mossväxt, som förekommer på murar och sandiga
gångstigar, isynnerhet i de tempererade
landska-perna, utan känd busbållsnytta.

ljuster är ett fleruddigt fiskspjut, hvarmed gädda,
torsk, ål och andra fiskslag huggas. Det ljuster,
som nyttjas mot de båda förstnämnde, liknar en
kam af jern, med tio eller flera hullingförsedda
tänder, och hvilken fästes vid en stark ej särdeles
lång stång. Älljustret åter har blott två tänder
sittande emellan tvenne vingar af jern, hvilkas
bestämmelse är, att tvinga det snabba djuret in
emellan tänderna på spjutet, om de senare ej
skulle träffa det. Stången på detta redskap är
längre och smalare än på det förra. Ljustring
företages merändels om natten vid bloss; men är
i lagen förbjuden att idkas under fiskens lektid.

ljustern» en sjö i Säters socken af Dalarna,
har utmärkt skönt sikfiske.

LjusterU, Norr- och Sttder-, en ö 5 mil Ö.
från Stockholm i Uplands-skären eller
Skärgården. Norr-Ljusterö bör till Riala församling i
Åkers skeppslag och Söder-Ljusterö till Wermdö
skeppslag. Söder-Ljusterö är ej ett serskildt
kapell, utan hör till samma församling och har
samma kyrka som Norr-Ljusterö. Pastor i Riala har,
enligt öfverenskommelse, pastoralvården öfver bela
ön. Den innefattar 391 mtl. och har 916
invånare. Adr. Norrtelje, Östanå.

ljustorp, en socken med (läsjö och Tynderö,
belägen i Medelpads fögderi och kontrakt af
We-sternorrlands län och Hernösands stift, 3£ mil V.
från Hernösand. Kyrkan af sten, är bygd pä
1750—60 talet. Inom socknen märkes Lagfors
bruk (se detta ord). Folkmängden utgör 1,472
personer, hvari brukets ej äro inberäknade, emedan
Lögdö och Lagfors bruken hålla en egen
brukspredikant. Sockuen bör till 2 kl. konsist. Den
består af något öfver 31 mtl. Dess areal utgör
106,480 tunnl., af hvilka 6,560 äro sjöar och
kärr. Adr. S. Sundsvall, N. Hernösand.

Lloyd, L., en Engelsman, hvilken, endast för
nöjet att jaga rofdjur, i många år, emellan 1820
—39, uppehållit sig i vestra delarne af Sverige,
särdeles i Wermland, Bohuslän och Dalsland samt
Norrige. Har, under namn af Jagtnöjen i Sverige
och Norrige, utgifvit en beskrifning öfver sina
jagter och derunder upplefda äfventyr.

Lo, ett troil, som bodde i Skånes fordom djupa
skogar. Då en kyrka skulle byggas derstädes,
hände, att hvad som byggdes om dagen refs ned
hvarje afton, hvilken saga äfven berättas om de flesta
af våra äldre landskyrkor. En natt vakade
byggmästaren och säg ett lodjur komma och nedrifva
med sina klor, hvad om dagen blifvit bygdt: det
var jätten Lo, som visade sig i denna skepnad.

Då upphörde man alt bygga der och företog
byggnaden af den kyrka, som efter denna saga ännu
bär namnet Loshult.

Lossten, en jordfast sten å kyrkoherde-boställets
utägor på Wisingsö, anses af Sjöborg hafva af
ortens invånare under bedendomen blifvit begagnad
till offerställe. Denna af en sumpig mark
omgifna sten äger ingen inskrift; men det torde böra
anmärkas, att den har en flat, femhörnig yta, af
30 stegs omkrets. Den är knappt 3 alnar hög,
nästan lodrät och försedd med två trappsteg, om
hvilka man ej kan bestämma, huruvida de blifvit
danade af naturen, eller genom uthuggning.

Loberget, i Tuna socken af Dalarne, £ mil från
Östra Silfberget. År 1659 var bär en
silfvergrufva. Sedermera har ofvanpå berget blifvit
upptäckt en gång, som fört grön kopparmalm.

Lnboit, ett mineral, börande till slägtet silikater,
och beståeode af kiselsyrad kalkjord, med
kiselsy-rad lerjord, talkjord, jern- och manganoxid,
hvilket förekommer vid Gokums kalkbrott i Upland,
dels derbt, dels kristalliseradt i fyr- eller
åtta-sidiga prismer, med bladigt längd- och ojemnt
fin-kornigt, splittrigt tvärbrott, hårdare än glas, till
färgen mörkt bladgrön, starkt glänsande, i tunna
kanten genomskinligt.

Loccenius, Jolian, född 1598 i Itzeboe
|Holstein, och i början bestämd till handtverkare; men
fick studera och blef 1625 juris doktor i Leyden,
kallades 1627 af Gustaf II Adolf till professor i
historien vid Upsala universitet, hvilket sedan i 50
år räknade honom bland sina prydnader, och der
ban dog d. 27 Juli 1677, såsom professor i
lag-farenheten och preses i antiqvitets-kollegium efter
Stjernhjelm. En lärd och aktningsvärd man,
författare af en mängd skrifter i lagfarenhet och
historia, samt vältalighet och skaldekonst, såsom:
Epigrammata sacra et moralia; Antiquitates
Sveo-Gothicæ; De jure maritimo; Lexicon juris
Sven-Golh., m. fl.

Lochlin är benämningen på ett i Ossians sånger
ofta skildradt landskap, hvarest många af de i
dessa dikter förevigade bragder blifvit utförda.
Namnet betyder egentligen ett land fullt af sjöar
eller andra vatten, och heskrifningarne på detta
landskaps läge och andra förhållanden göra
sannolikt, att det bör sökas någonstädes på
Skandinaviens vestra kust. En Dansk häfdaforskare (Finn
Magnusen) vill förlägga det i trakten af Bergen i
Norrige; en yngre Svensk åter (A. Holmberg) tror
sig igenfinna detsamma i Bohuslän, det gamla
Alfhem, på grund deraf, att härstädes skall
förekomma en bop ortnamn och ortförhålbnden, som
öfverensstämma med några bos Ossian, och
framför allt, att bland Bohuslänska allmogen qvarlefva
många sägner, om en i fordna tider lifligt
under-bållen gemenskap emellan deras fäder och
Skol-tarne, och hvilka sägner, styrkta af flera
fornlemningar, hafva, till sitt innehåll, icke obetydlig
likhet med nämnde sånger.

Lockarp, annex till Fosie, beläget i Oxie bärad
af Malmöbus län, 1 mil S.S.O. från Malmö. I
denna socken yppade sig först år 1762 den allmänt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free