Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
678
Lucas. At.
Läder»
garnison inlades sedan i Lubeck, och staden
innehades for Svensk räkning till dess hären lemnat
Tyskland.
Lucas, S:t. Evangelisten Lucæ dag firades d. 18
Okt., som ännu bär hans namn. På denna dag
predikades öfver Luc. 10 kap. ifrån 1 vers Mc.
Luciædagen, som är den 13 December, firas i
flera städer och landsorter på det sätt, att en
allmännare välplägnad då bestås åt husfolket, innan
detta ännu hunnit uppstiga. Undfägnaden bjudes
af en hvitklädd flicka, med en krans af brinnande
ljus omkring hufvudet. I allmänhet hålles denna
dag skarpa dryckeslag tidigt på morgonen.
Seden med ljusen skall troligen erinra om den
martyrgloria helgonet Lucia, en kristen mö i
Syrakusa, vann, då hon på denna dag, år 300,
ige-nomstacks med ett svärd, sedan man förgäfves
sökt döda henne på antändt bål. Några vilja i
denna urgamla festlighet se ett minne af den
fordom i Romareverlden ifrigt dyrkade gudinnan
Lu-cina,-hvars fest inföll vid vintersolståndet.
Lucidor. Under detta namn är skalden Lasse
Johansson allmännast känd, emedan han sjelf
kallade sig "Lucidor den olycklige." År 1668
erhöll han en viss namnkunnighet genom en
kärlekshandel med en fröken Sjöblad, som han förfört,
och med hvilken han fick tillåtelse att gifta sig.
Hans brott, att, ehuru ofrälse, hafva lockat en
adelig jungfru, skulle dock, enligt den tidens
aristokratiska grundsatser, straffas med 2 års
landsflykt, sedan han först tagit henne till äkta.
Ingendera delen af domen lärer likväl hafva gått i
fullbordan, emedan man finner L. d. 18 Nov. 1669
hafva författat ett bröllopsqväde, "Gilliarekvaal",
öfver en Conrad Gyllenstiernas giftermål med en
fröken Ulfsparre, hvari man trodde sig finna
några otillbörliga uttryck, för hvilka poeten
fängslades; men frigafs, sedan han försäkrat, att han
icke haft för afsigt att smäda brudparet, samt att
han ej blifvit tubbad af någon. Mot hösten 1674
kom han, på Munkens källare i Stockholm, i tvist
med en löjtnant A. C. Storm, som gaf honom ett
värjstygn, hvaraf han dog några dagar derefter,
troligen icke 30 år gammal. L. synes hafva
varit en äldre upplaga af Lidner, en oregelbunden
sammansättning af fantasi, talang, oordenllighet i
lefnadssätt och ekonomiskt betryck. Den icke
ovanliga föreningen af synder och ånger i täta
omvexlingar, af sinliga rus och gudlig hänförelse,
orgier och andaktsöfningar igenfinnas bos honom,
liksom hos flere andra. Han skref ömsom
psalmer och smutsiga kärleks- och dryckesvisor; men
begge slagen sakna icke styrka eller fantasi. Hans
arbeten äro utgifna i tvenne samlingar: Helicons
Blomster och Lucida IntervaUa. I den gamla
psalmboken finnas af honom 3:ne stycken, N:ris 406,
407 och 409, hvilka onekligen höra till de
utmärktare derstädes, isynnerhet: O evighet, din längd
mig fast förskräcker, m. m. Denna lärer väl vara
en efterbildning; men äfven N:o 409, som är
original, saknar icke dessa egenskaper. — En
obevisad sägen är, att han varit oäkta son af
amiralen Strossbjelm. Visst är åtminstone, att han
måste hafva njatit en vårdad uppfostran, emedan
han skref vers, ej blott på modersmålet, utan
äfven på Latin, Italienska, Fransyska och Tyska.
Lucradis, konung Waldemars fjerde och sista
gemål, lärer hafva blifvit förmäld med honom i
fängelset år 1296, och hade med honom en dotter,
Margaretha, som blef abbedissa i Skenninge kloster.
Lucretia är namnet på tvenne oäkta döttrar af
Svenske furstar, den ena af Gustaf Wasas son,
Magnus, gift med ståthållaren öfver Upsala län,
Wernstedt, och deo andra af Erik XIV med Agda
Pehrsdotter. Hon lärer hafva dött ogift.
Luddandor, Jemtlandsdialekt, betyder skor eller
kängor.
Luddingho eller Lungsbo, sateri i Östergöth-
land. Se: Vestra Husby socken.
Ludd-Tåtel, ludet honingsgräs (Holeus lanatus),
en mångårig gräsväxt, hvilken förekommer af
tvenne artförändringar på sandiga och något fuktiga
ängar och betesmarker, isynnerhet öfver de yngre
formationerna på Gottland, Öland och i Skåne
ganska ymnigt, i de öfriga kustlandskaperna här och
der, och i de inre vestligare sällsynt, samt har
dessutom redan längre tid äfven hos oss varit
od-ladt, och är åtminstone i de södra landskaperna
på mullrik sandjord ett af de bästa fodergräsen,
så väl genom sin rika afkastning som smakligbet
för all slags boskap. Det blommar i Juni och
Juli, samt ger mogna frön i Juli eller Augusti
och bör afslås vid börjande blomning. I England
bar det pä sandblandad lera gifvit 19,057 skålp:d
gräs = 6,193 skå)p:d hö per acre (= 26 {
kappland), samt i efterslàttern 6,806 skålp:d gräs.
Liideke, Christoffer Wilhelm, född i
Altmark d. 3 Mars 1737. Fadern var jnrist och
arrendator af ett herregods. Vid endast 21 års
ålder kallades han till prest vid Lutherska
församlingen i Smyrna, qvarblef der i 10 år, och
predikade än på Tyska, än på Italienska, till 1768.
Under den tid han vistades härstädes hade pesten
rasat 4 gånger och flera jordbäfningar försports.
Ilan anställdes nu som pastor i Magdeburg,
hvilken plats han lemnade år 1773, för att emottaga
andra pastorsbeställningen vid Tyska församlingen
i Stockholm, der han afled d. 21 Juni 1805. Har
efterlemnat en mängd skrifter, hvaribland
isynnerhet förtjena nämnas: Nachrichlen von dem
Turki-schen lieiche; Beschreibung des Türkischen Reichs;
Allgem. Schwed. Gelehrsamkeits Archiv; Kurzer Abriss
der gamen Schwed. Litteratur, m. 11. Hans son,
LUdeke, Johan Anton August, född i
Magdeburg d. 24 Aug. 1772, student i Upsala 1778
sedan i Göttingen, der han blef magister 1798,
pastor vid Tyska församlingen i Norrköping 1802,
sin faders efterträdare i Stockholm 1807, theol.
doktor, dog d. 26 Dec. 1838. Hade ett betydligt
bibliothek och många andra samlingar af värde.
Har efterlemnat åtskilliga arbeten, hvaribland
företrädesvis må nämnas: üenkmal der Wiedereröffnung
der Deulschen Kirche.
Luder betyder egentligen den döda kroppen af en
bäst; men betecknar äfven hvarje annat dödt
kreatur, som utlägges för rofdjur, i afsigt att fånga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
