Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Luggude.
Luleå.
681
Iao, hvarest ännu tillbjuda sig stora förråder.
Märkligare orter i häradet är staden Helsingborg,
Höganäs, samt säterierne Krappcrup,
Kulla-Gun-narstorp, Rosendal, Rosenlund, Rögla, Knutstorp
och Gidsholm, samt Hjelmsbults och Billesholms
kungsgårdar (hvarom se under dessa ord). I
förening med häraderne Onsjö och Rönneberg utgör
Luggude härad en domsaga och ett fögderi. Detta
härads areal är 141,05? tunnt., af hvilka 103 äro
sjöar och kärr.
Luggude kontrakt af Lunds stift, är beläget
inom Malmöbus län, med undantag af Stenestads
socken som hör till Christianstads län. Delta
kontrakt innefattar 13 pastorat, nemligen: Allerum
med Flenninge, Wäsby med Wiken, Brunnby,
Far-bult med Jonstorp, Wälinge med Kattarp, Kropp
mod Mörarp, Helsingborgs stads- och
landsförsamling med Wälluf och Raus, Frillestad med Ekeby,
Hesslunda med Risekatslösa, ßärslöf med
Fjäre-stad, Kågeröd med Stenestad, Halmstad med
Zire-köpinge samt Ottarp. ’ Af dessa pastorat äro 6
regala, 6 alternativt regala och patronella samt
1 patronelt. Folkmängden i kontraktet utgör 30,939
personer.
Lugnet eller tlvarnlilt, ett hemman i
Skoklosters socken af Upland, hvarest finnas lemningar,
förmodligen efter en vikingaborg. På detta
hemman slöt den vittra fru Hedvig Charlotta
Nordenflycht sina dagar, och är begrafven i Skoklosters
kyrka.
Lugnas, annex till Björsäter i Wadsbo härad,
beläget i Kinne härad af Skaraborgs län, lf mil
S.V. från Mariestad, |- mil från Wenern. Kyrkan
är ombyggd af sten 1776. I socknen märkes:
Svaneberg, frälse-säteri, 2 mtl. ined underlydande
2 J mtl. jemte 14 torp; stället är väl bygdt;
mangården är belägen invid en genom gården och
ägorna rinnande bäck nära stora landsvägen.
Utom tillräcklig löfskog, finnas omkring 1,000 tunnl.
skog och betesmark. På ägorna är en
mineral-källa. Säteriet tillbör häradshöfdingen Eb. v. |lof—
sten. Sjöberg eller Sjjbotet, 1 mtl. säteri-rustbåll,
beläget i trakten emellan Kinnekulle och Mariestad,
ligger högländt och vackert med fri utsigt ät ena
sidan öfver en del af Wenern och dess vikar, åt
den andra öfver bördiga åkerfält och löfrika
ängar. Ar 1633 anmärktes att ingen missväxt
inträffat här på 25 år. Säteriet har ett betydligt
tegelbruk vid Wenern. Ägare: C. G. Korsell.
Fjäll, I mtl. säteri, bär finnes trädgård och
humlegårdar. Ägare: brukspatron Troselius. Torpelund,
f mtl. säteri-rusthäll, enstaka med utmärkt
vacker belägenhet, är väl bygdt, har trädgärd,
humlegård och väderqvarn. Det kallades fordom
Stortorp, och äges af kapiten Em. Rådberg. Pä Boos
ägor skall fordom stått ett af ek bygdt kloster,
hvarefter visas trenne knutstenar.
Anmärkningsvärdt är Lugnåsberget, £ mil långt och £ bredt,
hvilket sträcker sig in i Hammarskogen. Från
högsta stället kan man se Leckö slott, som ligger 4
mil derifrån. Berget beslår af grå-, slip- och
kalksten. Qvamstensbrottet är betydligt och
anses af allmogen såsom dess förnämsta näringsgren.
Ifrån modersocknen och annexet sysselsättas
härmed omkring 100 personer. Början sker vanligen
omkring medlet af Maj och fortsattes till
midsom-marn, samt, sedan hö- och sädesbergningen
blifvit verkställd och nödige böstsysslor förrättade,
sä långt in på hösten som väderleken tillåter. Man
kan räkna att 100 dagsverken härtill användas af
hvarje stenhuggare. Hvart samhälle i
stenhugge-riet, eller som det här kallas kull, måste till
bugg-jerns bvässande hafva serskild smed och denne sin
blåsare, m. m. Denna näringsgren skulle, med
mera skicklighet i behandlingen, blifva vida
förmånligare, i anseende till stenarlens utmärkt goda
beskaffenhet, och den tillräckliga tillgängen derå.
Värdet af qvarnstenar, som här förfärdigas,
npp-går årligen till 11 à 12,000 R.dr B:ko, och
afsättning af sådana saknas aldrig. — Socknen
består, jemte Bresäter, af 30 J mtl. Ensam har den
en folkmängd af 1,056 personer på en areal af
11,178 tnnnl., hvaraf 590 äro sjö och kärr. Adr.
Marieslad.
liulia är ett i Halland brukligt ord, som betyder
rensa bort ogräs ur åkrar och trädgårdssängar.
Luknn, Mäster, var Gustaf I:s apothekare, den
förste i Sverige.
Lukkoinen. Se: Långström.
Lukte livar I sin egen barm, ett gammalt
ordspråk, betecknande att man bör först ransaka
sitt eget inre, innan man tadlar andra.
Luktr, i forn-Svenskan detsamma som utslag, dorn.
I Westgötha-lagen heter det: "Wärjä sik med
luktr härässnämd" (värja sig med bäradsnämndens
utslag).
Lukt-tUrne, engeltorn, eglantyr, neglantyr (Rosa
rubiginosa), en buskväxt, hvaraf tvenne afarter
förekomma, ehuru sparsamt, på steniga backar i
slätt- eller kust-trakterna, och hvaraf den ena har
särdeles angenämt luktande blad, den andra
deremot luktlösa. Frukten eller de s. k. nyponen äro
små och hårda, hvarföre de ej användas i
hus-bållen.
Luleä, en stapelstad i Norrbottens län, 100 mil
N.N.O. från Stockholm, belägen på ett näs vid
Luleä-elfvens utlopp i en fjärd af Bottniska viken,
under 65 gr. 34 min. nordlig bredd, är nu mera
den nordligast belägna stad i Sverige.
Gammelstaden, i- mil norr om Luleå elf, ungefär midt i
Neder-Luleå socken, är nu liksom af ålder en
kyrkstad; men behåller minnet af gainla Luleå stad,
som bär anlades i Gustaf II Adolfs tid, hvartill
privilegier erhöllos 1621. Långt förut hade
likväl köpstäders anläggande i landet blifvit
anbefaldt, såsom under Johan III och Carl IX; men
verkställigheten deraf blef dock förhindrad till
Gustaf Adolfs tid, genom Birkarlarnes åtgärd, hvilka
i denna så väl som andra socknar drefvo handel
efter äldre tiders bruk, och sökte sätta sig emot
stadens anläggning. Efter 20 års förlopp, eller
1642, ansågs redan detta ställe något obeqvämt,
särdeles för dess aflägsenhet från sjösidan,
hvarföre då utsågs bättre plats till nuvarande Luleå
stad, 1 mil närmare hafvet, såsom varande mera
fördelaktig. Sedan flyttning blifvit tillåten, bodde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
