Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Luleå elf.
Land.
683
Laleà stad, vid Luleå elf, ar ett regalt pastorat
af 3 kl. med 3,646 invånare. Socknen innefattar
64 mtl. Adr. Lnleå.
Lnlea eir är näst Ängerman-elfven den största
vattuled i Norrland. Den kommer från
Lappmarken och Lnleä träsk, går nästan midt igenom
Luleå socken och faller vid Luleå stad i hafvet,
sedan den fornt skiljt sig i tvenne grenar, hvaraf
den ena går i söder, genom det så kallade
Tjuf-bolms-sundet och den andra mot öster till
Svarlö-sundet. Der ofvanföre har den några vikar,
såsom Gråsjöfjärden, Gäddviken, Gammelstads- och
Sunderby-viken m. fl., hvaraf elfven på sina
ställen får ansenlig bredd, och vid Gäddviks-sundet
ungefär 600 famnar tvärt öfver, der allmänna
färjstället är för stora landsvägen. Vid
Storbacken, 13 mil från staden, faller denna elf in i
Luleå socken, sedan den något förut fått
tillökning i Lappmarken af Lilla Luleå vattuled.
Luleå elf är af alla djupast och bredast; men icke
så jemnstrid, som de andra stora elfvarne, utom
vid de talrika forsarne. Den har dock icke
något tvärfall förrän vid Jokmoks kyrka, 17 mil
från staden, der elfven skall vara 150 famnar
högre än hafvet. Vid Laxholmen, 10 mil från
sockenkyrkan, finnes laxfiske. Elfven är segelbar
omkring 5 mil från hafsbandet, eller från Tjufholmen
till Hedbacken; men (är sedan många forsar,
såsom Holmfors, Witjarsfors m. fl., hvaremellan
likväl finnes båtfart på flere ställen. Flere holmar
pryda denna vattuled; men ingen af dem är bebodd.
Luleå trKsk (Lule-jaur) eller så kallade
Slor-Luta i Luleå Lappmark, är 8 till 9 mil långt och
har sitt utlopp i hafvet genom Luleå elf.
Liimh, Liimlter, enligt en ytterst osäker
npp-gifl, den förste lagman i Westergötland.
Luinber* IiUr» ej långt från Wånga by i Wånga
socken af Skaraborgs län, 1 | mil från staden.
I denna hög skall, enligt folksägnen, förutnämnde
Lumber ligga begrafven. Han uppgifves varit född
i denna socken, och skulle hafva lefvat uti Ingiald
Illrådas tid, samtidig med Uplands-lagmannen
Wi-ger Spa. Han har haft sin domplats på beden
Qui-skede, invid gästgifvaregården Algustorp, hvarest
ett ansenligt domaresäte ännu finnes. Der stå först
5 stenar i en cirkel, sedan 9 och 9.
Lumber* lag kallas den lagsamling, som skall
vara gjord af ofvannämnde Lumber. Man får
dermed icke förstå någon ännu förvarad lagbok, ty
Lumbers lag, om den funnits, har för århundraden
tillbaka gält förlorad; utan Lumbers lag skall
hafva bestått i anteckningar, hvilken legat till grund
för den sedermera fullständigt utgifna
Westgötha-lagen. Lumber skulle således varit för
Westgö-tbarne hvad Wigir Spa var för Upsvearne, en
lagsamlare, ej en lagstiftare; men hans tillvaro kan
icke bevisas. Han omtalas i längden öfver
Wester-göthlands lagmän. Har han funnits och verkligen
gjort någon lagsamling, så var denna tvifvelsutan i
åtskilliga delar olik den samling, hvilken bär namn
af Westgötha-lagen; ty Lumber omtalas såsom
hedning, och Westgötha-lagen, i det skick hvaruti
efterverlden äger den, tillhör den kristna medel-
tiden. En sägen är, att Lumber med runeskrift
inskurit dessa lagar i trädskifvor, hvaraf alla
afdelningar i vår lagbok ännu i dag kallas balkar.
Luiiimelund, annex till Martebo, beläget i
Lummelunds ting och Gottlands norra fögderi, 1 J mil
N.N.O. från Wisby, vid hafvet. Kyrkan, af sten,
skall vara byggd på bekostnad af ett fruntimmer,
år 1139. Lummelund, 1 mil från Wisby, bar
varit ett nrgammalt jernbruk som ödelades 1712.
Här är nu pappersbruk, det enda på ön. Qvarnar
finnas äfven härstädes. Socknen består af 11 |
mtl. och har 249 invånare. Dess areal utgör
5,777 tunnl., hvaraf 1,700 sjö och kärr. Adr.
Wisby.
Luminlk, luslummer, lus- eller loppgräs
(Lyco-podium scalago), en ormbunkeväxt, hvilken
förekommer ymnigt på öppna berg, öfverallt i riket,
till och med på fjällen, åtminstone af de äldsta
formationerna, och användes dels till färgning,
dels för att fördrifva ohyra från kreatur.
Luna (Isl. Lund), forn-Svenska; betyder sinne. I
Rimkrönikan beter det: "En tijma full tbem til
luna" (en gång föll det dem i sinnet).
Lund, ett stift, innefattande Malmöhus,
Christian-stads och Blekinge län, eller landskaperne Skåne
och Blekinge, hvartill äfven hörde Halland, intill
år 1646, då detta landskap lades till Götheborgs
stift. Omkring år 1104, eller 1120 enligt
Rby-zelius, förvandlades detta biskopssäte till
erkebi-skopsdöme under Danske konungen Olof Hungers
regering, då Adzer blef den förste erkebiskopen
och följde 28 andre efter honom pä en tid af
något öfver 400 år. Lunds erkebiskop förde länge
titel af Primas II eg ni Suto-Gothici, och hans
anspråk pä supremati öfver erkebiskopen i Upsala
gaf anledning till många tvister. Då
reformationen infördes i Danmark afsattes 1536 den siste
erkebiskopen, och de följande biskoparne i Lund
hade ingen företrädesrätt framför Danska rikets
öfrige biskopar, fastän detta stift så väl uti vidd
som folkrikbet öfvergick alla de andra stiften och
hade under sig mer än 20 städer, hvartill äfven
koin ett stort antal kloster, såsom: fem uti
staden Lund, två i Malmö, Ystads, Landskronas,
Trelleborgs, Dalby, Beckaskogs, Bosjö, Byringe,
Herrevads, Widtsköfle, Övids, Gladsaxa, Toinarps,
Halmstads och Ås kloster. Sedan detta stift,
genom freden i Roeskilde, kommit under Svenska
kronan, uppstod på riksdagen 1664 öfverläggning
om det rum stiftet skulle erhålla bland de öfriga
Svenska stiften, då det beslöts, att Lunds stift
skulle få sin plats näst efter de sju gamla stiften,
och innebar detsamma nu mera sjunde
ordnings-nummcrn. Stiftets storlek är 120 qv.-mil land
och 4 qv.-mil sjö. Det är indeladt i 24
kontrak-ter, som innehålla 226 pastorater eller 413
socknar och 16 stadsförsamlingar. Kyrkornas antal är
427 samt 3 kapell. Af pastoraterne äro 129
re-gala, 31 konsistoriell, 17 alternativt regala och
patronella, 32 patronella, 4 alternativt
konsistoriell och patronella, 1 ärftligt och 12 prebenden.
Endast 13 komminislraturer finnas, deraf 11 i
städerna. Enligt anno gällande, vid prestmötet 1799
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
