Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lnod.
Lunda Landebok.
687
af Christianopel och Carlshamn, samt Christianstads
belägring och fiendens fördrifvande ur Blekinge.
Kriget, som egentligen börjades genom slaget vid
Lund, slöts också bär genom freden den 26
September 1679.
Lund, är en gammal adelig slägt, hvilken 1634
introducerades på riddarhuset med en Grels Lund,
som skref sig till Nautila och uppviste ett
adelsbref, utfärdadt af Erik XIII. Ätten är dock
numera utgången.
Lund, afskedad major, utgaf i Stockholm 1780—
1783 en tidning kallad: Den välsignade
tryckfriheten, hvilken han, då tidningen indrogs, förvandlade
till: Tryckfriheten, den välsignade. Geijer
karakteriserar honom sålunda i de Gnstafvianska
papperen : "Den politiska pressen sönk. Den gaf sig
väl ännu i ett eller annat dagblad luft, mest
genom de då, mer än nu, nya konstgreppen af en
mer och mindre plump ironi, af mer och mindre
fadda allusioner, hvilkas bitterhet kännas, utan att
öppet kunna beifras."
Lund, Ravid Johanne|, född på Åminne gård
i Halikko socken i Finland, d. 13 Mars 1657, blef,
efter en utländsk resa, 1686 poös. professor i Åbo
och 1705 biskop i Wiborg. När han 1710
flydde härifrån undan Ryssarne, förordnades han 1711
till biskop i Wexjö stift, som dä i 3 år stått
ledigt, och der han afled d. 12 Okt. 1729, med
namn af en lärd och renlärig theolog. Sönerne
adlades under namnet von Ehrenlund.
Lund, aliriel, på sin tid en af Stockholms mest
ansedde läkare och medicinske skriftställare, var
född i Ystad d. 2 Okt. 1726, följde, som
informator, två unge adelsmän genom en del af
Tyskland, besökte Holland och Paris, var en tid
fattigläkare på Södermalm, erhöll assessorstitel, och
dog d. 12 Febr. 1795. Var egentliga
upphofs-mannen till tidskriften: Läkaren och Naturforskaren,
hvari han skrifvit en mängd afhandlingar,
äfvensom i vetenskaps-akademiens handlingar och i
Lii-dekes Gelehrsamkeits-Archiv.
Lund, Carl, komminister i Åkers pastorat af
Wexjö stift 1801, dog 1822. Var e. o. i Åbo
hofrätt och i kammar-kollegium förrän han blef
prest. "Skref Franska och Latinska bref utan lexika."
Angreps år 1787 af en sjukdom, fullkomligen lik
den s. k. predikosjukan, och kunde än ej tiga, än
ej tala. Då denna psykiska sjukdom i våra dagar
blifvit ansedd för något oerhördt, torde det
förtjena meddelas följande ur L:s egen beskrifning
derom. Ännu 1809 ansåg han denna åkomma som en
inspiration. Han anfölls deraf, då han 1 sönd. i adv.
1787 red att predika i Gnosjö. Först styfnade
händer och armar, stodo rakt upp i vädret och
slak-nade sedan. Hästen gick fram med honom till
kyrkan, der han aflyftades stum. Då han sedan
började tala, kunde han ej tiga; böll nu förfärliga
straffpredikningar för det omkringstående folket.
Han fick se syner. I himlen såg han Gustaf III
och alla excellenser och prelater vid ett bord, med
likörer och läckra rätter. En annan gång såg ban
Enropas alla kejsare och konungar med kronor på
hufvudet; men hvilka började luta till fall och
ramlade den ena efter den andra. I helvete såg
han eld och talade derom för folket. Kommen till
fri rörelseförmåga, började han skrifva
"domedags-bref" om sina synder till biskop Wallqvist och
domkapitlet, till städer och landsbygder. Hade
samtal med Gud. Satan flög ofta öfver honom.
Han åkte med en bäst och kärra omkring
hvarthän hästen ville gå. Denne drog honom först 6
mil ofvan Filipstad i Wermland, sedan till
Wirse-rum i Kalmar län, hvarunder han likväl mest gick,
till dess fötterne sårades och fastnade vid skorna.
Led grufligt och omvårdades af ingen, hatad eller
beundrad för sina tal. Inlöstes slutligen på
hospital, kom ut, blef komminister; men var alltid i
hög grad besynnerlig, nästan till för stor grad
att tjenstgöra som prest. Här torde "läseriet" ej
hafva varit sjukdomens orsak. Lund var förut ej
känd för annat än "vanlig gudaktighet", och
rörelser, liknande hvad man nu förstår med läseri,
funnos ej veterligen till i Westbo år 1787.
Lunda, annex till Skeptuna, beläget i
Seminghundra härad af Stockholms län, 4£ mil N. från
Stockholm. Runstenar märkas här i kyrkomuren,
vapenbusdörren och hörnet, samt Engsby.
Socknen innefattar 21 J mtl. och har 641 invånare på
en areal af 5,994 tunnl., af hvilka 230 äro sjöar
och kärr. Adr. Upsala, Närtuna, eller Stockholm,
Widbo, Norrby.
Lunda, en socken med Kila, belägen i Jönåkers
härad af Södermanlands län, Nyköpings vestra
kontrakt af Strengnäs stift, 1 ]- mil V. från Nyköping.
Ilär märkes Lorensberg, hvarest finnes
vexelunder-visningsskola, hvartill framlidne prosten i Tuna H.
Nylén gjorde en testamentarisk disposition af 3,000
R:dr. Skolan öppnades i början af 1826.
Socknen bör till 1 kl. konsist Den består af 43 £
mtl. och har 1,315 invånare. Dess areal utgör
19,093 tunnl., af hvilka 550 äro sjöar och kärr.
Adr. Nyköping.
Lunda Landebok är bland de äldre handlingar,
hvilka lemna någon upplysning rörande Skåue. Den
upprättades är 1569, pä Danske konungen Fredrik
H:s befallning uti bref, dateradt Fredriksborg d. 11
Aug. 1569, som finnes intaget främst i
Landeboken, öfver alla s. k. Geistlige hemman och deras
ägor i Skåne, Halland och Blekinge. Den
innehåller alla kyrkors, presters och klockares
rättigheter och tillbörigheter, och vid hvars upprättande
alla felaktigheter och origtiga inkräktningar,
hvilka förut varit gjorde, då blefvo rättade och
ändrade. Denna Landebok åberopas af konung
Fredrik III, i salubref pä jus patronatus till Hyby kyrka
1650, såsom en auktoriserad jordebok på
presterskapets rättigheter, med dessa ord: "som styckevis
i Landeboken finnes specificerade." Den är ock
antagen och stadfästad, genom kongl. resolution på
adelns besvär år 1739 och 20 §. deri, hvari det
heter: "Palteboken (se detta ord) bör väl icke
allena för fullt domskäl gälla; dock äger hon sä
mycket vitsord, att när det deruti säges, med
andra skäl stadfästes, bör hon af domaren följas."
Uti .denna Landebok är utsatt icke allenast namn
på åkrar och ängar, hvilka tillhöra prestgårdar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
