Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Landby.
Lundeblad.
691
till Upsala öde, och haft sig tillslagna, i anseende
till häfd och byggnad, Kinna, Walla och Kåkinds
härader. Emellan hemmanen Amundtorp och
Röretorp stå tvenne stensättningar, och uti en äng
grundläggningen till en större byggnad. På flere
ställen äro dessutom bautastenar, domareringar och
stenkummel. Flera grafkullar hafva i sednare ären
blifvit öppnade och befunnits innehålla menniskoben,
stycken efler urnor och flintknifvar, m. m.
Socknen innefattar 25^ mtl. och har 730 invånare.
Dess areal utgör 6,040 tunnl., af hvilka 670 äro
sjöar och kärr. Adr. Skara.
Lundby, en socken med Tufve, belägen på ön
Hisingen, i den delen deraf som benämnes Svenska
Hisingen, och räknas till Westergötland, samt
btir under Götheborgs och Bohuslän samt
Göthe-borgs stift, ^ mil V.N.V. från Götheborg vid
hafvet. Detta pastorat har, i likhet med de två
öfriga pastoraten på Hisingen, i äldsta tider varit
räknadt till Bohuslän; men blef derifrån skiljdt under
Danska och Norska regeringen, hvilken redan för
längre tid tillbaka lemnade det till Sverige, i utbyte
emot Surte och Skärdals hemmanen i Nödinge socken
af Elfsborgs län. Sedan har detta pastorat, ehuru
det i sjuttonde århundradet någon tid varit under
Danskt välde, likväl blifvit räknadt till gamla
Sverige, fastän det år 1680 afsöndrades tillika med
Säfvedals och Askims härader, från Elfsborgs och
lades under Götheborgs och Bohuslän. Lundby
kyrka är af okänd ålder, byggd af sten. I socknen
märkes: Sannegården, 1 mtl. säteri, har fordom
tillhört grefliga ätten Oxenstjerna, blef 1734
biskopssäte i stället för Burgården, biskoparne
vistades sedan bär under sommartiden, när på ägorna
stod i konung Carl X:s tid en strid emellan
Svenskar och Danskar. Uti denna strid föll den stora
kämpen Skialrup, hvilken enligt sägen, var trollkarl,
och således skottfri för blykulor; men blef
skjuten med en silfverknapp. Han fäktade likväl länge
på knä, till dess han föll genomborrad af
Svenskarnes korsgevär. Lindholmen, 1 mtl. säteri, vid
Götha elf, har fordom tillhört slägten Ankarbjelm.
På en holme tillhörigt detta säteri, midt emot
gamla amiralitets-varfvet, på ett högt berg, bar
anmärkts lemningar efter Lindholms slotl med
murar, vallar och grafvar. Det lärer fordom varit en
fästning emot Danmark och Norrige, innan gamla
Elfsborg blef anlagdt. Holmen är genom en arm
af Götha elf skiljd från den fordom s. k. Svenska
Hisingen. På en bög bergskulle, eller det s. k.
Lindholmsberget på Hisinglandel, anlade löjtnanten
vid amiralitetet, Adolf F. Rosensvärd, år 1789,
på konung Gustaf IH:s befallning, ett väl
befä-stadt batteri om 16 svåra kanoner, för att dermed
försvara det dyrbara Götheborgska skeppsvarfvet,
mot en ifrån Ilisingsösidan väntad och staden
hotande fiende. Bölsebo, \ mtl. West ra Pilgården,
j mtl. Stora Ryd)an, | mtl., öfversteboställe för
kommendanten i Götheborg. Arendal, egendom.
Här lat öfverste Stael von Holstein uppföra ett
batteri d. 25 Juli 1719, och hindrade derigenom
Danska amiralen Tordenskiold att framtränga till
Götheborg. Ramberget, midt emot staden Göthe-
borg, på andra sidao om Götha elf. Här uppsteg
konung Christian IV för att rekognoscera
Götheborg, då han om våren 1644 belägrade staden. Han
uppehöll sig länge på berget och skall
kommendanten i staden vid delta tillfälle låtit uppföra
tvenne grofva stycken på ett af bergen i staden;
men utan att dermed kunna förskräcka konungen.
Nya Elfsborg (se detta ord) bör till Lundby socken.
Från Aspholmen, en holme nära Nya Elfsborg,
gjorde Danska amiralen Tordenskiold vid sista
belägringen i Juli manad 1719, betydlig skada på
fästningen. På Lundby bys utmark märkes
batteriet Rya Nabbe, gent emot hvilket på andra sidan
om Götha elf vid dess utlopp i kattegat Nya
Varfvet är beläget. Socknen bör till 3 kl. preb. Den
består af 20| mtl. och har 968 invånare. Jemte
annexet utgör arealen 7,799 tunnl., hvaraf 75 äro
sjöar och kärr. Adr. Götheborg.
Lundby borg. Se: Edsbro socken.
Luudeberg, Zacharias, son af biskop
Anger-mannus, efter hvars födelseort, Lundeberga-gård,
ban antog namnet, reste till utländska akademier,
dertill understödd af Axel Oxenstjerna, blef, efter
hemkomsten, rektor scholæ i Wexjö, sedan tbeol.
lektor derstädes, år 1642 kyrkoherde i Ursbult och
1651 väld till stiftets biskop, hvilket embete ban
förvaltade till sin död år 1667, troligen öfver
70 år gammal. Under honom hände Wexjö
samma olycka, som under hans fader, nemligen alt
bärjas af elden, d. 18 Aug. 1658. Denna gång
var det likväl icke fiendens band, ulan vådan som
anställde förödelsen.
Lundeberg, Amalia, mamsell, född i
Stockholm 1816, har gjort sig känd genom sin
offentligt yttrade böjelse för katholska läran.
Anledningen dertill lärer vara, alt hon, konfirmerad
vid endast 14 års ålder, då ännu hade föga
begrepp om den religion, hon lofvat bekänna, och
när bou kort derefter kom ut till Tyskland,
Frankrike, Schweitz och Italien, samt der råkade i
sällskap med katholska trosförvandter, blefvo hennes
åsigter vacklande, och hon bar, enligt egen uppgift,
efter återkomsten till Sverige 1846, sökt tröst
och råd hos flere andlige män, och ämnade
verkligen öfvergå till katholska läran, men har nu
åter, i Maj 1848, kommit på andra tankar och
öfvergifvit detta beslut, sedan hon först varit ett
verktyg åt katholikerne för utgifvandet af nedanstående
brefsamlingar. Har utgifvit: at skedssånger till
Jenny Lind; Dref frän Andeliga Man och andra
ansedda personer af olika trosbekännelser och från
åtskilliga länder till Amalia Lundeberg, rörande
hennes böjelse för Catholska läran ; Friden; Ytterligare
bref horande titi Amalia Lundebergs Brefsamhny i
Andeliga ämnen.
Luudeblad, Loren|z, en af Carl X!I:s kämpar,
blef 1687 underofßcer vid grefve Lewenhaupts
regemente i Brabant, der han qvarstannade till 1697,
gick derefter i Sachsisk och sedermera i
Österrikisk tjenst, hvarest han blef löjtnant vid
kavalleriet. Ar 1700 återkom han till Sverige, der ban,
såsom volontär, anställdes vid Svenska bären i
Lithauen, befordrades 1702 till qvartermästare vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
