Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
700
LyckÄa.
Lyktgubben.
ling och 4 m>l bred, samt Umajaur och Falllräsk.
Boskapsskötsel är bide Svenskars och Lappars
förnämsta näringsfång; deras åkerbruk och
tjärnbrän-ning äro ej heller obetydliga. Utom potates och
korn produceras råg, isynnerhet höstråg, hvilket
är sällsynt i de öfriga Lappmarkerne. Lycksele
har 90 Svenska byar, af hvilka Örträsk är den
största, så väl bär i denna socken, som i det
öfriga Lappland. Invånarne i denna by äro af Finsk
härkomst och första bosättningen skall hafva skett
omkring 1670 af tvenne Finnar, som voro bröder.
Oaktadt detta blodsband, skola de likväl hafva
lefvat i stor osämja, hvarföre de ock bygdt sina
gårdar på något afstånd från hvarandra, derigenom
byn äfven består af tvenne ett godt stycke från
hvarandra skiljda delar. Lappbyarne äro 4 till
antalet. Svenska invånarne i Lycksele Lappmark
äro ett godt, sedligt, tjenstfärdigt och gästfritt
folk. Söndagens firande i kyrkan och i deras hus
ar ganska strängt. Lapparne deremot klandras för
sin tredska, sitt misstänksamma och oredliga
väsende, och antager man, ej utan sannolikhet, att
de förderfvas af Svenska köpmän. Vid Lycksele
kyrka hålles marknad tvenne gånger om året.
Under den, som inträffar i Januari, hålles äfven
häradsting och krono-uppbördsstämma. Invånarnes
antal utgör 2,530 personer.
LyckÅs och lBrettinge, ett gods i Skärstads
socken af Jönköpings län, består med tillvdande
af 36-J- mtl., nemligen 3J säteri, 32^ frälse och
1 mtl. skatte. Lyckås, 3J mtl. ^äteri fordom
kalladt Ilallösa, innebar med dess gods
patronat-rätt till Skärstad. Det har ursprungligen tillhört
grefliga slägten Brahe och ägdes af densamma redan i
början af 16:de århundradet. Öfriga ägare hafva
varit af slägterna Löfvenbjelin, llorn, Reuterkrona,
Köhler, Adelsvärd samt grefve Jac. Hamilton.
Efter branden 1822 har egendomen ingen corps de
logis. Lyckås äger 3 trädgårdar med ntvalda
trädslag. På ägorna är tegelbruk. Drettinge, 3£
mtl., fordom bondby, inköptes af frih. Köhler och
blef af honom förenad med Lyckås, samt
förvandlad till berregård.
LyddekMpiiige, annex till Borreby i Torna,
beläget i Ilarjagers bärad af Malmöbus län, 2 mil
S.O. från Landskrona, vid hafvet. Socknen består
af 14 J mtl. ntsockne frälse, alla tillhörige
hofmarskalken grefve G. Hamilton. På ägorna är i
senare tider anlagd en betydlig afvelsgård,
l.yd-desborg kallad, som har god åker, godt bebol samt
någon torfjord. Socknen har 753 invånare på en
areal af 3,842 tunnl. Adr. Lund.
Lydeke, OloCmion, af vapen, domhafvande i
Östergöthland å Arvid Trolles vägnar åren 1474—
1487. Sistnämnda år utgaf han ett dombref på
ägoskillnaden emellan Söderköpings klosters gods,
Wänaberg och bolbyn Löderbufvud.
LydichlnuH, Abelin, vanligen kallad Lydika,
troligen af Sparre-slägten. Var född i Nyköping,
hade varit kanik och domkyrko-syssloman i
Westerås, samt kyrkoherde i .Munktorp, då han år
1465 kallades till Westerås biskopsdöme, hvilket
han innehade till sin död 1487. Han var en om
domkyrkan och dess förkofran särdeles nitisk mao,
som dertill icke sparade egna medel, och äfven
sökte anskaffa sådana, på alla den tiden brukliga
sätt, genom utfärdade aflatsbref och hopsamlande
af gåfvor. Besörjde kyrkans tillbyggnad på östra
sidan, prydde och förbättrade henne, samt
inrättade ett aikidiakonat, hvartill han anslog flera
gods och gårdar. — En Lydichinus bar
ombesörjt ett bihang till Westgötha-lagen (se Luml/er),
författadt omkring år 1300 och innehållande
åtskilliga tillägg.
Lydinge, egendom i Staby socken af Upland.
Se: Staby.
Lydingbieliii, »a vid, bette förut Lydlng,
bade varit handtlangare vid artilleriet, men tjente
npp sig så, att han år 1675 var
general-qvarter-mästare-löjtnant öfver fortifikationsverken vid rikets
vestra kust, då han adlades 1678. Hans son,
Lydingbieliii, Otto Wilhelm, född 1680.
började vid 15 års ålder sin bana som volontär
och slutade henne d. 16 Maj 1733 såsom
öfverste, kommendant på Kalmare slott och vice
landshöfding i länet.
Lye, annex till Älskog, beläget i Garde ting af
Gottlands södra fögderi, mil S.S.O. från
Wisby. Kyrkan är af obekant ålder. Vid altaret och
på kyrkogården finnas runstenar. Socknen
innefattar 10 { mtl. och har 340 invånare. Dess areal
utgör 3,865 tunnl., hvaraf 180 sjö och kärr.
Adr. Wisby.
LyTtentenar äro ett minne af Thor och finnas
pä flere orter. Ehuru icke alltid så särdeles
stora, hafva de dock en sådan tyngd, att no mera
svårligen någon man är så stark, att han kan
lyfta dem. Thor säges bandterat dessa stenar som
lekbollar. (0m lyftestenen vid Linneryd, se detta ord.)
Lyliuudra, ett bärad af Stockholms län i
landskapet Upland, innefattar socknarne Estuna,
Söderby Carls, Lohärad, Malsta och Husby,
tillsammans utgörande 238 J mtl. med 5,000 invånare.
I förening med häraderna Sjuhundra,
Närdingbun-dra och Frötuna utgör detta härad en domsaga
och i förening med Sjuhundra bärad, Wäddö och
Bro skeppslag ett fögderi. Häradets areal utgör
58,782 tunnl., af hvilka 8,460 äro sjöar och kärr.
Lyhundra kontrakt af Upsala stift, i Stockholms
län, innefattar 1 regalt och 5 konsistoriell
pastorat, nemligen: Wäddö, Estuna, Söderby Carls,
Wätö, Bro, samt Lohärad med Malsta.
Kontraktets folkmängd utgör 9,355 personer.
Lyktgubben kallas, enligt gammal folksägen, en
flammande eldslåga, hvilken rör sig på hedar, fram
och åter, icke olikt en lykta, buren af en som
söker något. Detta är lyktmannen, och mången
enfaldig tillägger efter de gamlas sägen: "Det bar
varit en skjatvrängare, som så irrar med ljus i
handen." — Skjäl- eller skillnadsvrängare betyder
en man, som falskeligen flyttat nästans råmärke,
och öfver hvilken den beliga skrift uttalar en svår
förbannelse. Enligt gammal folksägen, får en
menniska, som gjort sig skyldig till sådan synd, det
straff efter döden, att ingen ro eller hvila
förunnas honom i hans graf, utan måste han upp hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
