Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LÅnsU.
Läby.
711
Christinas tid närmare Långå by; men blef sedan
flyttad till nämnde ställe. Konung Carl XI besåg
detta försvarsverk 1686, och skall då hafva
yttrat, att arbetet ej svarade mot kostnaden. Först
pä 1700-talet var skansen i godt stånd, med
jord-vallar; bade ock då ständig besättning af
llelsinge- och Jemtlands-soldater, hvilka, till ortens
försvar, några år lågo i Herjeådalen i garnison. Vid
1734 års riksdag blef den först utdömd, och
ansedd såsom mindre nödig; bar sedan några 30 år
stått öde och förfallit, tills ändteligen 1766 en hop
jernsmide m. ni. som var qvarlemnadt, försåldes
på auktion. No är intet mera öfrigt deraf, än
några lemningar af nedbrutna vallar. Denna skans
säges i Rbyszelii Sviogolhia munita varit så stor,
att väl 1,000 man der haft rum; men efter all
sannolikhet var den ej så rymlig.
Langli, jernbruk i Elfdals socken af Stora
Kopparbergs län, ligger vid Rotelfven, 1 mil från
Elfdals kyrka. Bruket är anlagdt år 1807, då Kongl.
Maj:t beviljade Elfdals porfyrverk privilegium på en
stångjernsbammare, med 2 härdar och 450 skepp:d
årligt stångjernssmide och 300 skepp:d
manufak-tursmide. Elfdalen vann derigenom utvidgning i
sina eljest saknade arbetsförtjenster inom socknen.
Bruket var en tid nedlagdt; men upptogs åter och
skiljdes från porfyrverket. Det bar nu 900 skepp:d
årligt smide af köpetackjern, samt idkar betydligt
lie-smide, äfvensom spik- och annan
jern-manufak-tur-tillverkning. Tillverkningen föres dels på
Stockholm, dels afsältes den inom orten. Bruket
tillhör L. Wetterdal och A. Göthe.
Långdra, en ö, med bamn, utanför Torbams
socken i Bleking. Ön bebos af lotsar.
L&nt liäst och egna sporrar, gör milen
kort, ett gammalt talesätt, betecknande att lån
ofta blir missbrukadt.
L&rskerfvor eller Larskenor tillhörde det
forntida harnesket,’ och bade hvarje par en vigt af 7
marker.
Låsgräs, fjätter-ört (Botrychium lunaria), en
orm-bunkväxt, hvaraf tvenne afarter förekomma, den
ena pä öppna fält och backar nästan öfverallt,
men sparsamt, ända till nedre delen af Lappland,
den andra endast i de sydliga landskaperna; utan
känd hushållsnytta.
LÅsk, Jemtlands-dialekt, betyder skamflat.
LÅspenningar, kallades fordom en afgift,
hvilken, enligt kongl. instruktionen för
general-geval-digern och regements-profosserne, af den 2 Mars
1683, skulle, af dem som slogos i jern, erläggas
till stockmästarne. Till denna sportel torde 16
kap. i Wisby stads-rätt gifvit anledning, der det
stadgades, att då någon häktades, borde till
fångvaktaren betalas en ortug för insättande och en
ortug då ban uttogs, samt dertill 6 penningar för
bans kost, och 6 penningar för fängelset. Denna
afgift erlades vid Stockholms bäkten, äfven till
vaktmästaren, af fångar då de entledigades ur
fängelset och ställdes på fri fot; men afskaffades
alldeles 1714. I bela det öfriga Europa måste
denna afgift ännu 1780 erläggas af fångar.
L&ata, en egendom i Strengnäs socken af
Södermanland, består af 1 mtl., med ganska
vidsträckta och bördiga ägor. Det ägdes från 1763 till
1788 af justitie-kansleren J. W. Liljestråle,
namnkunnig för sin vittra skrift, "Fideikommiss till min
son Ingemund." Ej långt härifrån, i en hage,
märkes ett domarsäte af i fyrkant lagde 13 stenar.
Kretsen har form af en paralellogram af 15 alnars
längd och 11 alnars bredd. Läget är på ett högt
berg, nu alldeles öfvervuxet af skog. Pä Åby
ägor midt emot Lästa märkes ett bögt kält berg,
pä hvars topp en ovanlig mängd kullersten ligger
hopsamlad. Traditionen förmäler, att här stått en
kyrka, och att på berget på andra sidan om
landsvägen varit en annan.
Lasta, råglåsta, låxa, lyxa, faxe, fåxa, gasse,
gåshafre, svimmel (Bromus secalinus), en ärlig
gräsväxt, hvaraf tvenne afarter förekomma uti
rågåkrar öfverallt i riket, utgörande ett
besvärligt ogräs, och anses af okunnige vara en
urartad råg, emedan den på illa häfdade åkrar ofta
nästan alldeles uttränger och förqväfver den
utsådda rågen, så att skörden till en stor del
utgöres af denna växts frön, hvilket gör det af
mjölet bakade brödet svart och trögjäst, men är för
öfrigt icke skadligt såsom man stundom påstått.
Den är ett godt fodergräs, som odladt lemnar
betydlig afkastning.
Lastad, annex till Odensåker, beläget i Wadsbo
hårad af Skaraborgs län, 1 J mil S. från Mariestad
Kyrkan, mycket gammal, byggd af grå-och
tälg-sten samt tillbyggd 1733, bar målningar i taket
och i choret en liten klocka, hvarmed i katbolska
tiden ringdes före nattvardsgången. Här märkes:
Katrineberg, kungsgård, 2 mtl., anslagen till
lö-ningshemman åt konungens befallningshafvande i
Skaraborgs län. Här föddes den namnkunnige
ke-mie-professoren Torbern Bergman. Socknen
består af 11 | mtl. och har 397 invånare. Af dess
areal 2,661 tunnl. äro 231 sjöar och kärr. Adr.
Mariestad.
L&stbom, Herman af, född i Christinebamn d.
2 Nov. 1742, son af brukspatronen Anders L.,
ingick i justitie-revisionen år 1760, blef
general-auditör 1777 för kammar-rätten, Kom. af N. O. och
Led. af högsta domstolen, död d. 16 Maj 1811. Var
mycket använd i en mängd förrättningar och ansedd
såsom särdeles brukbar, skicklig och driftig.
L&t kyrkan ata midt I byn, ett gammalt
talesätt, som användes, då någon obilligbet begäres.
LÄtning kallas i vestra Sverige det slags
bälf-tenbruk, särdeles af lösören, hvarigenom den ene,
emot viss andel i afkastningen, emottager af en
annan en vara, mot förbindelse af densammas vård,
underhåll eller bearbetning. På detta sätt
emottages får och bikupor, läggas potäter, skötes
linfält och bugges skog, m. m. till låtning.
Läby, annex till Wänge, beläget i Ulleråker»
härad af Upsala län, £ mil V. frän Upsala, mil
från Mälaren. Då erkebiskop Trolle år 1521
anföll Gustaf Eriksson i Upsala, måste Gustaf draga
sig tillbaka från staden till skogen Nosteo;
fienden upphann honom vid Läby vad, här i socknen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
