Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
716
LUntia.
LKutta.
teri (se detta ord), Blidö säteri mtl., kallades
förut Fånö. Ilar tillhört slägterna Banér,
Lejonhufvud, Fleming, Horn, Robsahm, Yxkull,
Grundelstjerna och Lagerheim. Socknen hör till 2 kl.
konsist. Den består af 80 f och har 1,730
invånare. Dess areal utgör 29,253 tunnl., af hvilka
1,680 äro sjöar och kärr. Adr. Norrtelje.
Länna i Almunge socken af Upland 4 mtl. och
Marma 3 mtl., hafva länge utgjort en samfäldt
egendom. En Bengt Larsson, som ägde Länna,
var erkebiskop Trolles anhängare, och
afrättades derföre. Gården var kungsgård 1562, då
den utbyttes af fälttygmästaren och ståthållaren
Anders Sigfridsson Rålamb. Landshöfdingen Bror
Anders Rålamb tillbytte sig Marma 1626 af Axel
Kink. Egendomen har sedan dess tillhört flere
slägter, tills den kom i grefliga slägten Brahes
ägo, hvilken nu innehar den. En fjerdingsväg från
gården på Marma ägor är Länna masugn belägen.
Den hitflyttades 1758 från Vattholma bruk.
■Jiniii>. jernbruk. Se: Lenna.
Lännbokliållare är en underordnad tjensteman
bos konungens befallningshafvande. Likasom
läns-notarien biträder landssekreteraren vid kansliet
och expeditionerna, så är länsbokhållaren ställd
vid sidan af landskamereraren, i och för
uppbörden och räkningen deröfver. Någon gång finnes
ej länsbokhållare vid landskontoret. De utnämnas af
kammar-kollegium. (Se för öfrigt Landskamrerares
Liinakartor utarbetas af topografiska korpsen
och utgifvas i en skala af en 200,000-del. Dessa
kartor skola upptaga, utom vanliga föremål, hvilka
finnas på sådana kartor, ortens .skaplynne, såsom
berg, höjder och dalgångar. Hvarje länskarta skall
äfven åtföljas af en statistisk beskrifning om länet.
Af dessa länskartor äro redan utkomne öfver
Örebro, Westerås och Skaraborgs län.
LUnmiiau var i fordna tider en benämning, hvilken
medförde större anseende och magt än i våra
dagar. Väl hade icke Sverige ett länssystem,
sådant som södra och vestra Europas
feodalförfatl-ning; men konungens rätt att förläna län var
likväl en gammal rättighet för Svenska folkets
regent, och den som innehade län af konungen,
kallades konungens länsman eller äfven länsherre.
Länen voro ej ärftliga, och ägandet af dem
innefattade egentligen rätt att uppbära kronans inkomst af
vissa gods och orter. Stundom talas äfven i gamla
handlingar om "læn opa räkenskap" d. ä. län, der
länsmannen var ett slags fogde, som uppbar kronans
skatt. Län af kronans egne gods förekomma
äfven. Ofta var länsmannen en höfding å konungens
vägnar öfver landsorten, och länet utgjorde lönen.
Från denna sistnämnde egenskap bar tvifvelsutan
länsmans-benämningen fått sin nuvarande betydelse,
ehuru skillnaden i alla fall är stor. Forntidens
länsmän kallades äfven landsberrar, och skulle
något embete i våra dagar svara deramot, så vore
det snarare landsböfdingarnes än länsmännens. De
förstnämnde eller landsböfdinge-embetena böra till
de statsinrättningar, som Sverige erhöll af den
store, allt ordnande Gustaf Adolfs hand. De
förekomma i 1634 års regeringsform, och hade upp-
stått såsom en ur tidens behof framgående
inrättning under den näst föregående tiden. Det
utgjorde en af de ideer till en omfattande systematisk
organisation, som voro egna för detta tidehvarf.
Förut hade dock redan en annan embetsmannagrad
blifvit ställd i länsmännens ställe eller öfver dem,
nemligen fogdarne. Dessa, förut omedelbart
konungen undergifne, blefvo nu landsböfdingarnes
underordnande, och länsmännen intogo en ännu lägre
grad. Vid samma tid — 17:de århundradet — blef
äfven den grundsatsen gällande, att embetsmännen
icke borde lönas med förläningar och kronans
skatter, ulan med lön på stat, och när dertill kom
konung Carl XI.s reduktion, då de fleste förläningar
indrogos, är naturligt, att länsmännen alldeles
förlorade sin gamla karakter, och benämningen
qvarstod såsom den enda lemningen af ett försvunnet
förhållande. Nu mera betecknar denna titel
kronans lägre uppbördsbetjenter, hvilka tillika äro
po-listjenslemän pä landsbydgen. Länsmännen lyda
under konungens befallningshafvande, såsom sina
förmän, och äro deras verkställande tjenare i sista,
likasom kronofogdarne i första hand. Länsmän
Annas ett betydligt antal i hvarje fögderi, i vissa
orter en för hvarje socken. Rättvisans skipande
hör dem icke till; men väl att besörja
verkställandet af domstolarnes utslag, likasom af den
förvaltande magiens. År 1842 stadgades att, innan
någon till länsmanstjenst befordras, hvilken icke
vid universitetet genomgått sådan examen, som
fordras för inträde i rikets rättegångs- eller
förvaltningsverk, skall ban undergå inför
landshöfding, lands-sekreterare och lands-kamererare,
eller inför desse sednare då landshöfdinge-einbetet
under vakans, eller när landshöfdingen på längre
tid är frånvarande, af dem utöfvas, dervid han
bör gifva nöjaktiga prof af: a) förmåga att i
skrift redigt uttrycka sig pä Svenska språket b)
färdighet alt räkna i enkla eller brutna tal, samt
c) försvarlig kännedom af allmänna lagen och
serskilda författningar i de delar deraf, som bandia
oin vilkoren och sättet för personers häktande,
ålals .utförande, syneförrättningars, utmätningars
oeh straffs verkställande, utgörandet af de jorden
åliggande allmänna besvär, samt om hvad i öfrigt
för allmänna ordningens och säkerhetens
vidmagthållande länsmännen tillbör att iakttaga.
Lünanoturie är landssekreterarens biträde med
kansligöromålen. Han år ett slags sekreterare
bos konungens befallningshafvande
(landshöfdingarne).
Länna, Ytter-, annex till Tborsåker, beläget i
södra Ångermanlands fögderi af Weslernorrlands
län, 4 mil NN.V. från Hernösand. K\rkan, af
sten, på ett näs af socken, är till sin första
byggnad uråldrig; den skall för mer än 300 år sedan
varit moderkyrka, och har flera gånger blifvit
förbättrad. Vattendrag genomskära socknen efter
två dälder, det ena frän Lesjun, utfaller i
F.dsflärden, men det andra ifrån Wåla och flere fjällsjöar
utlöper i Bdllsla-hn. I Edsån skola tillförene
funnits perlor, men träffas nu allenast odugliga
musslor. Ångerman-elfven omgifver en stor del af
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
