Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MJn ii*.
Liirdomaakolor»
717
socknens ägor. Fjärdarne äro på flera ställen här
nedanföre så djupa, att ingen der kan fälla ankar.
I socknen märkes: Bältsta masugn, anlagd 1738
af Job. Classon och Jac. Pollack, samt äges till
hälften under Gålsjö och Björkå bruk och andra
hälften af Graninge-verken, hvilka härifrån
hemta tackjern, soin märkes XII. B. Utom
belägenheten midt i bygden på ett jemnt land, som gör
utsigten angenäm, äro flere förmåner af ymnigt
vattendrag från Wåla, Förse och andra små sjöar
samt läget vid Länäs-fjärden så beqväm, att
fartygen der lägga till med malmlaster, som hemtas
från Utön och Roslagen. Hornöströms
pappersbruk, anlagdt af inspektor Lars Hornæus.
Socknens lastningsplats är vid Nyland, i fjärden
närmare hafvet, der större fartyg hafva beqväm bamn.
Ibland ålderdomsminnen omtalas bär lemningar af
en skans eller borg på Stensäters ägor. Denna
Stensäters borg beskrifves som en brant klippa, till
250 alnar hög, rund på alla sidor, men med
stenig uppgång på södra ändan, som varit
förskan-sad med en 50 alnar lång och 5 alnar tjock mur,
ar ofvanpå slät med 500 alnars diameter, med
3 upphuggna hål att deri samla vatten. Kulor,
betsel och svärdsfästen, som funnits deromkring,
utvisa, att den fordom tjenat till något
försvarsverk. Socknen består af 31 mtl. och har 1,370
invånare. Dess areal upptages jemte
modersocknens. Adr. Hernösand.
liKnäs, örver-, annex till Botbeå, beläget i
södra Ångermanlands fögderi af Westernorrlands
län, 6 i mil N.N.V. från Hernösand. Kyrkan af
sten, på en böjd norr om Ångerman-elfven, är
till sin ålder obekant. Ett ställe härintill kallas
ännu "gillstuguvallen", hvarest fordom ett gille
eller värdshus säges stått för resande, som besökt
den i granskapet då namnkunnige Sånga brunn.
Sjöar finnas bär flere större och mindre, hvaribland
Tan-, Mjö- och Björk-sjöarne. I socknen märkes:
Holm, säteri och Bjorkd, jernbruk (se detta ord).
Socknen består af 20 mtl. och bar 643 invånare.
Dess areal upptages jemte modersockoens. Adr.
Hernösand.
ljK|ipeigiiM kallades fordom, då bakdantare, i brist
af böter, ristades igenom läppen, såsom ett straff
för deras vanart.
Liirbro eller Ltiderbro, socken med Hellvi,
belägen på Gottland i Forsa ting, 3 mil N.O.
från Wisby, vid hafvet. Kyrkan skall hafva blifvit
uppbyggd af sten år 1086, och har flera uthuggna
bilder samt 8 likstenar med runor. Inom socknen
finnas ruiner efter en kyrka, fordom tillhörig
Ga-bus församling, som var förenad med Lärbro.
Läderbro skall, enligt traditionen, hafva sitt namn
deraf, att Nord-Gauterne gingo öfver Läderbro graf,
(den tiden segelled genom landet) på sina i
vattnet kastade lädermatsäckar, emot konung Birgers
Tyska knektar, som förut slagit Söder-Gauterne.
Allmogen bade då församlat sig på Lekarehed, en
stor slätt på östra sidan om nuvarande Läderbro
kyrka. På den ännu s. k. S:t Olo/sholmen på
nordöstra sidan af ön, landsteg konung Olof
Haraldsson, i afsigt att införa kristna läran på Gott-
land. lian uppbyggde ett kapell på holmen och
omvände en del af norra Gottlands inbyggare;
men de södra Gauterne grepo deremot till vapen
för att fördrifva de kristna. På Lekarehed anfölls
konung Olofs krigare af hedningarne. Slaget var
blodigt och utgången vacklande. Olof fäktade
sjelf med största tapperbet, och kastade sig under
striden på knä uppå en sten, som ännu visas; ban
bad Gad om bistånd, de kristna segrade och
landet antog sedan öfverallt kristna läran. Bönen
var så kraftig, att spår eller tio runda hål ännu
lära finnas uti stenen efter S:t Olofs armbågar,
bopknåpta händer och knän i tvenne ställningar.
Vid Böcklinge backe stod ett slag emellan konung
Birger och Gauterne af norra tredungen, anförde
af en man från Angelsbo gård. Träffningen var
hård; ty anföraren återkom blott med 2 man af 12.
Konungen skall blifvit tillfångatagen med sin förste
hofman, under en basselbuske å Läderbro gärde,
sedan kallad stora och lilla kungshasseln. Den
förbittrade allmogen ernade -slå ihjel honom; men
hindrades derifrån, genom föreställningar af en
förståndig man från Heinum, som had dem tänka
på vanäran att bära bänder på en konung, och
den hämnd de derigenom kunde erfara. Konungen
lärer sedan blifvit förd till Wisby och dröjt der
till följande året, under hvilken tid förlikning
skedde, och han bekräftade Gottländningarnes
fordna privilegier. Söder om Läderbro graf synes ett
skeppsskrof, som vid huggning befanns vara af
alldeles friskt eketräd. I ett berg anträffas ännu
hällristningar. Ilär står äfven den s. k. Sangeisten,
en gneisklippa af nära sferisk form och 3 fots
diameter, som bar den besynnerliga egenskapen, att
klinga om man slår derpå med en annan sten.
På S:t Olofsholm finnas ruiner efter ett kapell,
hvilket säges varit det äldsta på Gottland,
upp-bygdt af en Ormika af Hainam (Heinbem), som der
blifvit döpt af Olof Haraldsson. Romerska,
Arabiska och Persiska mynt hafva blifvit funne i
denna sockens jord. Socknen bör till 1 kl. preb. Den
består af 29^. och bar I ,t 80 invånare. Dess areal
utgör 21,939 tunnl., af hvilka 1,250 äro sjöar
och kärr. Adr. Wisby.
LHrdouiRsholor kallas, i motsats mot folkskolor
å ena sidan och universiteter å den andra, de
läroverk, hvarest den högre bildningen grundlägges.
Vid universiteterna fullbordas den och vid
folkskolorna kommer den icke i fråga.
Lärdomsskolorna voro ursprungligen klosterskolor, eller
åtminstone beroende af den katbolska hierarkien.
Såsom sådane upphörde de vid reformationen; men
upprättades på ny grund af konung Gustaf II Adolf.
Ifrån bans tid härleder sig lärdomsskolans delning
i gymnasium och egentlig skola, en delning mera
godtycklig än grundad i sakens natur, enär
gymnasium icke är något annat än elementarläroverk,
likasom skolan. I våra dagar är frågan väckt, att
förena begge inrättningarne till en enda, för att
vinna större enhet i undervisning och skoltukt.
Lärdomsskolorna, hvilka äfven benämnas trivialskolor,
stå under biskopens styrelse såsom eforus, och i
vissa fall under styrelse af domkapitlen. Blan skiljer
Del. II. 91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
