Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
724
Löfsta.
LUfsangare.
säteri. Begge dessa säterier hafva tillhört slägten
Friesendorff. Socknen hör till 1 kl. konsist. Den
innefattar 65 mtl. och har 2,010 invånare. Dess
areal åtgör 32,238 tunnl., af hvilka 2,150 äro
sjöar och kärr. Adr. Sala.
Lüfsta, öster-, skrifves äfven Leufsta, en socken
belägen i Olands bärad af Upsala stift, 7 mil
N.N.O. från Upsala vid saltsjön. Här märkes
jernbruken: Löfsta och Åkerby (se dessa ord).
Socknen bör till 2 kl. patronela pastorat och
tillkommer patronaträtten ägaren af Löfsta bruk.
Den består af 76 £ mtl. och har 3,4-37 invånare.
Dess areal utgör 55,289 tunnl., af hvilka 5,800
äro sjöar och kärr. Adr. Tierp.
LUfsta och Carllioliii, jernbruk i Löfsta och
Wesslanda socken af Upland. Löfsta är ett
gammalt och ansenligt frälsebruk, anlagdt i början
af 1600-talet, och såldes af regeringen 1643 åt
Louis de Geer. Är 1719 lades det i aska af
Ryssarne; men blef sedan åter uppbygdt och
bättre iståndsatt, samt försedt med vackra
stenhusbyggnader, hvari märkes en prydlig kyrka. Detta
bruk är nu det största och fördelaktigaste i riket.
Det har 8 härdar, hvaraf 2 vid Carlholm.
Egentliga hammarskatts-smidet är 2,000 skepp:d, med
20 skepp:d bammarskatt, ehuru smidet för öfrigt
är obegränsadt, emot årlig rekognitionsafgift af
533 R:dr 16 sk. B:ko. Medeltillverkningen är
6,000 skepp:d; emedan smidet vid tillåtne
verkstäder är fritt. Tackjernsfàng för smidet är eget.
Toboborgs masugn, en af de ansenligaste i riket, hör
under Löfsta. Ilär smides Fransyskt smide, såsom
mestadels öfverallt vid jernbruken i Upland och
Roslagen. Orten liknar en stad, och är en
ganska ansenlig bruksköping med 1,200 invånare.
Bruket, hvarunder betydliga gods och fastigheter
lyda, bar sin lastageplats i Hållnäs socken och
skeppar på Stockholm. Bruket äges af H. E.xc.
grefve Carl de Geer, som skrifver sig till Löfsta
och har patronaträtt till Öster Löfsta,
Tegelsmora och Hållnäs församlingar. Smidesstämpeln är
L. Bistämpel SYKES. Uppskattningsvärdet af
Löfsta bruk svarade 1828 mot mer än 13 af
Sveriges städer tillsammanräknadc.
LUfsta, en egendom i Upland. Se: Funbo socken.
Lttfstail, 1 mtl. säteri i Kimstads socken af
Öster-göthland, med underlydande 20 hemman, till
större delen säteri och frälse samt 2 mjölqvarnar med
4 par stenar hvardera. Säteriet har stor och
präktig hufvudbyggning. Gamla huset byggdes med
torn af den äldste kände ägaren fältmarskalken,
grefve Ax. Lillje år 1652, och blef kalladt
Lilljen-burg, hvartill ban skref sig grefve. Det tillhörde
sedermera slägterne De la Gardie och Fersen. År
1800 tillföll egendomen, genom lottning,
fältmarskalken grefve Ax. Fersens dotter Eva Sofia, gift
med kammarh. grefve Ad. Piper, hvars son, förste
hofjägmästaren gr. C. F. Piper och dess friherrinna
Emilie de Geer, år 1817, dels genom arf, dels
genom köp blefvo ägare deraf. Här finnes en
ypperlig trädgård med åtskilliga växthus, park m. m. På
ägorna är uppbygdt ett hospital för 6 godsets
fattiga. Ägaren har patronaträtt till Kimstads försam-
ling. På Löfstad finnes äfven ett bibliothek af
omkring 8,000 band, hvaribland Franska,
Engelska, Tyska och Italienska klassiker, samt
praktverk, och en liten tafvelsamling.
Lürstarors, jernbruk i Karlanda socken af
Wermlands län, bar 1 härd och 500 skepp:d priv.
årligt smide af köpt tackjern, hvarföre bammarskatt
utgöres med 5 skepp:d. Manufakturverk finnes ock
vid bruket, hvars tillverkning skeppas på
Götheborg. Ägare A. Frick. Smidesstämpeln visar L
och AF sammanbundne samt med krona öfver.
LUfstaliolm, jernbruk i Lyseviks socken af
Wermlands län, bar 3 härdar och 905 skepp:d priv.
årligt smide af dels eget, dels köpt tackjern.
Frälsesmidet utgör 60 skepp:d; och drifves äfven
spiksmide härstädes. Hammarskatten utgöres med
8 skepp:d 9 lisp:d. Afsättningsortcn är Götheborg.
Smidesstämpeln visar CAS med krona öfver.
Ägare: C. D. U. Croneborgs sterbhusdelägare.
LOIstaliolui, ett gods i Odensala och S:t Olofs
socknar af Stockholms län, består af 9 hemman
och 19 rå- och rörstorp. Vid gården och på
gärdet hafva runstenar blifvit anmärkte. Godset
tillhör II. Exc. grefve H. af Ugglas.
Ltilstiiilt, C. K, född i Stralsund 1781, död i
Stockholm 1827. Hos Boye beter det om bonom:
"copierade med skicklighet andra mästares arbeten
i oljefärg, och lithografirade äfven porträtter,
hvaraf han utgifvit en samling."
LUfsangare (Asilus), utgör tredje afdelningen af
sångareslägtet och tillhöra således sparlfoglarnes
andra underafdelning, vandrare, de äro till färgen
ofvan grönaktiga, under gulaktiga, med tunn mot
spetsen hoptryckt näbb, spensliga ben och tvär
eller tvåklufven stjert. Deraf finnes bos oss
Löf-sängare, sparfkung, skogsknekt (Sylvia Trochilus),
4£ tum lång, ofvan olivgrön, under hvit med
gulaktig anstrykning på strupen och bröstet; gul kant
på vingkanterna; ljusbruna ben; näbben ofvan brun,
under gulbrun; bannen ofvan märkbart mörkare än
honan; förekommer i alla delar af landet uti
skogar och bäckar såsom flyttfogel. Dess säng är
kort och sorglig men angenäm, liknande: "didi,
dydy, dihi, sra-sia/" och locktonen är ett
hvisslande: "biiit, Intil!" lian är munter och liflig samt
jemnt i rörelse. Födoämnena utgöras af smärre
insekter samt insektägg och larver. Sitt bo
lägger han på marken, vid en buske, bland löf eller
mossa; det ar hvälfdt som en bakugn, men med
öppning på sidan, inuti belagdt med fjäder och
dun; äggen, 5—7 till antalet, äro nästan randa,
hvita med röda prickar, 5 linjer långa, 4 linjer
tjocka. Han gagnar skogar och trädgårdar genom
utödandet af skadliga insekter. Gulbröstade
sängaren (S. Ilippolais), af 5 tums längd; ofvan
olivgrön; kinder, frambals, bröst och måge ljusgala;
benen blyfärgade; stjerten tvär, brun med
bvit-kantade sidopennor. Förekommer såsom flyttfogel
mindre sällsynt i södra och mellersta delen af
riket, och är en utmärkt sångfogel som anländer i
medlet af Maj och ger sin ankomst tillkänna
genom en rask och liflig sång; locktonen kan
uttryckas med: "tack-lack-tack, tackahye, tackabye hy t"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
