Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LUk.
Iiiin berga.
727
den fångas mest för att begagnas såsom bete för
annan fisk. Fjällen användas till beredning af s.
k. perl-essans, hvarmed glasperlor öfverdragas
invändigt för att likna de naturliga.
Lttk (Allium), ett växtslägte, hvaraf flere arter
förekomma hos oss vilda, såsom: gräslök,
ramslök, skogslök och ängslök (se dessa ord), samt
andra odlade i trädgårdar, hvaraf de förnämsta
slagen äro: HvUlök (A. sativum), hvilken beslår af
sammansatta klyftor och bos oss hufvudsakligen
användes i medicinen, äfvensom till matkrydda.
I’iplök (A. fistulosum), som lär växa vild i Sibirien
och begagnas ibland grönkål. Purjolok (A.
por-rum), hvaraf finnes sommar- och vinter-purjo, af
hvilka den förra ej ger några frön hos oss.
Rockenboll (A. scorodoprasum), hvilken liknar bvitlök.
Rödlök (A. cepo), den hos oss allmännast använda
och hvaraf 6 afarter här odlas, nemligen: Röd
Holländsk lök, högröd rund, men platt; Rod Spansk
lök, ljusröd och klotrund; Hvit Holländsk lök,
alldeles lika den röda Holländska, utom till färgen;
Hvit Spansk lök, likaledes lik den röda Spanska,
men hvit till färgen; Gul Holländsk lök, till färgen
gul, annars lik den hvita Holländska; Gul
Portugisisk lök, till färgen rödgul, till formen lik den
röda Spanska och af angenäm smak. Schaloltenlök
och Joliannislök äro tvenne afarter af Allium
asca-lonium.
Eiiikgroila (Pleobates fuscus), ett djur af
amfibi-ernas fjerde ordning, liatrachier, till färgen
oregelbundet fläckigt af brunt och grönt, med en grå
rand längs åt bakryggen; kroppen ofvan glest
belagd med vårtor, under slät. Träffas i Skåne vid
Skageröd och Rönneberg, samt på Gottland, och
igenkännes från andra Svenska grodor genom den
hvitlökslukt bon sprider, särdeles då hon retas.
EiOk&g, en bondgård i Skredsviks socken af
Bo-huslän, är märkvärdig för en på dess utmark
stående fornlemning, hvilken, enligt folksagan, skall
utmärka stället der den berömde riddaren Axel
Thordsson, skön Walborgs älskare, afled, då ban
efter striden pä Fidje hedar i Lyse socken, lät,
dödligt sårad, föra sig bem till sin frånröfvade
brud. (Se: Dragsmark.) Fornlemningen består af
tvenne, på 17 stegs afstånd mot hvarandra
uppresta hällar af 2 alnars höjd och bredd, hvilka
omgifvas af några mindre stenar. Monumentet är
dock utan tvifvel äldre än ifrågavarande händelse.
■iUn af staten för dess tjenst utgår dels i
penningar, dels i persedlar, förnämligast spanmål,
genom s. k. indelning å kronans tionde och räntor.
Den är embetsmännen försäkrad äfven emot hans
borgenärers kraf. En löntagare kan nemligen icke
för skuld tvingas att afträda mera än hälften af
sin lön. Vid sådana förhållanden, der enskildt
person, enligt tjenstehjonsstadgan, utbetalar lön till en
annan, äger denne i och för sin innestående lön
förmänsrätt såsom borgenär. Den står till och
med ganska högt ibland fordringar, som hafva
förmånsrätt, neml. näst efter läkarearfvode samt
framför kronoutskylder. Lönens storlek åt tjenare beror
på öfverenskommelse, utan att någon taxa finnes.
Endast om tvist uppstår derom, pröfvar domaren hu-
rudan lön bör gifvas. Vägrar husbonden att
utbetala lönen, fälles ban till att böta dess halfva
värde, och lönen utkräfves dessutom. Deremot
förloras anspråket på lön, om ett tjenstehjon
olof-ligen afviker ur sin tjenst; dä pliktas halfva lönen
och husbonden är icke förbunden att återtaga ett
förrymdt tjenstehjon, men eger deremot Tätt att
1 sådant fall ålerfå den lön ban redan utbetalt.
Finnes ej tillgång bos tjenstehjonet till de
ådöm-de böterna, förvandlas de i fängelsestraff. — De
Svenske embets- och tjenstemännens löner utgöra
följande belopp: till 6,014 civila 4,231,274- R:dr
B:ko; till 3,976 militära 1,778,462; till 4,037
ecklesiastika 2,393,600, eller tillsammans 14,027
embets- och tjenstemän, med ett lönebelopp af
8,401,336 R:dr B:ko. Af dessa äro på landet
stationerade 2,167 civila med 921,066 R:dr^
militära 2,102 med 719,949; ecklesiastika 3,170 med
1,739,551, samt i städerna 3,847 civila med
3,310,209; militära 1,874 med 1,058,513, och
ecklesiastika 867 med 654,049 R:dr B:ko. I
Stockholm allena finnas 1,271 civila embetsmän med
1,830,857 R:dr; militära 621 med 462,656 och
ecklesiastika 109 med 88,680 R:dr B:ko. 1
medeltal åtnjuter hvarje civil embets- och
tjensteman i lön 703 R:dr, hvarje militär 447 R:dr, och
hvarje ecklesiastik 592 R:dr B:ko.
l.4iiiberg, Krik OiiMtaf, läkare vid Tumba
pappersbruk och död der endast 44 år gammal, bar
till vetenskaps-akademien testamenterat sin vackra
fogelsamling.
Ltfnberga, en socken, belägen i Aspelands bärad
och kontrakt af Kalmar län och Linköpings stift,
2 ® mil S.S.V. från Winimorby. En fru Gunill
skänkte ett torp, Gulleberg, och en annan skänkte
elt torp, Silfverbult, till prestgård; Lönberga fick
då sin första egna pastor, vid namn Gudmundus,
år 1341. Kyrkan är gammal; hon bar först
varit byggd af träd 1470, och 1690 varit annex till
Hvena, men sedan åter fått egen pastor. Under
konung Johan III:s regering blef socknen tillökt
med flera hemman från tillgränsande socknar. Som
Lixerum, Hölö och (iockstad byar förut hörde
under Wexjö stift, så utverkade biskopen derstädes,
att desamma lades åter till Carlstorp, och gjorde
detta binder i hela indelningen, ända till år 1641,
då biskop Jonas Petri i Linköping fick kunskap
om konung Johans författning och derefter
utverkade drottning Christinas stadfästelse 1642 på
densamma, hvarefter de bemman, som voro
an-slagne frän Hesselby orb Hvena socknar, blefvo
införlifvade med Lönberga; men de ifrån Carlstorp,
såsom börande under annat stift, uteslutna. Det
berättas, att hela Löuberga socken i början bört till
Hesselby, samt att dess första trädkyrka afbrunnit
genom vådeld. Ar 1611 d. 8 Juli inföllo
Danskarne uti Lönberga socken, och röfvade både i
kyrkan och prestgärden. Nära intill kyrkan står en
ovanlig och beundransvärd bergkulle, hvilken liknar
Ombergs hjessa, och ifrån hvars böjd man har en
vidsträckt orb vacker utsigt. I socknen finnas
många små insjöar. Tvenne åar och tvenne höga
bergåsar genomstryka socknen, som bar bergig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
