Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Maj il a g g.
Makrill.
741
den 18 Maj, går bonden nt p& sädesfältet för att
räkna axen. Men de finnas icke alltid vid denna
tid. I mänga kyrkor förvaras gamla fanor, S:t
Eriks banér (se detta ord), hvilka under
påfve-tiden denna dag burits kring àkrarne för att främja
god årsväxt.
Majdags kallas den dagg, som faller de första
dagarne i Maj, och hvilken allmogen tror äga en
särdeles förmåga att böta sjukdomar, isynnerhet
budens.
Majerorsen, ett 16 fot bögt vattenfall, som
bildas af Laga-å vid dess inträde i Hallands län, då
den, på sjelfva gränsskillnaden, störtar utför en
klippvägg.
Maj •■si at* b rol t. Se: Crimen tæsæ maieslalis.
Maj va tü t K|iall. Vid Sigismunds kröning
bekräftades sländernes privilegier och de underrättades
om hans tilltänkta återresa till Polen af
rikskansleren Erik Sparre. Denne stod då bredvid
konungen pä en uppböjuing, hvilken kallades
Majest al apa Ilen.
Majgrefve kallades i fordna dagar en person,
hvilken i Maj månad, blomsterkrönt, i högtidligt
tåg fördes kring bygden. Gustaf 1 säges d. 18
Maj 1526 hafva utnämnt dåvarande erkebiskopen
Johannis Magni till majgrefve. Den glada vårens
firande i norden skedde för öfrigt på åtskilliga
sätt, bland annat med uppsättandet af en
majstång, men hvilket bruk sedermera blifvit flyttadt
till midsommarsaflonen.
Maj I by. Att sjunga "Maj i by", föiekommer
flerestädes på våra landsbygder. Det äger
vanligtvis rum på aftonen den sista April.
Drängarne i byn samlas då och gå omkring, från gård
till gård, ledsagade af byns spelman, som på fiol
beledsagar deras sång. Kringvandringen varar
ofta hela natten och slutar ej förr än på morgonen.
Majvisan innehåller en önskan om ett godt och
fruktsamt sommarväder, ymnig årsväxt, timlig och
andlig välsignelse, m. m.
Major, Johan Maniel, läkare, född 1634 i
Breslau, der fadern varit gymnasii-rektor. Blef
1660 doktor i Padua, och 1679 lifmedikus hos
hertigen af Holstein-Gottorp. Kallades 1693 till
Stockholm för att rådfrågas rörande drottning
Ulrika Eleonoras sjukdom, men afled här d. 3 Aug.
s. å. af en hetsig feber, hvilken ban ådragit sig
genom en öfverilning i sjelfva drottningens rum. Var
af ett häftigt och skrytsamt lynne, hvilket
invecklade bonom i många obehag, men lärer för öfrigt
varit en man med kunskaper. Har utgifvit en mängd
skrifter i medicin, naturbistoria och numismatik. Då
bans lik skulle öfverföras till Tyskland, förgicks
det tillika med fartyget, hvilket dessutom bade om
bord åtskilliga dyrbara skänker, bestämda åt
hertigen af Holstein.
Majstang, en med löf, blommor, flaggor, band,
målade agg och papperslappar prydd stång,
omkring hvilken dans anställes; är ett gammalt
tra-ditionelt förlustelsemedel, hvars bruk sträcker sig
öfver bela Sverige. Den uppreses vanligen
midsommarsaftonen; men på vissa ställen äfven
annandag pingst och Kristi himmelsfärdsdag. Ordet maj-
stång kan änses häntyda på Maj månad, såsom den
egentliga tiden för den festlighets anställande, men
säkrast härledes af ett gammalt, ännu i Halland
och Westergötland brukligt provinsord: maja,
som betyder kläda med löf och blomster.
(Tyska ordet maj, maj en, späda löfqvistar och
blommor, bar nära enahanda betydelse.) I alla
afseenden synes majstången, med all den
oskyldiga glädje den framkallar, vara en symbol af
naturen i dess högsta fägring. Den tid den
böjer sina brokiga annar och sin vimpelprydda
spets öfver takåsarne i de Svenska byarne, är ock
nästan den enda på året, då ungdomen samlar sig
till offentliga förlustelser i den fria naturen, och
de nöjen, som då anställas, kanske de enda, som
ej tillåtas få någon anstrykning af osedlighet. På
vissa orter får också majstången klädas endast af
sådana bygdens tärnor, hvilka äro kända för
oförvitliga seder Äfven vid bröllopstillfällen brukade
man uppsätta majstång. Omkring denna majstång
skulle presten med brudgummen och bans skara
rida tre gånger, derunder skulle bruden gråta och
se på brudgummen genom fästningsringen, men
akta sig att ban ej såg benne. I Dalarne kallar
man detta slags majstång "mallad och den
traktering som då hestås i brännvin "mallbrännvin
Maka, ett från Tyskan lånadt ord (af machen,
macken), hvaraf blott bibehållit sig: maka råd, ett
talesält; men deremot är ordet ännu allmänt ny ttjadt
i sin derivation: makare, i stället för görare,
såsom skomakare, versmakare, förslagsmakare, o. s. v.
Mahafiiril eller niagf]jril, rida i, kallades
fordom på Goltland då brudskaran färdades till
kyrkan för att vigas.
Makalös eller Mars, ett skepp i Erik XIV» flotta,
det största dittills i Sverige byggda, hvilket förde
173 kanoner, hvaribland 125 af metall. I
träffningen vid Ölands norra udde mellan Svenska samt
Danska och Lybeckska flottorna d. 31 Maj 1564,
bade stormen så skingrat Svenska flottan, att
endast två skepp åtföljde cbefskeppet Makalös.
Efter ett långvarigt och tappert motstånd kom
elden lös på detsamma. Bagge lemnade det nu för
att gifva sig fången på Lybeckska amiralskeppet,
hvarefter lågorna grepo så hastigt omkring sig,
att, oaktadt både den egna besättningens och de
om bord trängande fiendernes bemödanden att
släcka, skeppet sprang i luften, hvarvid många
omkommo och bland dem Lybeckske amiralen Wedel,
jemte flere högre Danska officerare. — Makalös
var äfven inskriften på en skådepenning, som
drottning Christina lät slå öfver sig och hvarmed hon
syftade, dels på sitt ogifta tillstånd, dels på sina
utmärkta egenskaper, hvarom hon hade ett
ganska bögt begrepp.
Makrill (Scomber Scombrus), en taggfenig benfisk
af anda till 1 fots längd, med kroppen slät,
metall-glänsande; ryggen blå med svarta tvärstreck;
sidorna silfverfärgade; stjerten med en starkt
utslående knöl på hvar sida och flere små serskildta
fenstrålar. Förekommer såsom flyttfisk i Nordsjön
och Kattegatt, dit den vid början af Januari
intränger i stora stimmar. I början eller medlet af
Del. II. 94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>