Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
752
Mslintt recess.
Malteilioluii
spädd genom inflyttningar ifrån kringliggande
orter, och som för närvarande består af omkring
250 personer, alla fiskare, vill man anse vara af
Lappskt ursprung, hvilket den röjer genom
formen på sina hufvud, sin korta växt, sin enfald
och sitt gnällande uttal. För dessa egenheter
kallas öns bebyggare också af de kriogboende
allmänt för Malmöbarnen eller Malmopyltarne, och
utgöra elt släudigt ämne för sina grannars gyckel.
De sjelfva erkänna också sin skiljaktiga härkomst
från öfrige Bohusländningar, dels genom den
bibehållna traditionen, att deras stamfäder kommit
ditdrifvande på ett isstycke ifrån elt fremmande
land, och dels genom den afgjorda motvilja de
hade, och till en del ännu hafva, mot hvarje
slägtförbindelse med personer, som ej tillhöra
deras ö. Hvarje giftermålsförslag från de senare
till Malmöbarnens ofta förmögna döttrar, afslogos
alltid med den förklaringen från de skönas
målsmäns sida: "att deras egna hundar borde gnaga
deras egna ben." Om deras enfald gå en mängd
löjliga berättelser; men det mest lysande prof
derpå ådagalade de för vid pass 16 är sedan, då ön
skulle skalteköpas ifrån kronan, och de, i stället
för att sjelfve göra det, lånade penningar åt en
annan, som dermed köpte dem till sina
underbaf-vande. En gång kom bela ön i rörelse för en
vargs skull, hvilken om nätterna gick upp i deras
oläsla visthus och åt upp deras födoämnen. En
ordentlig skallgång anställdes, i hvilken, såsom
förlrupp, ställdes en för sina kraftiga born vördad
gumse, till hvilken "barnen" satte stor tillit.
Vargen fälldes ock med påkar; inen befanns då vara
en — hund. Genom den ofvannämnda
rasblandningen, hvilken blef nödvändig, trots all fördom,
sedan omkring 20 "barn" af det manliga könet på
en gång omkommit under en storm, bar en
gryende hyfsning börjat uppgå äfven öfver denna för
all sådan förut afstängda ö. Malmön bar på sin
östra sida en ganska god bamn.
MalmU recess. År 1662 sammankallades elt
möte, ett slags riksdag, af sländerne i de tre till
Sverige afträdda Danska landskaperna: Skåne,
Halland och Blekinge, att samlas i Malmö, för alt
ordna dessa orters nya förhållanden till den stat,
de hädanefter borde tillhöra. Den
öfverenskommelse bär träffades, och hvilken allmänt är känd
under namn af Malmö recess, är undertecknad d.
18 Sept. ofvannämnde år, och innehåller
hufvudsakligen följande: invänarne skulle tagas under
Svenske konungens hägn, bibehålla sina privilegier,
betala skatt lill Svenska kronan och deltaga i
Svenska riksdagarna; kyrko-ordningeu skulle
iakttagas; den Danska lagen gälla, intill dess den
Svenska bann blifva känd, och domstolarne lyda under
Götha hofrätt, till dess en ny bann inrättas; adeln
bekräftades i sina privilegier, men hvilka skulle
öfverses och jemföras med de Svenska; likaså
presterskapets; handel, manufakturer och handtverk
skulle beskyddas; Svenskt mått, mål och inynt
borde införas; stora och lilla sjötullen samt accisen
skulle erläggas, och koppskatlen, eller
mantalspen-ningarne, blifva likasom i Sverige, dock atl adel
och prester frikallades derifrån; adeln i Blekinge
skulle af hvar frälsegård gifva fyra och en half
daler, presterskapet 15 daler af hvart kall och 5
daler af hvar stom, samt borgerskapet en viss
summa för hvarje stad, m. m. Förklaringen
öfver ridderskapets och adelns tillträde på Svenska
riddarhuset ulfardades d. 7 Juni 1664, och samma
år åtog sig denna adel en lika krigsbjelp med dea
öfriga Svenska. Vid 1668 års riksdag ingåfvo de
trenne landskapernas städer, genom sina
fullmäg-tige, några fordringar rörande handeln, hvaröfver
kongl. regeringen resolverade, och lofvade att
vårda sig om de kyrkor i Blekinge, hvilka behöfde
repareras, så vida de tillhörde kronan. 1
December 1669 hölls ett nytt möte i Malmö med
landskapernas ständer, hvarvid man öfverenskom
åtskilligt rörande kyrko-ordning, lagskipning,
indelning, jordrefning, tullafgifter, m. m. Genom allt
detta voro de nya landskaperna fästade vid
Sverige, ehuru det icke långt derefter utbrustna
kriget med Danmark visade, genom Snappbanarnes
uppresning och flera andra omisskänneliga tecken,
att andan hos deras invånare ännu icke hunnit
blifva fullkomligt Svensk.
Malsta, annex till Lohärad, beläget i Lyhundra
bärad af Stockholms län, mil V. från Norrtelge.
Kyrkan är täckt belägen vid Malsta-sjön. I
socknen märkes säteriet Degerö (se detta ord), 5 mtl.,
med underlydande Willingsö 1 mtl., Lundby 1 mtl.
och Malsta by ^ mtl., tillbör f. d. ryttmästaren
C. 0. Engelcranlz. Den under artikeln Degerö
omnämnda guldkedja, hvilken tillhört abbedissan Anna
Reinholdsdotter Leuhusen, finnes icke nu mera vid
Degerö, utan skall af frih. W. R. Leuhusen
blifvit medtagen till Björnö. Landshöfdingen Job. v.
Brebmer, 1731 ägare till Degerö, grundade 1746
och 1747 Malsta skola med en gåfva af 12,000
daler kopparmynt samt skänkte 4,000 daler till de
fatlige. Bland fornminnen i denna socken märkes
en runsten vid Ekeby och Malstaby samt runor
ristade i berg på Vällingsjö ägor. Socknen består
af 19 J- mtl. och har 332 invånare. Dess areal
utgör 3,217 tunnl., af hvilka 310 äro sjö och kärr.
Adr. Norrtelge.
Uulslutva var i gamla Svenskan liktydigt med
tingstuga, och det berättas om Tborgny lagman,
att han bade en sådan malstufva i sitt eget hus.
Maltesholm, ett säteri i Sönnarslöfs socken af
Christianstads län, med ansenliga och prydliga
åbyggnader. Sätesgården har en vacker
belägenhet på en böjd, frän hvilken inan öfverskädar det
kringliggande landet på ett afstånd af flere mil.
Gärden äger fiske i saltsjön, godt höbol,
tillräcklig bok- och ekskog. Säteriet består af 14j>
in-sockne frälse samt 20-j?g- utsockue frälsehemman,
56 gathus och torp, mjöl- och sägqvarnar.
Skiftesvis med kronan har ägaren till säteriet
patronat-rätt til) Efveröds pastorat. Borggården
uppbyggdes 1653 (euligt Gillberg; 1635 enligt Thersner|
af landshöfdingen Malte Fulil och dess fru Anna
Ramel. Man reser upp till Maltesholm på den
förträffliga granitvägen, hvilken är uppförd öfver en
dal och ett vattendrag, ända till 12 alnars böjd;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
