Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malung.
med sia förgrening till Sönnarslöf håller den i
längd 2,326 alnar, och dess bredd är 18 alnar.
Omkring 1780 nybyggdes horgen af öfversten och
komm. Hans Ramel, af hvilken äfven trädgården,
växthuset, ett skönt tempel och nämnde väg
anlades. Stället bar under landshöfdingen, grefve
Ax. De la Gardie blifvit mycket förskönadt. Vid
gården finnes en gammal bok, benämnd Kungsboken,
"emedan en af Sveriges framfarna konungar omsatt
kläder derunder." Stället är så till sina
byggnader, som trädgårdar, parker och öfriga
anläggningar, ett af de mest fulländade i Skåne.
Maluug, en socken och jemte Ytter-Malungs och
Öje kapell ett konsist, pastorat af 2 kl., är
belägen i Vestra Dalarnes fögderi och kontrakt af
Stora Kopparbergs län och Westerås stift, 15 £
mil V. från Falun. 1 Tunelds geografi uppgifves
socknen vara 6 mil i längd och nästan lika bred;
i Dalarnes Historia, Statistik och Topografi,
upplages längden till mil samt bredden till 3
mil. Huru föga denna socken är bebyggd, kan
slutas deraf, att folkmängden, utgörande 5,200
personer, ej räknar 300 personer på qvadratmilen.
Den slätare och odlade bygden ligger utmed
We-sterdals-elfven, som gàr långs igenom pastoratet
och bildar en däld, hvilken, ju längre man
aflägsnar sig, destomera öfvergår i vildmark. Kyrkan,
af sten, är till första byggnaden gammal.
Afials-bref som funnits här bland kyrkans dokuinenter,
och voro utgifne i tolfte århundradet, vittnade om
ortens ålder. Vid Tynsjön å Finnmarken i detta
pastorat uppbyggdes 1813 ett kapell.
Ytter-Ma-lungs kapell är beläget 1 J mil från moderkyrkan
och hålles der gudstjenst hvar fjerde söndag, ntom
extra tjenst. Öje kapell ombyggdes 1831.
Klädedrägten för karlarne var fordom dels gråa, dels
dels gröna rockar, hvilka senare numera blifvit
utbytte mot blåa, för det mesta af vadmal.
Qvinnorna brukade förr både gula, röda och svarta
tröjor; men de tvenne förstnämnde färgerne äro nu
aQagde. Ting hålles en gång om året med det
s. k. Öfre Gäldet i Malungs sockenstuga.
Tingslagssigillet visar en hammare och hästsko.
Språket talas nog olika i denna socken. Det s. k.
"skinnarmålet" är besynnerligt; emedan orden
deruti till större delen uttalas bak och fram, samt v
lägges merendels framför vokalerne, hvilket den
delen af allmogen brukar, som går ned i landet på
arbete, hvarigenom de svårligen kunna förstås.
Såsom exempel må anföras: ragio, göra; jasel,
sälja, tata, tala; vuin, om; valla, alla; vord, ord;
kan du lata ta korba so kimi du Idvi, kan du tala
tillbaka så mycket du vill. .dm och om tillägges
alltid vid slutet af stafvelserna, såsom hdstam,
skanin, soldatorn m. m. Bröllopen stå bos
brudgummen, mest om vintern, och det flere dagar, så
länge maten och synnerligast drycken räcker.
Smörklimpen är den hederligaste af förningen, och
ställes af så många på bordet, som de
gästbud-nas hushåll äro. De hitförda, af värdsfolket till
gästabudet anslagne, öltunnor bar källarsvennen om
händer. När han låter inbära "björneo", hvilket
är benämningen på den sista såen af ölet, och
MaAdentJerna. 753
•
sätter den p& bordet, så gifves dermed tillkänna
att tunnorna äro toma, och samqvämet bör
släta. Vid bröllopsgården uppresas brudgranar, af
30 till 40 alnars böjd, med brudparets namn, som
stå qvar tills de kullfalla, eller annat bröllop blir
i samma hus. — Stora skogar finnas i denna
socken; men inga bruk som kunna begagna dem, ej
heller bar man i denna bergiga trakt funnit några
malmanledningar. Bergarten är mest sandsten, och
vid Stora Qvarnstensberget, £ mil från kyrkan,
brytas qvarnstenar, bestående af qvarts och
glimmer, hvilka bereda en stor del af socknens
invånare penningeförtjenst inom och utom socknen.
Fråga har varit om en bruksanläggning vid Ufån,
men hvilken ej blifvit utaf; likaså vid Femtàn, båda
vid Wermlandsgränsen. Största sjön är Ojesjön.
Åkerbruket är föga att nämna. Boskapsskötseln
gynnas af fäbodsbetet, och handel, jagt, fiske och
skinnbereduing äro temligen goda näringsgrenar.
Pastoratet innefattar 33 £ mtl. Dess areal utgör
400,557 tunnl., af hvilka 46,000 äro sjöar och
kärr. Adr. Gagnef.
MalMrt, maleta (Artemisia absinthium),. en
mångårig växt, som förekommer ymnigt på torra
ställen vid vägar, hus och gärdesgårdar, särdeles på
kalk- och mergelbaltig jordmån, från Skåne till
Dalarne. Den ätes af kor, får och hästar, men
ger mjölken och äfven köttet bäsk smak. Den
användes äfven af många för att läggas bland
skinnvaror till fördrifvande af mal; men gör
dervid mera skada än nytta. Dess nyttigaste
ändamål är i medicinen såsom ett godt magstärkande
medel, i anseende till dess betydliga bält af ett i
hög grad bäskt ämne kalladt malörtbitter.
Manatabol, ett i gamla jordböcker och
perme-bref vanligt ord rörande landsorter, hvilka i fordna
tider lydt under Norska väldet, och hvilket
betecknar ett så stort jordstycke, som kunde besås
med fyra och en baif tunna korn.
Man brukar ugglor, när man ej liar
näktergalar, ett gammalt ordspråk, hvarmed
betecknas, att man måste använda elt säinre, dä
man ej bar elt bättre.
Mandelberg, Johan, batalj- och
historiemålare, född i Stockholm år 1731, död i Köpenhamn
1786. Af sin far, som äfven var målare, erhöll
han sin första undervisning, begaf sig till Paris
och kopierade der ett stycke af Salvator Rosa
med sådan sanning, att det ansågs för original.
Konungen af Danmark, Fredrik V, gaf honom år
1754 en pension, för att anträda en utrikes resa,
och anställde honom, efter återkomsten derifrån år
1759, såsom Dansk bofmålare. Bland bans
förnämsta arbeten äro 8 taflor med ämnen hemtade ur
Iliaden, hvilka finnas i kupolen på Fredensborgs slott.
Mandelpil (Salix amygdalinus), ett litet träd, och
det vackraste af våra pilarter, som förekommer
vid sandiga och steniga bäckars stränder med ofta
förändradt vattenstånd.
Manderatjerna, Julian, bette förut
Marge-man , född i Stockholm 1659 och död derstädes
1739. Var landskanslist i Malmö vid stadens
belägring af Danskarne, då ban, med flera invåna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
