Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Markau*
Marklin.
773
land och Danmark, samt framtränger någon gång
ända till Petersburg. Denna handel inbringar
tunnor guld, hvilka till det mesta måste användas till
föda och kläder. En och annan handlar dock så,
att ban återkommer med tom säck och tom
plånbok. — Socknen innefattar 441- mtl. Pastoratet
är af t kl. och bar 4,500 invånare. Markaryds
areal utgör 47,883 tunnl., af hvilka 3,080 äro
sjöar och kärr. Adr. Laholm eller Wexjö.
TVIarkau, Marien, född Österrikare, kom 1691
till Stockholm, såsom patient-gesäll hos
stadsbar-beraren Johan Garling, blef 1701
regements-barbe-rare vid Skaraborgs regemente, med hvilket han
gjorde Carl Xll:s fälttåg till Pultava, der ban
blef fången med regementet och qvarbölls i
fångenskapen till 1722. Efter hemkomsten
återvände han till sin fordna plats, och lärer dött i
tjensten 1741.
Markehol är en term, hvilken ofta förekommer i
gamla jordeböcker och andra fornhandlingar ifrån
medeltiden, och som bibehölls ända in i 16:de
århundradet. Det utgjorde ett mått för jordens
beräkning och uppskattning, samt betecknar ett så
stort jordstycke, hvaraf skattades till konungen
en mark penningar. Markebolet innehöll blott
odlad jord, och motsvarade ganska nära våra
tunnland. Det delades i 8 öresbol, af hvilka åter
hvarje var indeladt i 3 örtugsbol, och dessa åter i
penningebol. Denna indelning begagnades ännu vid
den jordrelning, som konung Joban 111 lät anställa.
Det Norska markebolet var lika med det Svenska.
Örrlands-benämningen qvarstår ännu i mänga
landsorter, t. ex. i Finland.
Markegaue; kallas det lagligen fastställda pris,
hvarefter räntepersedlar och dagsverken beräknas
i penningar. Markegängstaxor funnos redan
under konung Gustaf I:s tid, och ursprunget dertill
kan uppsökas i ännu äldre dagar. Dessa taxor
upprättades dock ej ärligen, såsom nu mera,
hvilket bruk icke kan till ålder angifvas. Men ett
slags markegång kan väl den bestämning kallas,
som konung Magnus Ladulås stadga redan
innefattar, rörande priset på de varor, hvilka på
taver-nerier borde hällas resande tillhanda.
Markegången blef sedermera allt mera nödvändig, i samma
män kronan fann större förde), att taga räntornas
värde i penningar än sjelfva persedlarne in natura.
Markegången är olika på olika orter, och stadgas,
för hvarje län, af rikets ständers ombud. Hvarje
riksstånd bar tvenne ombud i hvarje län, hvilka
sammankallas af landshöfdingen i början af
November månad, för att bestämma markegången.
Hvarje stånds ledamöter hafva tillsammans en röst,
och om två stanna emot två om beslutet, skall
markegängen bestämmas till ett medelpris emellan
de två motsatta åsigterna ßesvär öfver
deputerades beslut anföres i kammar-kollegium, af
en-skildta personer eller kammar-kollegii advokatGskal
å kronans vägnar. På del ombuden ej måtte
sakna all ledning för sitt omdöme, bör kronofogden
för hvarje fögderi, med biträde af trovärdige
personer ur alla socknar i fögderiet, uppgöra
förteckningar på gångbara priser i orten, och på samma
sätt uppgifvas torgpriserna i städerna af deras
magistrater. Markegångs-taxan kungöres från
predikstolen, och efter den beräknas lösen för
kronans räntor, löntagares indelningar och äfven
stundom enskildte personers spannmålsräntor,
dagsverken, o. dyl. Af alla landskapernas markegång
uppkommer riksmarkegången, som är ett af
kammarkollegium uträknadt medeltal af de serskild|a
mar-kegångarne. Under senaste 15 åren, eller från
1834—1848, har riksmarkegàngspriset å en tunna
spannmål varit: 1834, 6 R:dr; 1835, 6 R:dr 36
sk.; 1836, 6 R:dr 26 sk.; 1837, 6 R:dr 39 sk.;
1838, 7 R:dr 40 sk.; 1839, 8 R:dr 29 sk.; 1840,
7 R:dr 15 sk.; 1841, 7 R:dr 5 sk.; 1842, 8 R:dr
22 sk.; 1843, 8 R:dr 17 sk.; 1844, 7 R:dr 17
sk.; 184 5, 5 Rdr 20 sk.; 1846, 8 R:dr 38 sk.;
1847, 9 R:dr 11 sk.; 1848, 8 R:dr 28 sk.
Marker eller Markerna, hvilket bör
öfversättas med ett af ogenomträngliga skogar och
andra naturhinder uppfyldt land, var den
gamla benämningen på landskapet Dalsland, hvarföre
inbyggarne kallades Mar ku männer. I äldsta
skrifter nyttjas äfven benämningen Markland om hela
Svea rike.
Markie, frälse-säleri, i Skytts härad af
Malmöhus län, 4 j mtl., Gdei-kommiss till äldste sonen
af friherrliga slägten Sljernblad, med underlydande
61 mtl. insockne, Gske i Börringe sjö, skog i den
så kallade Markie hage, god åker och ung, samt
patronalrätt till Gröuby och Anderslöfs pastorat i
Wommenhögs bärad, och hörer säteriet till
sistnämnde församling.
Marklin, en socken, utgör med annexet Orkesta
ett konsist, pastorat af 3 kl., och är beläget i
Seminghundra härad och kontrakt af Stockholms
län och Upsala stift, 4 mil N. frän Stockholm.
Här märkes Lundby, der tinget hålles med
Seminghundra bärad. Runstenar Gnnas vid Snotestad,
Lundby, Granby, Huseby, i Rosebergs gärde samt
sakristimuren. Folket närer sig af åker- och
ängs-bruk. Socknen består af 20^ mtl. och har något
öfver 400 invånare. Dess areal utgör 4,883 tunnl.,
af hvilka 80 äro sjöar och kärr. Adr. Stockholm,
Mörby.
Marklin, Oabriel, född af bondeföräldrar i
Skellefteå, d. I Juli 1777, röjde tidigt båg för
studier, så att han sysselsatte sig med läsning,
under del han som gosse vallade boskapen. Han
började sin undervisning i Piteå skola, och
lyckades slutligen, att, efter många bemödanden, år
1803 fa besöka Upsala. Erhöll kondition först
bos professor Aurivillius och sedan bos major
Leonard Gyllenhaal, der bans smak för
naturalhistorien utbildades. Fick tillfälle, att, med understöd
dels af vetenskaps-akademien, dels af dåvarande
H. K. II. kronprinsen, få göra åtskilliga
vetenskapliga resor i Sverige och Norrige, blef
amanuens vid akademiens naturhistoriska museum 1824
och 1829 vid vetenskapssocieteten i Upsala. Han
bar gjort stora samlingar af akademiska
disputa-tioner, programmer och theser, hvaraf en, 23,000
nummer stark, är inköpt af kongl. bibliotheket i
Storkholm, samt af petrifikater, snäckor, insekter,
Del. II. 98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
