Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
776
Mnr’ijvH8t<
Marskeiubetet.
i Rom 1161. Ilan visade mycket nil att återtaga
de gods, som, af ett eller annat skal, blifvit
domkyrkan afhända, och påminte presterskapet i
Wermland om utgörandet af den mycket försummade
kalf-skinnskatten, så att biskoparne måtte äga tillgång
på pergament. Dog år 1480, sedan ban någon tid
förut öfverlemnat en del af sina
embelsförrättnin-gar åt den utsedde efterträdaren, hvilket på den
tiden ej var något särdeles ovanligt.
Mar-i|vast, äfven Mar-kniiut, kallas den knut
på en gran, mer sällan på tall, som uppkommer
derigenom alt grenen växer på ett eget sätt ihop
och liksom Bitar sig till en tjock klump. Den
naturliga orsaken härtill är att myror och andra
skridfän pä något sätt stinga och sära barken,
hvarigenom grenen kommer i ett sjukligt tillstånd
och tvingas att oupphörligt drifva nya qvistar,
hvaraf då slutligen en tjock klump uppkommer,
som blir ännu tätare och mera sammanhängande
derigenom att mycken kåda tillika utsveltas.
Dessa qvastar hafva ett mycket eget utseende, der de
sitta bögt uppe i barrträden, så att man väl
deraf trott sig kunna antaga dem för ett verk af
gastar och troil. Folktron påstår nemligen, att
dessa äro ett verk af maran (se detta ord), och
att hon trifves väl att rida pä dem. Man vet att
det stundom bänder, att då man om morgonen
kommer i stallet, finner man en eller annan häst
drypande af svett och alldeles utmattad. I
somliga landsorter tror man då, att någon trollkäring
oin natten haft hästen nte på trollfärd. Men på
Gottland, och äfven annorstädes, tros det att
maran ridit hästen om natten. Till att förekomma
sådant uppsöker man en marqvast och uppspikar
den öfver hästens spilta . eller på något annat ställe
i stallet. Maran låter derefter hästen vara i fred
och rider i stället sin älsklingsfåle: marqvasten.
Man får derföre ännu ganska ofta se sådana
qvastar uppspikade i stallen.
Marii uppgifves i Winkelmanns målare-lexikon
såsom en Svensk konstnär, hvilken målade vackra
blomsterstycken, men hvarom inan icke äger
någon vidare kännedom.
Marschalk. Med detta namn hafva på Svenska
riddarhuset funnits 2:ne ätter, en friherrlig och eu
adlig, fastän ursprungligen en och densamma. Den
ur Tysk, från Franken, och kom i senare
århundradena till Breinen. Af densamma gifte sig en
Balthasar M. med Elisabeth Gyllenhjelm, hertig Carl
Filips naturliga dotter, blef derföre Svensk
hofmarskalk och friherre 1675. Dä ban afled utan
barn, 62 år gammal, den 26 Mars 1685, utgick
den friherrliga ätten med honom. Är 1723
adlades en annan Praon Christian Tf., hvilken år
1702 blifvit kapiten vid Bremiska
dragon-regementet, som öfverste bivistade slaget vid Gadebusch
och sedan befordrades till general-löjtnant och chef
för Kalmar regemente. Som ban dog ogift d. 18
Nov. 1734, något öfver 50 år gammal, ulgick
äfven bans adliga ätt med stiftaren.
Marsk-embetet. Detta, likasom drots-embetet,
inrättades ursprungligen i stället för det
afskaffade Jarla-embetet, hvars befattningar delades emel-
lan dessa båda. Det anses egentligen vara stiftadt
af Magnus Ladulås. Namnet är en
sammandrag-af det Latinska Mareschaltus eller Marskalk, hvilket
Ihre anser ursprungligen betyda en stallknekt, af
mar eller mar, bäst och skalk tjenare. I början
var troligen också marsken föga annat än
konungens stallmästare, eller, såsom det då kallades,
stallare; men som stallet i dessa tidehvarf var den
förnämsta delen af den kongl. prakten och hofvet
uppträdde i sin största glans, när det visade sig
till häst, så blef inarskea snart, om ej den förste,
åtminstone en af de första embetsmännen inom
konungens bof, och fick derigenom äfven ett stort
inflytande på statsärenderna, särdeles hvad soin
hörde till krigsväsendet. Sjelfva del Fransyska
Connetables-embetet förmenas ursprungligen hafva
varit en öfver-stallmästare-befaltning, och namnet
en sammandragning af Comes Stabuli. Den förste
marsk, historien omtalar, är Magnus Ilaraldsson,
hvilken dertill utnämndes är 1280; efter bonom
kom lläkan Mattsson af Winstorpa-slägten och
sedan Håkan Tunnesson. Den fjerde i ordningen
är Torkel Knutsson, hvilken emottog embetet 1290,
så alt det på tio år fyra gånger ombytte
innehafvare. Det är emellertid, enligt Sh. Rosenhane,
o-visst, huruvida det befäl, ban förde öfver
krigs-magten, tillkom bonom såsoin marsk eller såsom
riksföreståndare. Det senare torde likväl vara det
säkraste, emedan efter bonom marskerne den tid
icke voro af någon betydenhet, förr än den
utmärkte Carl Ulfsson till Tofta omkring år 1363
upphöjdes dertill. Erik Kettilsson Puke, som var
marsk från 1388 till sin död 1396, förde befälet
öfver bären i slaget vid Falköping. Det synes,
att en sådan rättighet från nämnde tid varit
förenad med embetet, hvilket betraktades såsom det
andra i riket, och på visst sätt såsom det första,
till följd af det stora inflytande bärens befälhafvare
måste äga, under en tid då styrkan afgör aili och
lagarna äro henne underlägsna. Man förtröt
således, att Erik XIII af Pomern i flera år uppsköt
med tillsättande of drots- och inarsk-embeteua,
samt att ban, vid deras besättande, visade ett slags
missaktning för deras innehafvare, att ban gaf
drotset ett litet svärd och marsken ingen guldring,
samt en liten hvit käpp i stället för den staf,
som borde utmärka embetet. Ilan nlnämnde likväl
Carl Knulsson Bonde dertill, och redan härigenom
fick embetet en betydenhet, som det i en annans
band icke skulle haft. Men när Carl af honom
begärde medel till dess handhafvande, svarade
konungen bonom temligen tvärt, alt han "icke borde
utsträcka fötterna längre än skinnfällen räckte
Carl bibehöll embetet äfven såsom riksföreståndare,
ehuru Eriks anhängare en tid försökte skilja
bonom dervid och år I 439 dertill upphöja Nils
Stensson Natt och Dag. Sh. Rosenhane räknar honom
icke bland riks-marskar. Sedan Carl Knutsson
blifvit konung, under namnet Carl VIII, gaf ban det åt
sin trogne orb hjeltemodige tjenare Thord Bonde;
efter dennes försåtliga mord, beklädde ban dermed
Thords fullkomliga motsats, Thure Thuresson
Bjelke, som ban förut baft den svaghcleu att ställa vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
