- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
778

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

778

Marstrand.

Martebo.

omkringboende seglare. Äfvenså saknar den alla
fabriksanläggningar, och i allmänhet hvarje slags
industrihandel. Den uppebålles uteslutande af
badinrättningarne, fästningen och hamnen. Stadens
folkmängd utgöres af omkring 520 personer. De
bandiandes antal är 6 och bandtverkarnes 10.
Den donerade jorden utgöres af Koön, hvilken,
bebyggd med några nätta sommarställen, för det
mesta begagnas till mulbete. Staden sträcker
sig långs norra stranden af den så kallade
Marstrandsön, hvilken, emot de gent öfver liggande
Ko- och Klöfveröarne, bildar den stora, sköna
hamn, hvilken från början framkallat staden, och
är den rymligaste och förträffligaste pä bela
vestra kusten. Boningshusen, alla af träd, och de
flesta förfallna, ligga kringspridda bland klipporna
och skiljas af krokiga gränder och mindre
trädgårdsanläggningar Härifrån utgör dock den snyggt
bebyggda hamngatan, och den, med
parkanläggningar, badhus och paviljonger, prydda vestra
ändan af staden ett vackert afbrott. Öfver
alltsammans reser sig Carlstens väldiga fästningsverk,
hvilket förlänar åt det hela, sedt ifrån bamnen, ett
lika intagande, som storartadt utseende. Kyrkan,
fordom belgad åt jungfru Maria, är en gammal, i
ädel stil uppförd, tornprydd stenbyggnad, hvilken
dock af senare tiders nyhetsmakare blifvit
bortskämd. Golfvet betäckes af gamla grafstenar
öfver utmärkta borgare och krigare. Choret, yngre
än det öfriga, fullbordades 1460 och kyrkan äger
en traditionel fest i Christi Himmelsfärdsdag, då
kringliggande öars innebyggare, nästan mangrannt,
valfärda till densamma. Denna kyrka är, jemte
presterskapet, och den af tvenne lärare föreslåndna
pedagogien, rikt doterad af staten, nemligen med
284 tunnor kronotionde från Tjöms, Solberga och
Tborsby pastorat, och hvilken förmån erhölls
redan år 1643. Såsom badort bar Marstrand länge
varit lifligt besökt, och särdeles på senare ären
kommit i stort rop, hvilket det ock gjort sig
förtjent af, ej mindre genom vattnets sälta och
bafsluftens friskhet, än genom sjelfva badbusens
beqväma och prydliga inrättning. Det nya
badhuset, hvilket uppfördes af ett bolagar 1843, är
beläget vid norra hamninloppet, i en ganska vacker
med restaurationsbus försedd park, och utmärker
sig för en smakfull byggnad. Det innehåller 8
badrum och en prydlig sällskapssalong, med
nödiga samtalsrum. Inom badrommen finnes
duschkammare, der så väl varma som kalla duscber
erhållas. Det gamla badhuset ligger, omgifvet af
boningshus hörande till inrättningen, på andra
sidan hamnen och äges af enskild person. Detta
innehåller 7 badrum, med 2:ne duscber, samt en
serskild anordnad regndusch. Murstrands
fornlemningar utgöras, oberäknadt återstoder af fordna
försvarsverk, hufvudsakligast af svaga lemningar
efter det Fransiskaner-kloster, som här blomstrade
under medeltiden. Det afbrändes af Ilanseaterna år
1368, men uppbyggdes genast åter. Der hölls
generalkapitel år 1458. Redan 1291 erhöll det
privilegium på aflatsutdelning. Det var beläget
vid kyrkan, hvarföre ock en del af kyrkogården

änna kallas "den fria klosterjorden." Midt på ön
Gnncs en grotta, kallad S:t Eriks grotta, och utanför
densamma en gammal offerkälla, S:t Eriks källa;
den omkringliggande marken kallas "Själakistan."
Af märkvärdiga personer, som tillhört Marstrand,
är isynnerhet bekant kyrkoherden Fredrik Bagge,
stamfader för den ofrälse Baggeska slägten. (Se
detta ord).

Marstrands-arbete. Om man skall utföra ett

mycket tungt och svårt arbete, säges ofta, att "det
är ett marstrands-arbete." Linné uppger i sin
West-yötha resa, att denna "metaphora lärer kommit af
fàngarnes släp vid fästningen, då de ifrån staden
eller sjösidorne skola transportera något till den
stora och höga fästningen, upp för den långa branta
backen, med dragande eller släpande; det kostar
på för en fri lathund att gå upp ifrån staden till
fästningen, mycket mer för en dömd."

Marstrands fästning. Se: Carlslen.

Marsvin (Tursiones), utgör andra familjen af
hval-släglet, utmärkt genom mera storväxt och gröfre
kropp än de till första familjen hörande,
tandhva-larne, trubbigt hufvud och från 7 till 24
kägel-formiga tänder. Namnet tillägges äfven en art af
familjen tumlare (se detta ord).

Marsvinsholm, frälse-säteri om 10 J- mtl. i
Balk-åckra socken af Malmöhus län, tillbör afl.
öfverste-kammarjunkaren grefve Erik Pipers arfvingar.
Säteriet bar en stor corps de logis, byggd pä
pålar i en liten insjö, af stenmur och 4 våningar
hög, med tvenne fyrkantiga torn, 5 våningar
höga och försedda med stora skottgluggar, att
derifrån möta fiendtliga anfall. Den skall vara
uppförd af konungens befallningsman på
Dronnings-borgs slolt, herr Otto Marsvin, år 1644, enligt
inskrift på en öfver ingången till boningshuset
inmurad sten. Gården bar fordom varit kringfluten
och är genom en vattenuppdämning afskiljd och
något aflägsen ifrån ladugården, hvilken består af
flera betydliga sten- och korsverksbyggnader. Till
egendomen böra mycken åker, stort böbol,
betydlig ek- och bokskog, torfjord, samt en mängd
hemman och torp. Ebnru jordmånen icke är den
bästa, såsom bestående af styf och backig
lerjord, har den, såsom i senare ären väl skött och
brukad, likväl gifvit en betydlig afkastning i
spannmål och andra landtmannaprodukter. Är 1786
införskrefs Schweitzaren Du Bas, genom hvilken den
första ost-tillverkning i riket efter Schweitziska
sättet, bär blef anlagd. Här skall förr varit 9ä
dammar och den 100:de på taket till
karakters-byggningen, hvilket då vari! bygdt som ett
förvaringskärl med blybeklädning.

Martebo, en socken, i Lummelunds ting af
Gottlands södra fögderi, ntgör med annexet Lummelund,
ett konsist, pastorat af 2 kl. under Wisby stift,
och är beläget 2 mil N.O. från Wisby. Kyrkan,
af sten, förmodas vara byggd år 1039 på en
Marias bekostnad, hvaraf socknen fått sitt namn.
I kyrkan finnes en liksten med runor. Socknen
innefattar 10 mtl. och har 245 invånare. Dess
areal utgör 5,138 tunnl., af hvilka 2,560 äro
kärr. Adr. Wisby.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0778.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free