Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
780
Martini™.
Masmäiisret
Martinus Olai Nycopensis, mecanices &
opti-ces professor i Upsala, bar utgifvit åtskilliga
di-spntationer, b varibland tvenne öfver Ecclepsigraphia
och Selenographia.
Martyrer. Svenska kyrkan räknar äfven åtskilliga
sådana, dock icke allenast genom hedningarnes
förföljelser, utan äfven genom en kristen konungs. Det
ar Johan III:s svaghet, som satt denna fläck på
det Svenska kristna namnet. Den, mot hvilken
bans vrede häftigast utbrast, var Mauritius,
kyrkoherde i Böne af Skara stift, hvilken med mycken
ifver satte sig emot liturgien, och derföre blef
halshuggen på sjelfva prestgården. En annan,
David Nilsson Hatt, fängslades på Örbybus, fördes
derifrån till Stockholm och insattes i ett mörkt,
osundt fängelse. Joban kallade honom till sig,
uppmanade honom att lyda, och då Ratt vägrade,
slog Joban bonom till golfvet, trampade på honom
under utrop: "På ormar och huggormar skall du
gå", och lät åter föra bonom till fängelset. Ratt
dog år 1603, såsom kyrkoherde i Bälinge. En
mängd andra prester behandlades äfven ganska
strängt och förlorade sina embeten. (Se:
Martinus, Olai.)
Marum, annex till Winköl, beläget i Skånings
härad af Skaraborgs län, £ mil S.V. från Skara.
Kyrkan är byggd af huggen sten och har ett
vackert läge vid ån Flian, utvidgades ären 1783 och
1785, så att den är en ibland de vackraste
kyrkor i orten. I socknen märkes: Simmalorp, 6|
mtl. säteri; Bränningeberg, | mtl. säteri, bar tull—
mjölqvarnar, såg och stampqvarn; Frälsegården,
säteri, enskiftadt, samt dessutom flere
militie-bo-ställen. Socknen består af 104 mtl. och bar 415
invånare. Dess areal utgör 3,263 tunnl. Adr. Skara.
Mnrvatteu säges ett fartyg ligga i, då det är
fullt af vatten.
Marviksgrunris kronofiske i Nätra socken af
Ångermanland, 3 mil från sockenkyrkan, ytterst på
Ulfön. Der och på närmaste öar, såsom
Làng-skår, Skagsudden, Flasan och Roudden eller
grundet, I mil från landet, hafva fordom flere
fremmande idkat fiske; men samma hamn blef mot
slutet af 1700-talet pä 50 år upplåten åt staden
Hernösand. Ar 1771 byggdes der ett kapell af
Gefle fiskerskap, hvarest äfven två predikningar
höllos om sommaren.
Maråker, jernbruk i Söderala socken af
Gefleborgs län, bör till de s. k. Ljusne-verken, och
har 3 härdar och 733 skepp:d 7 lisp:d privil.
årligt smide, af eget tackjern, hvarföre bammarskatt
utgöres med 7 skepp:d 6 lisp:d 13 skälpid. Här
finnes en spikbammare, som egentligen begagnas
för husbehofssmide. Bruket äges af intressenter;
disponent: Axel Beskow.
Masclikow, 1%’iklas von, af en Ungersk ätt,
blef 1688 naturaliserad såsom Svensk adelsman.
Han var då kanonikus i Pomern, och erhöll
ofvannämnda belöning "för dess nyttiga och trogna
tjenster, dem ban så väl sjelf som bans förfäder gjort
kronan Sverige."
Itlasenbacli, Hans von, hade varit hertig Carls
hofmästare dä han år 1603 utnämndes till ståthål-
lare öfver Stockholms slott och län, men hvilket
han ej länge innehade, emedan ban dog d. 29 Mars
1607, och blef begrafven i Upsala domkyrka. Hans
enda arfvinge var dottern N. Masenbach till Ökna,
gift med Georg Gynter Crell von Bamberg,
hvilkas son Hans Crell reste ur landet, sedan ban
förslöst sin egendom, Ökna gods i Gryt socken af
Södermanland.
Maskar (Vermes), utgöra djurrikets åttonde klass
och tillhöra underafdelningen leddjur. Kroppen är
hos somliga valsformig, bos andra platt, och
stundom sammansatt af flere platta leder. Maskarne
sakna fötter, men en del hafva i stället rörliga
borst, som vid första påseendet likna dessa;
somliga hafva käftar som likna insekternas. Många
maskdjur lefva i hafvet, några i sött vatten, få
i jorden, de flesta i andra djurs kroppar. Blodet
är hos de flesta rödt, hos några gulaktigt och
bos somliga grönt. Maskdjuren indelas i fvra
ordningar, nemligen: ringmaskar, igeldjur, trädmaskar
samt inhysesmaskar, och läran om dem i sin
helhet får namn af helminthologi.
Maskerader, hvilka numera synnerligast, och
troligen endast uti hufvudstaden utgöra ett af en
viss allmänhet mycket eftersökt offentligt nöje,
kanske icke så alldeles oskyldigt, blefvo 1766
strängt förbjudne, emedan "det icke undfallit Kongl.
Maj:ts nådiga uppmärksamhet, att sådane samlingar
kunna på dylika ställen (värdshus och källare)
gifva anledning, ej mindre till kostnad, yppigbet och
öfverflöd, än till hvarjehanda oanständigbeter och
oordningar." Ett tusen daler silfvermy nts vite
stadgades för den värd eller husägare, hvilken, under
hvad ursäkt och invändning som helst, upplät sina
rum till dylika tillställningar, och 100 d:lr s:mt
för den, som besökte dem i sådan afsigt. Dessa
offentliga tillställningar hafva äfven en sorglig
min-nesvärdbet genom konung Gustaf III:s mord, d. 16
Mars 1792. Efter denna tid inställdes
maskera-derne belt och hållet, och kommo icke i bruk åter
förr än 1822, då den första maskeraden
anställdes i kongl. operans lokal, der samme konung
blifvit mördad.
Masuiästare kallas den arbetare, som förestår
arbetet vid en masugn och som således måste äga
kännedom oin alla de omständigheter, som äro
nödvändiga för tackjernsblåsningens behöriga gäng
för att pä kortaste tid och med minsta åtgång af
materialier frambringa den största mängd tackjern
af den bästa beskaffenhet. Som likväl icke alla
de kunskaper, hvilka dertill äro erforderliga
kanna förväntas hos arbetaren, så äro dessutom i
bergslagerne förordnade, ej allenast
masmästare-åldermän, som genom långvarig praktik inhemtat
större erfarenhet, utan äfven ö/vermasmaslare,
hvilken med de praktiska förenar fullständiga theoretiska
kunskaper i alla masmästarekonstens delar. Vid
första beslutet om inrättandet af ett jernkontor
under 1743 års riksdag, anslogo rikets
bruksägare medel till en årlig stat för ett inrättadt
mas-mästare-embete, bestående af öfvermasmästare och
lärlingar, i ändamål att få masmästeri-vetenskapen
satt på theoretiska grunder. Någon öfvermasmä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
