Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
782
Materia.
na|ift||;!
på litet afstånd från denna omgifven af ulanmuren,
kallmurad af sprängd gråsten, eller till och med
bestående af en emellan timmer anbragt
jordfyllning, s. k. multtimring. Öppningen emellan
ring-och utanmuren fylles åter med små gråsten samt
lerbrnk, hvilken fyllning får namn af fyllmur.
Sjelfva pipan består af följande delar: uppsättniw/smälet,
hvilken utgör den öfversta mindre vida delen
deraf, samt är ofvan betäckt med s. k. kranshällar;
korsbandet, buken, medjebandet eller rasten, den
mellersta vidaste deleu deraf, samt stället, den
nedre trångaste delen, uti hvilken det smälta
jernet samlas, och som består af bottenslenen,
ryggstenen, sidstenen, och jormcäggen, ofvanför ryggstenen,
med öppning för forman eller det grofva koniska
melallröret, genom hvilket rören från
Mästerverken eller de s. k. tàttorne införas; btåsväggen samt
timpeln, en eldfast större ball, som anbringas midt
emot formväggen, ett stycke ofvanför dammen
eller dammstenen, hvilken på framsidan tillsluter
stället, så att det smälta jernet kan samlas deruti;
men som har en öppning, hvilken går ända till
botten deraf, och kallas utslags- eller jernhälel, genom
hvilket jernet uttappas, men hvilken deremellan
hålles täppt, med en blandning af sand och kolstybbe.
Förbränningens underhållande i denna ugn sker
alltid med tillhjelp af bläster, medelst bäljor
eller blåsmascbin, och brännmaterialet, som hos
oss alltid utgöres af trädkol, inbringas uppifrån,
hvarftals med malmen eller beskickningen, samt
uppsättes så ofta som det sjunkit så mycket
att uppsättningsmålet är tomt. — Under år 1842
voro 215 masugnar i gång, hvaraf största
antalet, 57, i Nerikes län, 48 i Stora
Kopparbergs, 30 i Wermlands, 24 i Gefleborgs, 12 i
Westmanlands, 8 i Jönköpings, 7 i Uplands, 5 i
Norrbottens, 5 i Westernorrlands, 5 i
Södermanlands, 4 i Kalmar, 4 i Kronobergs, 2 i
Öster-göthland; Westei bottens, Jemtlands, Stockholms
och Elfsborgs 1 i hvardera länet. Malmfångsten
utgjorde under samma tid 1,460,773 skepp:d
tack-jernsvigt, och hvaraf 440,379 skepp:d i St.
Kopparbergs län, 274,936 i Nerikes, 188,024 i
Wermlands, 133,534 i Södermanlands, 131,426 i
Westmanlands, 121,786 i Upsala, 67,237 i Jönköpings,
32,250 i Gefleborgs, 24,091 i Stockholms, 19,717
i Östergöthlands, 12,324 i Kalmar, 8,485 i
Norrbottens, samt omkring 2,000 skepp:d i hvardera
af Westernorrlands, Jemtlands och Elfsborgs län.
materia kallas vid Andrarums alunbruk den svarta
alunskiffer, som begagnas till utbringande af alun.
Så benämnes äfven vid ståltillverkningen den
blandning af kolstybbe med litet aska, hvilken
begagnas nti stålkistorne till jernets inpackning,
matern, Johan Anton von, född d. 22 Okt.
1683 i Stockholm, der fadern var borgare och
"remsnidare", blef 1704 konduktör vid
fortifikationen och var löjtnant då ban blef tillfångatagen vid
Pultava och återkom först 1722. Han
befordrades nu så, alt ban 1751, då han upphöjdes i
adligt stånd, var öfverste vid fortifikationen,
kommendant i Landskrona och R. af S. 0. Tog
afsked 1760 och dog d. 20 Dec. 1768.
matrar, smed (Raniceps niger), en mjukfenig
benfisk af 10—12 tums längd; svart med hvit mun,
undre käken kortare, med mycket korta
skäggtrådar; bukfenorna afsmalnande till tvenne trådar;
stjerten rundad. Förekommer öfverallt i
Kattegatt, ehuru mindre allmänt,
matrum, jernbruk i Tuna socken af
Westernorrlands län, har 6 härdar och 3,000 skepp:d pri vi I.
årligt smide af köpetackjern, hvarföre
bammarskatt utgöres med 6 skepp:d. Ett mindre
manufakturverk finnes vid bruket. Afsättningsorten är
Sundsvall och Stockholm, Brukets stämplar äro
MF samt PD. Ägare: J. Dickson & Komp.
mathematik. Denna vetenskap bar med särdeles
framgång, ehuru ej mycket tidigt, blifvit idkad i
Sverige. Ehuru Svenskarnes mest utmärkta
arbeten i denna väg röra mathemalikens tillämpning pä
andra vetenskaper, mera än den abstrakta
räknekonsten, så bar dock den senare ej saknat
mästare af stor förtjenst. Det är hufvndsakligen
under förra och närvarande århundradet, som deras
verksamhet infallit. I äldre tider var
matbemati-kens grundligare studium undanträngd af
astrologiska griller. I ren mathematik ägde Sveriges
litteratur nästan blott mindre läroböcker, till dess de
lärde Celsierne började arbeta densamma i djupare
forskningar, ehuru egentligen för dess användande
på astronomien. I våra dagar har Jöns Svanberg,
professor i rena mathematiken vid Upsala
universitet, bearbetat sin vetenskap pä ett sätt, som
gifvit bans namn Europeisk ryktbarhet,
matheiiintiska och Optiska
Instrumentmakare stå till någon del under
vetenskaps-akade-miens bägn och tillsyn, hvilken akademi tid efter
annan gjort åtskilliga uppoffringar till deras
yrkens utvidgande och förkofran. På dess förslag
fick år 1756 en Lehnberg af ständerne understöd
att företaga en utländsk resa, för att utbilda sig
i sin konst. Akademiens optiske instrumentmakare
är för närvarande Carl Erik Collin; den
mathe-matiske, Johan Littman, löjtnant-mekanikus, och
den metcorologiske, Francesco Cetti.
mathshor. Se: Sirishof,
matjord, mulljord eller svartmylla, ntgör på
många ställen jordytans öfversta lager, af störro
eller mindre, dock alltid obetydligt djup och
består af åtskilliga söndergrusade mineralier,
blandade med en större eller mindre mängd återstod
efter förstörda organiska ämnen, kallad mylla,
humus, och är derigenom tjenlig för växternas
fortkomst, samt utgör den hufvudsakliga
beståndsdelen af den odlade jorden,
matkroken, en krokig räfvel, £ mil lång, uti
hafvet, vid Persnäs socken på Öland, består af klippor
och stenar. Namnet skall den erhållit för sin figurs
skull, och den båtnad folket i fordna tider haft
af de här förolyckade sjöfarandes strandade gods.
matlagsskatt. Se: Lagmansränta.
matlÅiig eller Iiundsherg, jernbruk i Lungsund*
socken af Wermlands län, anlagdt i början af
1600-talet, bar numera 533 skepp:d priv. årligt
smide för 1 härd, af köpetackjern. Hammarskatten
utgöres med 5 skepp:d 6 lisp:d 13 skålp:d. Af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
