- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
784

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

784

Jlattmar.

Mauritiua.

ären af bans lefnad blefvo dock icke ulan sioa
bekymmer, inen hvartill anledningen, i den
oväldiga efterverldens ögon, säkert gör honom mera
heder än vanära. Han misstänktes för benägenhet
att samtycka till Lutherska och reformerta
kyrkans sammansmältning, hvilket högeligen
misshagade det orthodoxa Svenska presterskapet,
äfvensom en försonlig åtgärd af honom mot en för
brott mot kyskheten anklagad person illa upptogs.
Såsom förklaring för sitt handlingssätt utgaf ban
en skrift: Rami Olivæ Septentrionalis, och en annan:
Specutum Christiania fidei: men hvilka ännu mera
uppbragte bans stånd emot bonom. En
kommission nedsattes, att undersöka dem, och utgången
deraf blef, att den förstnämnda skulle förbjudas.
För att ändtligen slippa ytterligare förföljelser
och trassel, beslöt M. omsider nedlägga sitt
bi-skopseinbete, hvilket ban äfven gjorde år 1664
och lefde sedan i lugn till sin död den 7
Februari 1670. På sotsängen försäkrade ban, att han
aldrig afvikit från den Lutherska lärans satser,
ehuru ban medgaf, att han i sina skrifter kunnat
iakttaga mera försigtighet. Ilan var en lika lärd,
som vältalig, tolerant och oegennyttig man. Utom
de ofvannämnda skrifterna har kan utgifvit en
mängd andra, dels af theologiskt, dels af linguistiskt
innehåll, införde ordning och skick inom stiftet,
lät på egen bekostnad täcka domkyrkan med
koppar, uppbyggde biskopshuset, som han försåg med
en prydlig trädgård, skänkte till
gyinnasii-biblio-theket 1,000 ll:dr och största delen af sitt för den
tiden ansenliga bokförråd.

mattmar, annex till Oflerdal, beläget i Jemllands
läns södra fögderi, 4 mil V.N.V. från Östersund,
räknas 4 mil i längd och 1 j mils bredd, samt är
på tre sidor kringskuren af vatten. Namnet säges
vara taget af en liten sjö nedom kyrkan, hvilken
fordom då denna byggdes skall hafva varit så
ymnig på iisk, att arbetare och sockneboer deraf
dagligen fått öfverflöd, hvarföre den ock blifvit
kallad Matmor. Socknen nämnes eljest i gamla
handlingar både Madmor och Markeinar. Kyrkans
ålder är oviss; men säges vara öfver 300 år och
tillöktes byggnaden 1766. Af vattuledningar märkes
AIckesjön, hvarigenom Undersåkers-elfven
framrin-ner, som bar sitt utlopp i Storsjön eller Hallens sjö
vid Sundbacks-sundet; vid delta utlopp är
ypperligt sillfiske. Socknen innefattar 12 J mtl. och har
600 invånare. Dess areal upptages under
modersocknens. Adr. Östersund.

Mattram (Malricaria Parthenium), en två- eller
mångårig växt, hvilken förekommer på öar i
Bohuslänska skärgården, omkring Marstrand ymnigt och
alltid inbemsk, samt äfven på några andra ställen
i städer och byar, troligen utplanterad uti
trädgårdar, der inan odlar en afart med fyllda
blommor. Blommorna användas såsom husmedicin.

Mattaho , bergsmansbytta, i Norrberkes socken af
St. Kopparbergs län, uppbyggdes 1664, och hör
under Ljusne-verken (se detta ord).

Matts-uiesaau , eller Mattliiaa-mesaau ,
infaller d. 24 Febr. och firades fordom, enligt Dijkman,
till åminnelse af aposteien Matthias." Denoa messa

är marknadstid i Kungsbacka, Sigtuna, Strengnäs,
Sälher, Söderköping och Wimmerby. En annan
Maltsmessa firades, enligt samma författare, "till
äreminne åt aposteien Mattbeus."

Mattsson, liKtera, talman för bondeståndet vid
1778 års riksdag, var vittne vid Gustaf IV
Adolfs dop.

Mattsson, Henrik, var sekreterare hos konung
Johan III, och uppsatte, jemte Kloster-Lasse (se
detta ord) samt konungens tvenne andra
sekreterare Johannes och Olof Sverkersson, en
smädeskrift, hvilken skulle väderlägga det sammandrag
af anföranden, hållna pä det utaf hertig Carl i
Strengnäs år 1588 sammankallade prestmöte,
hvaruti liturgiens villfarelser uppräknades och
fördömdes, soin ett grufligt kätteri. I denna smädeskrift
kallades Luther en förlupen munk, evangeliska
läran angreps på det häftigaste och presterne
beskylldes för mened, samt blefvo så godt soin
bannlyste. Skriften börjades sålunda: "Vi Satan,
djupe helvetes konung, verldens herre, bela
helgedomens storförste, blindhetens grefve, mörksens
regent, skam, |asters och all orättfärdighets friherre
och alla kätterskas, upproriskas och lögnens
milde fader och skyddsherre, Vårom trognom
tjena-renoin, Prestom och Biskopom, som vårt ord bäre
i Nordlanden, nåde och frid i vårom ande." Den
slutade med följande ord: "Gifvet i det yttersta
mörkret på vårt Kongl. Slott Glödborg år efter
vårt Regements begynnelse 1588." Denna skrift
framställer Luther som en helvetes furste på
jorden, och alla dess anhängare som satans tjenare,
hvilka denna, efter väl förrättade ärender på
jorden, kallar till helvetet. På denna smädeskrift,
hvilken uUpriddes öfverallt i hertig Carls furstendöme
Södermanland, följde åter ett svar med titel: ’F.tt
kort svar på några de förnämsta punkter uti
Satans Sekreterares bref, deruti bland annat bevist
varder Lutberi lära vara den äldsta och bästa: och
huru Påfven är uppkommen att vara antichrist,
och hans lärare förbannade, och platt inga prester
för Gudi."

Matz Uardskärare, omtalas hafva egt ett stort

stenhus på Svartmangatan i Stockholm. Erik XIV
gaf honom är 156 V gåfvobref på ett kronan
tillhörigt hus, och hans enka, Karin Persdotter, fick
år 1560 bekräftelse derpå.

Maudle bro, Jern| lands-dialekt, betyder tugga
hröd.

Mani, Jakob, af en Skottsk adelig slägt, som
inflyttat till Sverige, Jakobs fader var rådman i
Kongelf, blef 1719 öfver-krigskommissarie vid"
arméen i Skåne och för sina dervid ådagalagda
tjenster s. å. politie- och byggnings-president i
Götheborg, samt uppböjd i adligt stånd, emedan
han "sökt att giöra Kronan Sverige all ersinnelig
tjenst, så vida hans stånd och vilckor det kunnat
tillåta."

Mauritius, pastor i Böne i Westergöthland 1570,
blef för sitt nit mol liturgien och sin predikan
mot konung Johan III gripen och länge hållen i
fängelse, samt omsider halshuggen på Malebacken
i Fimmelhed; men begrafven i Böne kyrkogård

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0784.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free