Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hledevl.
Medevi.
787
ligare än den senare, och klimatet p& förra
stället är vida kallare än i Götheborg, ehuru denna
stad ligger £ grad högre i norr.
Medevi, frälse-säteri och belsokällor, i Nykyrka
eller Vestra Ny socken i Ostergötbland. Medevi
består af mtl., hvarunder t.} mtl. häfdas i
sambruk. Säteriet har den vackraste belägenhet
vid en liten insjö. Äbyggnaden är prydlig och
kostsam. Borrebol och Bjurbol är äldsta
bostaden, der lledvig Eleonora, Carl X:s enkedrottning,
stundom vistades, då bon bade Wadstena län till
lifgeding. Den förste kände ägaren var
guvernören, grefve Job. Oxenstjerna, som år 1662
utarrenderade det till kronan, mot 4£ procent. Enligt
Tuneld ägdes Medevi af kronan och inköptes
samma år af enkedrottningens kammarherre, frih. Joh.
Oxenstjerna. Derefter ägdes stället af riksrådet
frih. Göran Fleming. Riksrådet och lagmannen i
Östers öthland, frih. Gustaf Soop hade år 1674
blifvit ägare af Medevi säteri, och var den som
åstadkom att Medevi, äfven förut begagnade,
bel-sokälla (Röda källan på skogen eller Rödbrunnen)
m. fl., blefvo kända såsom verkliga surbrunnar.
Han öfverlefde icke länge brunnens upptäckt; men
hann likväl förmå Urban Hjärne, att utgifva en
beskrifning om stället, och nppmanade sina
arfvingar alt noga underhålla detsamma. Det bibehölls
efter hans död uti familjen, af grefvarne Axel
Wachtmeister, Carl E. Gyllenstjerna och Carl Reinb.
v. Fersen. Medevi anses allmänt för den bland
Sveriges belsokällor, som först blifvit begagnad;
ty det är anledning förmoda, att dess första bruk
daterar sig till tiden omkring katbolska lärans
införande uti riket, och dessutom är Medevi den af
våra mineralkällor, om hvilka vi kunna anföra de
äldsta sägner från forntiden. Cnattingius nämner
uti sin "Beskrifning öfver Medevi Surbrunnar",
något om traditioner rörande ifrågavarande
bclsovot-ten och nedin, säger sig blifvit underrättad om
flere sådana. Den äldsta och såsom ypperst
ansedda, men sedan någon tid förgäfves eftersökta,
källan, benämnd Röda k/i lian på skogen eller
Rödbrunnen , lärer blifvit uppläckt derigenom, att en
med lamhet "bekajad" bonde, som, under det ban
med en spannmålstransport färdades emellan
Wadstena och Askersund, rastat härstädes, och, sedan
ban ätit, släckt sin törst genom ett omåltligt
drickande af källans vatten, hvarefter ban djupt
insomnat och endast med möda kunde väckas den
påföljande morgonen, då han med förvåning
märkte sin lamhet vara borta. Pä ett par andra
ställen uppgifves, att bonden varit ball; ty det är
svårt att tro, det en lam menniska begifvit sig
åstad att forsla spannmål hela 6 mil. En annan,
kanske äldre, sägen uppgifver, att källans
medicinska kraft blifvit känd derigenom, att en blind
munk vid densamma öfvergafs af sin ledare, men
återfick sin syn, sedan han dels druckit af, dels
badat sina ögon med dess vatten. En
trovärdighet gifves åt denna senare tradition, genom det
starka bruk, som allt sedan källans upptäckt
gjordes af den på vattnet befintliga hinnan, såsom ett
medel att återställa synen. Ibland de egenskaper,
hvilka allt sedan halftannat århundrade med skäl
blifvit tillskrifven och äfven redan långt före
denna tidpunkt berättas hafva utgjort en af de
förnämsta bos Medevi helsovatten, är den att bäfva
ofruktsamhet. Doktor Rydbäck berättar sig hafva
hört omtalas, såsom en tradition, att den heliga
Catharina till Ulfåsa befallt ofruktsamma qvinnor,
att, för alt blifva bjelpta, först fasta och bedja,
samt derefter, midsommarsnatten, dricka af "del
röda vattnet på skogen", såsom den ofvan
anförda , vid Medevi först upptäckta belsokällan då
benämndes. Sedan munkarne erhållit del af dessa
och andra sägner rörande beskaffenheten af Medevi
källor, dröjde det troligen icke länge förrän de
förvandlade dem, i folkets ögon, till
öfvernaturli-ga medel, lemnade af Gud i deras händer, till
bevis på renheten af deras lära. Vi känna ganska väl
af flere urknnder, att desse munkar, vid sitt
af-tågande från Sverige, läto med stockar, ris,
stenar och äfven sängkläder, m. m., sorgfälligt
igenfylla alla af dem kända källsprång vid Medevi,
troligen för att det aldrig måtte blifva bekant, att detta
helsovatten, genom sina beståndsdelar, åtgjorde ett
ypperligt läkemedel, och icke, såsom de angäfvo,
var "ett omedelbarligen af Gud med helsokraft
välsignadt underverk, hvilket den Högste beskärt
dem på sina ifrigaste bekännares bönhörelse, till
bevis på den katbolska lärans företräde och
gudomlighet, samt af hvars verkningar endast den
blef delaktig, som igenom allmosor och
andaktsöfningar gjorde sig förtjent af en så stor Guds
nåd." Uti Palmskölds "Samlingar om
Östergölh-land" anföres, att en Italienare och kongl.
hof-rälts-medikus i Jönköping, doktor Josua
Constantins, som dog 1699, förmält sig i Vatikanska
bi-bliotheket i Rom hafva sett en bandskrift,
uppsatt af Wadstena munkar, i ändamål att lemna
påfven upplysning om helsovattens tillvaro i
Öster-götbland. Ofvannämnde Gustaf Soop skall pä sina
utländska resor, kort före 1677, äfven sett detta
manuskript, och, på grund af derigenom vunna
upplysningar, blifvit föranlåten alt undersöka de å bans
egendom Medevi då befintliga mineralkällor. Röda
källan på skogen, eller, såsom den senare kallas,
Rödbrunnen, är säkerligen den källa, som nu
begagnas till bad. Högbrunnén bar varit i ständigt bruk
allt sedan 1678, och var mycket länge den enda
af Medevi-källorna, som begagnades till drickning.
Dalbrunnen, blef känd på samma tid som den
förutnämnde, och förmodas varit den nu s. k.
Amiralskällan. Gustaf Adolfs källa är uppkallad efter
Gustaf IV Adolf, och invigdes midsommarsdagen
1802. Den npptogs redan af professor
Tingsta-dius, under den tid ban bestridde
brunnsintendents-platsen härstädes, 1778—1784. Grefve A. C.
Wacht-meislers källa är upplagen år 1800, af
medicinalrådet Sven Hedin, och af bonom så benämnd till
minne af de förtjenster, nämnde grefve äger om
Medevi. De källor, som nu begagnas till
drickning, äro 4, nemligen: Högbrunnen, Gustaf Adolfs
källa, Amiralskällan och en år 1826 upptagen
källa. Dessutom finnes en nyligen anlagd god
kallbads-inrältning, utom det gamla badhuset, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
