- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
791

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

IMeJerfelt.

Mekaniska boiiiulls-spinnerierne. 791

len, att der fånga Svante Sture och föra bonom
till Lybeck. Då Sturen nekade att följa med,
ropade Mejer: "Viljen J ej i Guds namn, så
skolen J i djefvulens!" hvarefter ban tog bans bäst
i tygeln och förde honom till Lybeck, der alla
bemödanden likväl fruktlöst användes, att
förmå den unge mannen bryta sin trohet mot
konung Gustaf.

Mejerfelt, Julian August <1. ä., född
|Lifland 1664 eller 1666. Fadern var
öfverste-löjtnant och öfver-inspektor i Estland. Gick 1634 i
krigstjenst och kom 169ä till Stockholm. Dä ban
deltog i Svenska härens gäng öfver Duna 1701,
var ban redan öfverste-löjtnant, bivistade sedan
Carls fälttåg i Polen, Sachsen och Ukrän,
hvarunder ban d. 9 Aug. 1704 slog Sachsarne vid
Posen och 1706 intog fästningarna Zabir och Brescz,
skickades, efter slaget vid Pultawa, till tsarens
läger, för att tala med grefve Piper, blef här i
flera veckor qvarhållen som fånge, och återfick
friheten först emot löfle, att i sitt ställe utvexla
Ryska generalen Buturlin. Hemkommen till
Sverige, deltog han i slaget vid Helsingborg. Reste
sedan till Bender, hvarifrån Carl gaf honom ett
uppdrag till storviziren i Konstantinopel, af
hvilken ban erhöll löfte om bistånd åt konungen. Ar
1711 blef ban vice guvernör i Pomern och
gene-neral af infanteriet, samt två år senare verklig
guvernör, då ban tillika inkallades i rådet.
Uppböjdes först i friherrlig| sedan i grefligt stånd,
blef Greifswalds akademis kansler, kansliråd och
bibehöll Pomerns styrelse, från freden till ett år
före sin död, hvilken inträffade d. 9 Nov. 1749. Om
honom berättas tre saker, hvar och en på sitt sätt
märkliga nog. Den ena att han nekade taga 2,000
dukater i lösen för Polske fältherren Radomiskis
kommandostaf, som han eröfrat vid Posen; den
andra, att ban undanbad sig serafimer-orden,
hvarmed man ville pryda honom vid instiftelsen, och
den tredje, att dä ban år 1707 i Günthersdorff i
Sachsen firade sitt bröllop med kommerse-rådet
Törnflycbts dotter, hvilket bivistades af
konungarne Carl och Stanislaus, samt flera fremmande
furstar, dansade konung Carl en dans med bans brud.
lians son med sin andra fru,

Mejerfeit, Julian August <1. y., var född d.
4 Maj 1735, beträdde sin faders bana och var
vid 19 års ålder kapiten, gick i Österrikisk tjenst
1745 och bivistade flera slora fältslag, men
hein-kallades 1757, dä kriget emot Preussen utbröt,
hvarunder ban dock icke fick några särdeles
tillfällen alt utmärka sig. Flera sådana erbjödos
honom deremot under kriget mot Ryssland 1788.
Sedan konungen sistnämnde är lemnat hären i
Finland, fick M. befälet deröfver, och följande året
hade ban flera lyckliga träffningar emot fienden,
såsom vid Pyttis d. 8 Juli, vid Högfors d. 18, o. s. v.
Dog d. 21 April 1800, såsom fältmarskalk, en af
rikets herrar och serafimer-riddare, den sista af
sin ätt. lian var en ganska duglig militär och
hade isynnerhet mycken takl att umgås med
soldalen, alt ingifva bonom mod och förtröstan.
Sjelf känd för sin ovanliga fulbet, blef ban likväl

gift med hofvets skönaste fruntimmer, en af "de
tre gracerna", såsom Kellgren kallade dem, fröken
Lovisa Augusta Sparre, och lefde med henne i
ett lyckligt äktenskap, samt bade, märkligt nog,
förtroende af alla de kärleksförklaringar man
gjorde henne.

Mejerlielm, Knerl Johan, född på
1650-talet i Lifland, der fadern, kapilenen Johan Mejer,
stupade 1656, vid ell utfall ur Riga, som då
belägrades af Ryssarne. Evert Johan blef 1675
drabant och utmärkte sig vid många tillfällen,
tillfångatog vid Wää en Dansk korporal, med 6
bästar, anförde i slaget vid Landskrona en
sqvadron af lifregementet, hvilken förlorat sina
officerare, och efter slaget anföll han ensam en Dansk
kornett med 2 ryttare och en dräng, hvilka ban
förde fångnn till lägret, hvarföre han befordrades
till qvartermästare vid drabanterne; upphöjdes 1689
i adligt stånd, då ban antog namnet M ej er heim ,
blef kommendant i Strömstad och tog afsked 1719.
Dödsåret är obekant.

Mejerimin kallas pä vissa orter det fruntimmer,
som har tillsyn öfver ladugården och förädlingen
af dess produkter.

Mejraui (Origanum majorana), en i Portugal och
Mindre Asien vildt växande ettårig växt, hvilken
hos oss odlas i trädgårdar såsom kökskrydda.

Mekanik är en af de vetenskaper, för hvilka det
Svenska lynnet anses äga en synnerlig fallenhet.
Ehuru Sverige frambragt flere utmärkte filosofer,
såsom Svedenborg och Höijer, äro dock de
spekulativa forskningarne icke de som företrädesvis
blomstrat i vårt land. F.n af våra störste
spekulativa vetenskapsmän, Svedenborg, var tillika
me-kanikus, och samtidigt med honom lefde den
store mekanikern Polhem, skapare af dockbyggnaden
i Carlskrona och Trollbätle-kanal. Det är till en
slor del i sådana byggnader, som Svenskarnes
mekaniska färdighet visat sig. Götha kanal är
likasom den vid Trollhättan elt minne deraf. För
öfrigt hafva Svenskarne i senare tider mera
lillegnat sig fremmande upptäckter än sjelfve brutit
nya banor. Exempel derpå utgör införandet af
ångkraftens bruk, anläggandet af mekaniska
verkstäder, o. s. v.

Mekaniska boiiiulls>spinnerierne utgjorde
1846 elt antal af 1 1 st., hvarvid sysselsattes 1,791
arbetare. Spånadsqvantitelen som detta år
tillverkades, uppgick till 2,917,373 skålp:d garn, till
största delen under N.o 36, i värde upptagen till
1,587,603 R:dr, och som med 397,240 skålp:d
öfversteg tillverkningen år 1845. Rland fabriker
i denna väg bade följande nämnde år största
tillverkningen, nemligen: det å Anderstorp, i Hallands
län (se Lindome socken) anlagde spinneri,
tillhörigt grossbandelsbolaget A. 11. Evers (i komp.,
hvarå produktionen uppgick till 638,900 skålp:d;
Strömma fabrik i Blekinge, som äges af ett bolag,
566,622 skålp:d; grosshandlaren Aug. Bergmans
spinneri vid Harg nära Nyköping, 441,396 skålp:d;
Nääs fabrik i Elfsborgs län, tillhörigt P. W. och
J. T. Berg 418,146 skålp.d; grosshandlaren G. F.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0791.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free