Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
792 mekaniska redskaps-fabriker»
Hennings spinneri, Rosendal, i Götheborgs och
Bohus län, 321,740 skålp:d. Samma år
införtul-lades 3,342,525 skålp.d bomull, eller 44,244
skålp:d mindre än år 1845. (Se vidare
Fabriks-och iiianujaktur-nàrinyen. Del. t sid. 445.)
mekaniska redskaps • fabriker. Vid dessa
verk, som, med undantag af Motala mekaniska
verkstad, hvilken ej, lika med fabriker i
allmänhet, lyder under kommerse-kollegium, år 1846
utgjorde ett antal af 17 st., förfärdigades samma
är maschinerier och redskap för ett värde af 257,851
R:dr, hvilket öfverskjuter del 1845 års
fabrikation àsalta med 26,247 R:dr, hvartill serskildt
kommer värdet af Motala mekaniska verkstads (se
detta ord) tillverkning 296,000 R dr. De
betydligaste tillverkningarne lemnades af:
fabriksidka-ren A. Kellers mekaniska verkstad i Götheborg,
hvarest diverse slags smidda och gjutna arbeten
åstadkommos, för ett värde af 120,000 R:dr; den
af A. Malcolm i Norrköping anlagde mascbinfabrik,
der tillverkningen uppskattades till 56,000 R:dr;
samt V. Sjöbergs faktori i Stockholm, hvarå
mekaniska arbeten förfärdigades för 41,490 R:dr B:ko.
(Se äfven Fabriks- och Manufaktar-inratlninyen;
Del. 1 , s. 453.)
mekaniska skolan och mekaniska
verkstäder. Polhem var den förste, som föreslog att
inrälta ett mekaniskt laboratorium och vann dertill
år 1697 bifall af Carl XI, hvilken dertill anslog
1,500 daler silf:mt årligen. Det trädde också i
verksamhet och inrättades i Gripenbjelmska huset å
Kungsholmen i Stockholm, det nuvarande lasarettet.
Der förfärdigades bland annat en
experiment-ma-schin, till utrönande af de lagar, hvarefter
vattenverk bäst kunna anläggas. Då Carl Xll:s krig
borttogo alla medel, upphörde emellertid
inrättningen, men återställdes 1738 och 10 är derefter
flyttades modellerna till det s. k. gamla
Kungs-huset, och två handtverkare antogos samt försågos
med lön. Sedan sattes denna samling nnder
bergskollegii vård och öfver-intendents-embelets
inseende. Ar 1789 inrättades en mekanisk skola, då
modellkammaren kom under målare-akademiens
inseende, men vetenskaps-akademiens sekreterare
skulle gifva undervisning i Iheoretisk mekanik saml
modellkammarens direktör i den praktiska.
Sjelfva modellkammaren fick sin lokal i huset N:o 8 i
Mäster Samuels gränd. Då landtbruksakademien
blef inrättad, ställdes kammaren år 1813 under
dess vård och skulle hällas öppen vissa dagar i
veckan, då föreståndaren borde visa och förklara
modellerna. Derjemte meddelades undervisning af
en lärare i thcoretisk mekanik, af en annan i
modellarbete, af en tredje i mekanisk ritning och
sex stipendier för elever anslogos. Denua
undervisnings-anstalt upphäfdes likväl 1927, och
förenades med teknologiska institutet, under hvilket hon
ännu står. Straxt efter landtbruks-akademiens
stiftelse inrättades en mekanisk centralverkstad i
dess bus, hvarest åkerbruksredskap, efter hittills
obekanta utländska mönster, skulle förfärdigas och
kostoadsfritt utdelas till hushålls-sällskaperoa i
landsorterna. Direktören Blom blef verkstadens före-
melartopæns.
ståndare. På senare ären bar verkstaden likväl
upphört alt drifvas för offentlig räkning,
mel, Johan, af en ätt, som i 500 år blomstrat
i Skottland, men hvaraf en telning nedsatt sig i
Dieppe i Frankrike. Der föddes 1633 denne
Johannes M., som blef 165 4 fändrik i Svensk sold
och adlades 1664. Ar 1675 blef ban kommendant
i Carlsburg, hvarifrån ban två år senare tog
afsked med löfle om öfverste-beställningen ’vid
Jemtlands regemente, när det blef ledigt; men ban
lärer hafva dött dessförinnan,
melander, Erik, född i Stockholm d. 27 Ukt.
1692, död 1750 såsom tbeol. doktor och
professor i Upsala, var pä sin lid en ganska utmärkt
riksdagsmau, led. af sekreta-utskottet och bade
mycket inflytande på ärenderna,
melauderhjelui, Uanlel, född d. 29 Okt.
1726 i Stockholm, der fadern, troligen en
slägting till den föregående, då var rector scholæ,
men sedan blef kyrkoherde i Gelle. Han bade
önskat se sonen beträda sin bana, men afstod
derifrån, då ban af Klingenstjerna underrättades om
bans ovanliga mathematiska anlag. Dessa
utbildades hastigt och 1755 erhöll ban ett bevis derpå,
då ban af Trollhätte slussbyggnads-direktion
kallades att företaga en malbemalisk beskrifning
öfver verken och anläggningarne derstädes.
Arbetet berömdes, men författaren blef obelönad, fick
icke en gäng ersättning för reskostnaden, och
sjelfva hans manuskript återställdes bonom icke.
Är 1761 blef ban math. professor i Upsala,
upphöjdes 1778 i adligt stånd, blef R. ar N. O. och
kausliråd, ledamot af vetenskaps-akademien och af
en mängd utländska lärda samfund. Då han år
1782 begärde afsked som emeritus, förklarade
Gustaf III, som för bonom hyste mycken ynnest och
ofta bivistade hans föreläsningar, att ban ej ville
beröfva universitetet glansen af bans namn,
hvarföre ban endast blef tjenst fri, men erbüll en
förhöjning i sin lön af 250 R:dr. Ilan kallades 1788
till Stockholm, att utarbeta lärokursen för den
tillernade krigs-akademien, hvilket ban också
verkställde; men kriget hade medtagit alla tillgångar
för utförandel af planen, för manuskriptels
tryckning-samt till och med för utbetalningen af hans arfvode
under de sista fyra åren. Han ernade nu
återvända till Upsala, men vetenskaps-akademien valde
bonom till sin sekreterare. Detta förtroende
emottog ban, emedan ban älskade Slockholms-lifvet,
dess umgänge och vällefiiad, men afstod lönen
derföre med vilkor, att den skulle anslås til)
arfvoden för astronomiska observationers anställande,
och ät den, som höll de Thamiska föreläsningarna.
Här dog han d. 8 Jan. 1810, den förste och
siste af sin att, emedan hans barn dött före honom.
Hans Astronomi trycktes af vetenskaps-akademien,
i hvars handlingar ban efterlemnat en mängd rön
och uppsatser. Hans Kommcntarie om månans
theori trycktes i Parma 1769.
melartopæus, (xabriel, född i Kimitto i södra
Finland, hade varit rector scholæ i Åbo, då ban år
1633 valdes till biskop i Wiborg, der han dog
år 1641. En slägting till bonom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
