Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
798
Menlua.
tennander.
ta parter. Om en bel menighet vill söka bögre
ratt, behöfver den ej erlägga vadepenningar och
borgen. Äfvenså är besvärstiden i mål, som
röra en bel menighet, något olika beräknad emot
den som gäller i andra rättegångar; den beräknas
ifrån den dag, då det utslag, hvilket skall
öfver-klagas, blifvit uppläst ifrån predikstolen.
fflteniua, Fredrik, född i Kurland, blef
professor i historien och antiqviteterna vid Dorpats
universitet. Här utgaf ban 1644 en bok, kallad:
Consensus hermetxco-mosaicus, hvari han yttrade
irriga meningar om treenigheten, hvilken han
an-säg beteckna endast gudomsegenskaper; om Kristi
kropp, som Frälsaren skulle hafva fört med sig
från himmelen; om verlden, att den ej skall
förgås, utan återfalla i sitt kaos, o. s. v.
Presteståndet vid 1645 års riksdag anklagade bonom
derföre såsom schismaticus, och biskopen i
We-steräs, Laurelius, bedref till och med saken så,
att han fängslades. Härifrån befriades han väl
genom rikskanslerens bemedling, men återfick ej sin
tjenst, eburu ban tvangs alt återkalla sina satser.
Menja (mythol.). En utomordentligt stark
trälinna, hvilken tillika med sin kamrat, Fenja, såldes
af konung Fjolner i Sverige till konung Frode i
Danmark. Fenja och Menja skulle tillsammans
mala på trollqvarnen Grote (se detta ord). Men då
Frode behandlade dem hårdt och ej lät dem hvila
hvarken natt eller dag, blefvo de vreda och
började mala krig och ond tid. Det var således slut
med Frodefriden (se Frode). Innan kort hade trälin—
norna Fenja och Menja malit konungen en här på
halsen, och det blef örlog och olycka i landet.
Mysing hette den konung som då öfverföll Frode,
och bonom tillföll sedermera både trollqvarnen och
de starka trälinnorna. Han tog alltsammans med
sig ombord, då ban seglade hem, hvarunder han
befallte trälinnorna mala salt. De malde och
malde; slutligen frågade de om ban ännu icke bade
salt tillfyllest. Han befallde dem ännu fortsätta.
Då malde de så mycket salt att fartyget sjönk,
och ifrån den dagen bar hafsvattnet varit salligt.
MenlUs, Uauiel, född den 27 Nov. 1699 i
Arboga, der fadern var rådman och en ganska
skicklig harneskmakare. Sonen måste i början
biträda fadern i dess yrke, men röjde snart
ma-thematiska anlag, fick studera i Upsala 1720, tre
år senare göra en resa på allmän bekostnad
genom Sverige, Finland och Ryssland, för att bese
mekaniska verk och anläggningar, omfattades med
välvilja af den berömde Mårten Trievald och
rekommenderades af denne till åtskilliga
befattningar, samt bos Lunds akademies kansler grefve
Gyllenborg, hvilken ban intog genom sitt lätta
umgängessätt. Allt detta hade till följd, att han
1732 utnämndes till math. professor i Lund, mot
vilkor, att inköpa och till akademien skänka
Trie-valds instrumentsamling. Åtskillige af professorerna
voro visserligen icke benägne derföre, men läto
förmå sig dertill, hvarvid en, Anders Rydelius,
bland skälen för sitt votum anför, att M. skulle
vara icke blott till namnet, ulan äfven till
sinnet "menlös." logen föreställning kunde likväl
vara origtigare och ingen mindre göra rätt för
sitt namn, än denne man. Han bade nemligen
knappt kommit in vid akademien, förrän han der
inlät sig i tvister af alla slag med sina kolleger,
besvärade konsistorium med oupphörliga
memoria-ler, hvilka sades vara vida flera af bonom ensam,
än dein alla de öfrige professorerne tillsammans
pä 20 år afgifvit, visade på hvarjehanda sätt sitt
trätgiriga lynne, hvilket en gång till och med
ådrog bonom skymfen af en afbön, stämdes (ör
det ban misshandlat borgmästarens dräng,
förderfvade och förskingrade instrumenterna, som ban
hade under sin vård, och då denna vård derföre
oppdrogs åt annan person, trätte ban och
skymfade denna, samt röjde uppenbar otacksamhet mot
sin gynnare och välgörare Trievald, hvilken ban
ej betalte den öfverenskomna summan, utan
smädade och missfirmade honom då ban påmindes
derom. Det gick så långt, att konsistoriom
slutligen anhöll om den trätlystne och orolige
mannens aflägsnande från lärosätet, men hvarom
naturen snart drog försorg, ty han dog den 13 Juni
1743 i sin bästa ålder. Skall eljest hafva varit
en praktiskt duglig man, och med fördel använd af
domkyrkorådet vid frågor af financiell natur. Ilar
utgifvit en afhandling: Om hydrostaliska vågbalansens
bruk och nytta, några dispulationer och
program-mer, deribland ett Om saltet att segla utan vind,
segel och äror.
Itlenliiaa Ilarna ling, hvilken i vår almanak
upptages under d. 28 Dec., firades under katholska
tiden till åminnelse af det blodbad konung Herodes
anställde å alla små barn i Bethlehem, emedan
han trodde alt Jesus skulle befinnas bland dem.
Det var lyckligtvis för sent; offret var redan
und-flydt till Egypten.
Mennander, Carl Fredrik, föddes den 19
Juli 1712 i Stockholm, dit fadern, pastorn i
Fichels församling i Estland, flyktat undan
Ryssarne. Slägten kallade sig förut Raumannus, skall
härstamma från en Pomersk adelig ätt Bruckner,
och utbytte, genom Mennanders son, sitt förut
varande namn mot Fredenheim, så att den under
en icke särdeles lång tidföljd haft 4 serskildta
nainn. Carl Fredrik promoverades 1735 i Åbo
till magister, blef 1746 phys. professor derstädes
och kyrkoherde i Piikkis prebendepastorat, då han
lät prestviga sig, derefter theol. professor och
1757 biskop i Åbo, hvilket embete ban 1775
utbytte mot det af erkebiskop. Först nio år
derefter eller 1784 pryddes ban med nordstjernan,
hvilken han bar först af alla prester, men ickc
länge, ty han afled den 22 Maj 1786. Han var
ledamot af vetenskaps-akademien och
vetenskapssocieteten i Upsala. Då ban hade den äran att
döpa den nyfödde kronprinsen 1778, fick ban af
konungen dennes bröstbild af guld, infattad i
diamanter alt i en dubbel guldkedja bäras kring
bal-sen. Under sin studiitid i Upsala knöt han ett
oupplösligt vänskapsband med den onge Linné,
hvilket grundades icke blott på personlig tillgifvenhet,
utan äfven på Linnés aktning för Mennanders
djupa insigter, den ban ådagalade derigenom, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
