Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Miuoriter.
Mit*«ne.
809
plär i guld lemnas till de kongl, personerna.
Genom subskription föranstaltades 1843 medaljer till
firande af Carl XIV Jobans 25:te regerings-årsdag,
af arméen, civilstaten och presterskapet. Den
förstnämnda af dessa lärer varit den största,
åtminstone en bland de största, som i Sverige blifvit
preg-lade, ty det exemplar, som tillställdes konungen,
vägde 150 dukater. Flera akademier, lärda samfund
och andra korporationer hafva dels sina egna
minnespenningar eller medaljer, dem de utdela vid sina
sammanträden, eller som blifvit belöningar eller
hedersbevisningar till förtjenta personer. Sålunda
beslöt ridd. och adeln vid 1848 års riksdag, att
tilldela riddarhusets stora medalj, som väger 60
dukater, åt professorn, doktor Fryxell, för det
han försvarat Svenska adeln.
Vetenskaps-akademien slog årligen en minnespenning öfver någon
utmärkt afliden ledamot, hvilken pä dess
högtidsdag tilldelades alla de närvarande. Svenska
akademien bibehåller ännu bruket, att slå medalj öfver
någon utmärkt man, hvars lefnadsskildring
uppläses; men minnespenningarna utdelas endast åt de
kongl, personerna och den aflidnes anförvandter.
För öfrigt är det ganska vanligt, att vänner eller
beundrare af någon utmärkt man, död eller
lefvande, låta pregla en skådepenning öfver honom.
Minoriter, detsamma som Fransiskaner-munkar
(se detta ord). För sin fattigdoms skull kallade
de sig Minores och Minoritas, eller "mindre
broderskap."
Miiiioii> Tlioinaa, son af fabrikanten Charles
Minton, och en Svensk moder Carolina Fenik,
föddes d. 29 Nov. 1804, medan föräldrarna voro på
resan frän England till Danmark, der de ernade
bosätta sig. Efter faderns död öfverflyttade
modern med sin ?-årige son lill Helsingborg. Den
unge Thomas studerade i Lund och erhöll 1831
doktorsdiplom, blef s. å. bataljons-läkare vid
llelsinge regemente och följande året
provincialläkare i Söderhamn, men har de senare åren
vistats som enskild praktiserande läkare i
Stockholm, der han åtnjuter mycket förtroende,
isynnerhet som operatör och skicklig behandlare af
ögonsjukdomar.
Minuthandel, i motsats emot grosshandel, kallas
den handel, som äger rum i öppna bodar. Den
har intill nyaste tider varit inskränkt till städerna;
nu mera, efter bandels-ordningen 1846, är den
tillåten äfven på landet, på visst afstånd från
närmaste stad. Förrän denna handels-ordning utkom
var minuthandeln i de större städerne delad på
flera societeter, såsom bökare,
kryddkrambandla-re, lärfts-, klädes-, jernkramhandlare, o. s. v.;
men i de mindre städerna fanns denna fördelning
icke, och nu mera har den upphört. Förut
erfordrades burskap och vissa läroår för idkandet af
handel, nu mera icke; och äfven medan den gamla
ordningen gällde var bokhandeln befriad derifrån.
Samma undantag gäller äfven för vissa smärre
bandelsgrenar, t. ex. nipperhandel, hvilken kunde
drifvas af qvinnor såsom försörjningsmedel; nu
mera är försörjnings-fribeten allmän. (Se för
öfrigt Handel).
Mio eller Mior, i gamla Svenskan detsamma som
klen, svag. Sålunda heter det: han var langer, or.
intet mio (ban var lång, men ej klen).
Misericordiaa, är den Latinska benämningen pä
andra söndagen efter påsk.
Missaler kallas den mess-ordning som af våra
ka-tbolske förfäder begagnades, och svarade emot vår
ordning vid gudstjensten, samt innehöllo derjemte
merendels samma kollekter, epistlar och
evangelier, som på våra sön- och högtidsdagar ännu äro
brukliga. (Se äfven Handbok, kyrko-).
MiNHbruka rättegång kallas det förfarande, som
äger rum, då någon instämmer andra inför
domstol i oträngdt mål. Det straffas med böter,
olika i olika instanser. Den som onödigt anlitar
häradsrätt pliktar 10 daler; ar frågan om
lagmans-rätt deremot kan denna summa fördubblas. Likaså
i administrativ väg. Böterna äro der 500 daler,
om någon, emot eget bättre vetande dragit saken
inför konungen.
MiRnliriiiaiKle kallas i lagstil smädelser, särdeles
parter emellan eller af part emot domaren, eller
af enskild person emot embetsmän i och för
embetet. Missfirmande kan äfven kallas allt slag af
smädelser, och stralfas olika efter olika
omständigheter. För oqvädinsord man och man emellan
stadgar lagen penningeböter. Sker sådant anfall
emot domaren med vanvördeligt tal eller skrifsätt,
så ålägges, utom böter, i svårare fall, äfven
offentlig afbön. Sker missfirmandet emot de högsta
personligheter i staten, nemligen konungen,
drottningen eller thronföljaren, stralfas det med lifvets
förlast eller frihetens för en längre tid.
Fästningsfängelse från två till tio år efter omständigheterna,
eller halshuggning, är det straff lagen
föreskrifver. Begås brottet genom smädelser i tryckta
skrifter, hemfaller det under tryckfrihetslagen och är
i denna lag belagdt med böter, samt i de flesta
fall med skriftens konfiskation. Böterna utgöra i
sådan händelse 100 R:dr för smädelser emot kongl.
Svenska personer utom konungen, dess gemål
eller thronföljaren, om hvilka lagens allmänna
stadganden gäller, äfven vid tryckfrihelsbrott. För
smädelser emot rikets ständer äro böterna lika
stora; i afseende pä smädelse emot enskildte, eller
embetsmän i och för embetet, åberopar
tryckfrihetsförordningen allmän lag.
Miniliv nyttjas i prestvals-författningarne 1739 och
1746 att utmärka sjelfva förslaget, men betyder
egentligen konsistorii förordnande för en prestman,
dels alt tjenstgöra någonstädes i egenskap af
medhjelpare, vikarie eller nädärspredikant, dels ork,
alt såsom föreslagen, inför den lediga
församlingen, aflägga prof på sina embetsgåfvor. Missiven
böra derföre ej utfärdas förr än Kongl. Maj:ts
utslag öfver anförde besvär ankommit, och skola
missiven derefter uti församlingens kyrka
kungöras, 14 dagar innan den bestämda första profdagen.
Miswiie, mässne, mass (Calla palustris), en
mångårig växt, hvilken förekommer på sumpiga ställen
i de norra landskaperna, från gränsen af Lappland
till Wermland, sedermera bär och der i flera af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
