Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OTiatelas.
MJfldhumla.
ett träd; äggen äro 5 gråaktigt hvita med
violetta och rödbrnna prickar. Köttet är välsmakligt
och sången angenäm, hvarföre han jagas och
fångas, men är skygg och svår att komma inom
skotthåll.
Miatelas, annex till Slätthög, beläget i Allbo
härad af Kronobergs län, 3 j- mil N.V. från Wexjö.
Namnet skall, enligt sägen, hafva nppkommit af
följande händelse: Oen första Mistelås kyrka
förmenas först hafva stått pä Rydaholms gata ,
hvarest en stad, efter hvilken rudera än i dag synas,
skall hafva varit belägen; men då Rydaholms
kyrka af sten uppbyggdes på det stället der bon nu
står, skänktes förra trädkyrkan till Mistelås. Då
kyrkan transporterades, "mistes låset" nnder
vägen; deraf namnet. Församlingen Gck ej
gudstjenst oftare än hvar tredje söndag förr än
socknen ökade presträntan till 2 R:dr af halfgärden,
dagsverke och ostbjelp efter kontant. Kyrkan
af-brann 1719 och den nuvarande uppbyggdes 1724.
Ena klockan är gjuten "Gud till pris af Elia Fries."
I socknen märkes säteriet Tagel (se detta ord).
Socknen innefattar 201 mtl. och bar 685 invånare. Dess
areal utgör 10,044 tunnl., af hvilka 1,320 äro sjö
och kärr. Adr. Wexjö.
JHiaterliuIt, en socken och patron, pastorat af 3
kl., belägen i Tuna läns bärad, Tuna läns och
Se-vedes förenade kontrakt af Kalmar län och
Linköpings stift, 4J mil S.S.V. från Westervik, vid
hafvet. Kyrkan är nybyggd af sten 1790. I
socknen märkes: Stora och Lilla Mister hult, 2 mtl.
säteri frälse, väl belägna. Agaren till denna gård
bar rättighet att utnämna pastor i församlingen,
men icke kamminister. Wireboda, säteri (se detta
ord). Fäibo, 2 mtl. säteri, är angenämt beläget
på högsta kullen (af sjöfarande Jungfrukullen
kallad) af en ås, som går genom socknen. Härunder
höra Fornebo, ’ mtl. säteri; bollnäs, 1 mtl. frälse,
samt Fogeld, en ö i hafvet. Stora och Lilla
Gass-hutt, 3 mtl. säteri frälse. Solstadsnäs
koppargrufva, med ett väl inrättadt uppfordringsverk, ligger
vid hafsstranden, på Solstads bys ägor, heter
rätteligen Prins Gustaf* grufva. Var före 1779
öfvergifven, men blef då ånyo upptagen samt är nu
mera ödelagd, emedan den ej kunde bearbetas för
vatten’, och malmtillgångarne aftagit. En Bengt
Skalle berättas fordom bott pä Tjustgöls fäste i
denna socken. Han skall hafva varit en
betydande man på sin tid, eller kort före reformationen,
och skall låtit gräfva en graf frän Tjustgöls lilla
göl, | mil ned till saltsjön, så att man den tiden
kunnat ro derigenom till Tjustgöls gård, hvilken
då skall varit mycket väl bebyggd. Socknen
innefattar 71 mtl., och bar 5,236 invånare. Dess
areal utgör 83,500 tunnl., af hvilka 4,580 äro
sjöar och kärr. Adr. Döderhultsvik.
]Witanderafora, jernbruk i Gunnarskogs socken
af Wermlands län, har 1 härd och 600 skepp:d
privil. årligt smide af köpetackjern, hvarjemte
knippsmide samt en icke obetydlig spiktillverkning
drifves på stället. Tillverkningen skeppas på
Götheborg. Hammarskatten utgöres med 6 skepp:d.
Smidesstämpeln visar tvenne samnianbundne C med
trenne punkter emellan och ett L inunder.
Bruket äges af J. Mitander.
MittA-elfven. Se: Hede socken.
Mitzlafl*, Joakim, född Tysk, bade tjent i
Danmark, der han för något brott blifvit ärelös och
landsförvist, men mottogs sedan i Svensk tjenst,
der han steg till öfverste. Då Svenska trupperna,
efter Gustaf II Adolfs död, ledo brist på lifsmedel
och proviant, deröfver klagade och klagomålen
började urarta till myteri, stod denne M. i
spetsen för de orolige, hvartill ban ock var särdeles
lämplig såsom slug, vältalig och i besittning af
soldaternes förtroende. Han öfvergick sedan till
de kejserlige, men blef åter fången af Svenskarne
och insatt på Nyslott, der ban afled.
MJelldrunga, annex till Eriksberg, beläget i
Geseneds härad af Elfsborgs län, 4 .J mil N.N.O.
från Borås. Kyrkan är byggd af gråsten, dess
ålder obekant. Socknen består af 12£ mtl. och
har 352 invånare. Dess areal utgör 2,661 tunnl.,
af hvilka 75 äro sjöar och kärr. Adr. Alingsås.
MjeltOrt (Asplenium scolopendrium), en
ormbunke-växt, hvilken förekommer uti fuktiga hålor af
öf-vergångskalk, ymnigt pä nordöstra kusten af Lilla
Carlson vid Gottland. Roten användes såsom
husmedicin mot mjeltsjuka.
Mjoluer (mythol.), Tbors ryktbara hammare. Han
var smidd af två dvergar, Brok och Sindri,
hvilka voro bröder och båda utmärkt skickliga
konstnärer. Skaftet på hammaren var väl nägot för
kort och det kom sig deraf att Loke, medau det
förfärdigades, skapade sig till en broms och stack
Sindri mellan ögonen, då han pustade på elden,
så alt ban, belägen af sinärla, nödgades för ett
ögonblick läta pusten hvila. Dä kom Brok in,
drog hammaren ur elden, och förklarade att den
lätt kunnat blifva förderfvad, derigenom att
pust-ningen afstannade. Nu var den blott’ något för
kort i skaftet; men för öfrigt ett aldrig felande
stridsvapen; ty hvarthän den kastades, trälfade
den säkert, hvarjemte den alllid genast återvände
i sin ägares band.
JHJUbäck, en socken, belägen i Kinds härad och
kontrakt af Elfsborgs län och Götbeborgs stift, 5
mil O.N.O. från Warberg, utgör jemte socknarne
Elfsered och Holtsljunga ett konsist, pastorat af
3 kl. Riksrådet Carl Carlsson Gyllenhjelm erhöll
år 1616 Mjöbäcks gäll i förläning med all dess
vissa och behållna årliga ränta. Kyrkan, af träd,
ombyggdes åren 1650 och 1747, tillöktes 1820.
Socknen innefattar 9 ’ mtl. och har 678 invånare.
Dess areal utgör 14,464 tnnnl., af hvilka 1,875
äro sjöar och kärr. Adr. Svenljunga.
Mjtfd, forntidens älsklingsdryck, brygdes af
honung och humla, och jästes på vanligt sätt. Det
måste dock baft några nu okända tillsatser,
emedan det kunde göras starkt rusgifvande. Ännu på
sina orter i Sverige, t. ex. norra Bohusläns
fjäll-byggd, blir man någon gång undfägnad med
denna fornnordiska dryck.
MJUdhiimla (Bombas fragrans), en insekt af
bumle-slägtet, till färgen vax-eller gnidgul, med ett svart
bälte tvert öfver ryggen, svarta benkorgar och skug-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
