Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
812 MJUIgräs.
N
giga vingar samt en bland de vackraste inom sitt
slägte; förekommer mer eller mindre sparsamt
i de sydliga till de mellersta delarne af landet,
utmärkt genom sin egenskap att dä hon vidröres
sprida en angenäm lukt af rosor eller färskt mjöd,
hvilket gifvit anledning till namnet.
Mjttlgrlis, mell, mellre (Chenopodium album), en
ettårig växt, som förekommer pä odlade ställen
öfverallt i riket och kan användas till grönkål.
MJOIkrtnll, Herjeådals-dialekt, betyder mjölkbytta.
njUlkerOtl, ett utmärkt väl bebygdt
skattehemman i Tanums socken af Rohuslän, äger den
största och vackraste trädgård i denna del af riket.
För några år sedan inrymde denna trädgård 2,000
fruktträd, på 7 tunnlands område. Anläggningen
är gjord af en prostinna Brunius.
Mjtflkrof» lungrot, stolt Henrik (Cbenopodium
bo-nus Henricus), en ettårig växt, hvilken
förekommer ymnigt vid väggar, gärdar, gator och vägar
i våra sydligare landskaper, ända till öfre delen
af Wermland, Westmanland och Helsingland.
Bladen kunna användas som grönkål och roten såsom
boskapsläkemedel.
MJülkstut, tort, tota (Sonchus alpinus), en
mångårig växt, som förekommer ymnigt på feta, något
fuktiga och skuggrika ställen i fjälltrakterna, ända
till Transtrand i Dalarne. Stjelkarne ätas stundom
råa af Lapparne.
Mjölktistel, vattentistel, svintistel (Sonchus
ole-raceus), en årlig växt, hvaraf tvenne afarter
förekomma på lätt och odlad jord öfverallt i riket,
Lappland knappast undantaget. Bladen användas
som grönkål, spenat eller sallat.
MJtil-litf (Licben farinaceus), en |afart, som
ymnigt förekommer på träd, belst gamla ekar, och
innehåller en betydlig mängd färgämne, i följd
hvaraf den kan med fördel begagnas till färgning af
ylle och silke.
rajttliiiAsk är larven af en skalbagge tillhörande
skrubbsluylet (Tenebrio), som fått namn af
mjöl-skrubba (T. molilor), äfven skrabba, skrobba,
svartklocka, och förekommer allmänt i bus bland sopor
o. dyl., men särdeles i qvarnar, bagerier och
mjölbodar. Insekten är ^ tum lång, platt kullrig och
svartbrun samt på hela kroppsytan öfversådd med
fina intryckta punkter; skalvingarne tillika
lång-strimmiga och gröfre punkterade; hinnvingarne hvita
med bruna ådror, och antennerne af ryggsköldens
längd. Honan lägger sina små gulhvita ägg uti
mjöllårar o. dyl., och ur dessa framkläckas inom
ett par veckors tid larverne, hvilka fullväxta äro
af t till tums längd, samt ett klocksnöres
tjocklek; till färgen brungula, med gulbruna
bakkanter på segmenlerne, svarta ögon samt bruna
klor. De lefva hoptals tillsammans i mjölet,
hvilket tjenar dem till föda, några månader, under
hvilken tid de \ gånger ömsa bud och slutligen
förpuppas. De göra mycken skada då de fått
innästla sig i mjölet, ej allenast genom det att de
förtära en betydlig del deraf, ulan ännu mera
derigenom att de förderfva det öfriga genom sina
ex-krementer och tomma skinn, hvarföre man så snart
man märker mjölet vara angripet, genast bör ut-
lRo.
sätta det för en temperatur af öfver + 60°,
hvaraf så väl larven som de outkläckta äggen dödas,
samt sedan sikta det för att bortskaffa
qvarlefvorna. För näktergalar och sångfoglar i allmänhet
utgör mjölmasken en begärlig föda.
MJUInare-lekeii, en pantlek med sång, bekant
inom Södermanland, Dalarne, Westergöthland,
Blekinge, på Öland m. fl. ställen. Sällskapet dansar
omkring, inom en rund af stolar, en mindre än
antalet af de uti leken deltagande. Sista raden af
sången upprepas flera gånger, till dess en,
sittande utom ringen, ger tecken, med slag emot ett
bord, att alla skola söka sig platser. Den som blir
utan en sådan, ger pant. Under dansen sjunges:
"Vore jag kungens dotter, Visste jag hvad jag
gjorde; Nu är jag ett torparbarn, Måste dra den
tunga qvarn. Jag mal och jag mal, och jag
mal, etc."
MJOIon, mjölbär, linbär (Arbutus uva ursi), en
liten nästan ständigt grönskande buskväxt, hvilken
förekommer på steniga och sandiga kullar eller
slätter öfverallt i riket, från norra Skåne och
Gottland ända till Lappska fjällen ymnigt. Bären
kunna användas till sirap, äfvensom till nödbrödsämne,
men utgöra egentligen de flesta skogsfoglars
hufvudsakliga föda; bela växten innehåller en
betydlig mängd garfsyra och begagnas derföre med
fördel sä väl till garfning som färgning, hvarförutan
bladen äfven användas i medicinen.
Mjttlzeolith, ett mineral af silikaternes slägte,
bestående af kiselsyrad lerjord med kiselsyrad kalk
och jernoxid saint vatten, hvilket förekommer
fin-kornigt, löst, blekrödt, hvitt eller bvitgult i Falu
grufva, äfvensom af blekröd färg i Mårlensbergs
koppargrufva i Rättviks socken, samt vid
Adel-fors nedlagda guldgrufva i Smaland, hvarföre den
får namn af Aedel/orsil.
MjOIMkor (Spermoedia clavus), en svampart,
hvilken uppkommer genom en sjukdom hos rågen,
hvaraf fröet eller kornet blir 2 eller 3 gånger större
än vanligt, långsträckt, utvändigt svartaktig,
inuti hvitt eller gråaktig, samt till sina
verkningar giftigt, ehuru dessa i betydlig mån
försvagas genom mjölets kokning eller förbakning till
bröd; det är dock icke otroligt, att en större
mängd deraf inblandad uti säden är orsaken till do
sjukdomar som stundom uppkomma efter
förtärandet deraf, särdeles den s. k. dragsjukan. Man bör
derföre alltid genom sållning frånskilja dessa
skadliga växter ur rågen, som om de ock öka mjölets
mängd i ännu högre grad försämrar det.
Mjölökorna användas i medicinen såsom ett mycket
verksamt läkemedel.
MJUrn, den största sjö i Elfsborgs län.
MJMru, en större ö, belägen emellan Oronst och
Tjörn, utmärker sig för en hög naturskönhet. På
densamma ligger det vackra säteriet Sundsby, nu
tillhörigt Götheborgs gymnasium, som erhöll det
i testamente af framlidna fru Margaretha Hvitfeldt.
Mo, ett härad af Jönköpings län, hörde fordom
till Westergöthland och lyder, nti kyrkligt
afseende, ännu under Skara stift. Häradet innefattar
9 socknar, nemligen: Bottnaryd, Angärdsbestra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
