Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mo*
Mulseryd, Stengårdshnlt, Waldsbull, Unnaryd,
Ö-reryd, Hestra och Ilabo, hvilka tillsammans utgöra
112 mtl., med 4,986 invånare. Jemte häraderne
Wista och Tveta utgör detta härad en domsaga
och ett fögderi. Häradets areal är 151,315 tnnnl.,
hvaraf 7,765 äro sjöar och kärr.
Mo, en socken med Regnsjö, belägen i
Helsinglands södra fögderi och östra kontrakt af
Gefleborgs län och Upsala stift, 1 J mil V. från
Söderhamn, utgör ett konsist, pastorat af 2 kl.
Socknen innefattar 371- mtl. och har 1,396 invånare
på en areal af 15,992 tunnl., af hvilka 1,8511 äro
sjöar och kärr. Adr. Söderhamn,
fflo, annex till Hjälstad, beläget i Wadsbo bärad
af Skaraborgs län, 2 mil S.O. från Marieslad, £
mil från Götha kanal. Kyrkan, af okänd ålder,
blef utvidgad 1730. Enligt sägnen skall denna
kyrka i de första kristna tiderna varit annex till
Mosås; skogen Tiveden hade då räckt från iVosås
till Mo, emedan Fägred ej fanns. ] denna socken
märkes Mo/iolm, 2 i mtl. säteri, på en holme i
ån Tidan. Underlydande hemman, som fordom
utgjort 22 och bela Mo socken, m. fl. utgöra nu
blott 5® mtl. frälse. Belägenheten emellan tvenne
stora parker, är mycket vacker. Mobolm var
fideikommiss intill 1814, då det delades emellan
ryttmästaren, grefve C. H. A. Lagerberg och dess
syskon. Det tillbör nu brukspatron Fr. W.
F.k-ström. Söder om Mo kyrka, på Mobolms säteris
ägor, har fordom stått en liten kyrka, kallad S:t
Marci kapell. Socknen innefattar 11 \ mtl. och har
279 invånare. Dess areal utgör 1,157 tnnnl., af
hvilka 10 äro sjö och kärr. Adr. Mariestad.
Mö, annex till Hesselskog, beläget på Dalsland,
Tössbo härad af Elfsborgs län, 1 mil N.N.V. frän
Åmål. Socknen består af 13^ mtl. och bar 902
invånare. Dess areal utgör 1 1,502 tunnl., af
hvilka 3,432 äro sjöar och kärr. Adr. Åmål.
Mo, en socken och regalt pastorat af 3 kl.,
belägen i Norra Ångermanlands fögderi af
Wester-norrlands län, Ångermanlands nordvestra kontrakt
af Hernösands stift, mil N.N.O. från Hernösand.
Socknen innefattar 18| mtl. och bar 832 invånare.
Adr. S. Bjästa, N. Nordmaling.
Mo, en socken, annex till Nafverstad, omfattar den
södra delen af Bullarens bärad, i Bohusläns
fjällbygd. Naturen är derstädes vild och storartad;
men mera ödslig än omvexlande. Jordmånen
skiftar mellan mager sand och bördig lera, hvilken
senare träffas i de dalar, som öppna sig omkring
Bullaresjön och vid Mo kyrka. Hufvudsädet är
hafre. De fordom så djupa skogarne äro i senare
tider betydligt nedhuggne, och lemna nu föga
tillfälle till binäring åt socknens 1,100 invånare.
Dessa sysselsätta sig endast med jordbruk. Om
somrarne utvandra en del af den yngre
befolkningen till Norrige, att söka arbetsförtjenst.
Hemmantalet utgör 23 g-, fördeladt pä £ qvadratmil
yta. Kyrkan är en oansenlig trädbyggnad,
uppförd i stället för ett gammalt, på andra sidan
Bullaresjön fordom beläget, och ål S:t Michael
belgadt kapell. Detta skyddshelgons bild, groft
skuren i ek, och af folket kallad "S:t Mickel i
Modée. 813
Mo", forvaras, jemte ett annat belgon-beläte, i
kyrkan. Inom socknen finnas åtskilliga
fornlemningar, hvaribland rudera efter Grimsslott (se
detta ord), saml slottet vid Helgebo och på
Sten-galsberget. Om det förra går en sägen, alt en
derstädes boende konung hållit strid med några andra
af ortens småkonungar pä Bullaresjön, samt besegrat
dem, hvarefter fred slöts på en gård vid Mo kyrka,
som deraf erhöll namnet Fredsland. Här och der
anträffas mindre samlingar af ättehögar och
stensättningar, dock utan synnerlig märkvärdighet. I
denna socken, och i ofvannämnde sjö, ligger det, för
sagan om den stora draken, bekanta skäret
Sme-viksön (se detta ord). Adr. Uddevalla.
Mo, ett i Mo socken af Vesternorrlands län år
1842 privilegieradt jernbruk, hvars byggnadsår
tilländagä år 1848, och anlägges af ägaren,
grosshandlaren i Hernösand J. C. Kempe. Bruket är
privilegieradt till I härd, med 600 skepp:ds årligt
smide af köpetackjern, belagdt med 6 skepp:d
hamm3rskalt. Brukets stämpel är Mo.
Mondensis, Jonas Andreæ, härstammade från
en adelig slägt i Polen, och var född i Moheda
socken i Wexjö län, omkring år 1525, studerade i
Upsala och blef kyrkoherde i sin födelsebygd 1555
eller 1560. Ilan utmärkte sig genom det nit och
den oförskräckthet hvarmed han satte sig emot
konung Johans liturgiska försök, och då
konungen omsider, efter sin gemåls död, blifvit mindre
nitisk och slutligen gaf efter för den allmänna
meningen samt tillät liturgiens afskaffande, blef
Ilerr Jonas, som varit med på en beskickning till
konungen i och för denna angelägenhet, såsom
belöning ntnämnd till prost. Han lärer hafva
dött 1603. Mobeda församling bade länge
kyrkoherdar af hans efterkommande. Hans son, se:
Moderus.
Monlil, den tjocka, dotter af en fylkeskonung i
Nerike, var gift med Ivar Widfamne, och blef
moder åt hans enda afkomling, dottern Audur den
Djupaugda.
Mobaru kallas i Jemtland barn under 15 år.
Moberger, Mnniel Ulrik, född d. 19 Okt.
1786 i Hölö socken i Södermanland, der fadern
var organist, studerade medicinen och blef 1805
underläkare vid Westmanlands regemente, med
hvilket han gjorde fälttågen i Norige och Finland 1808
samt i Tyskland och Norige 1813—1814.
Utmärkte sig genom sitt mod och rådigbet vidflera
tillfällen, särdeles i slaget vid Oravais, och
belönades derföre med tapperhets-medaljen i guld, blef ban
regements-läkare först vid Jemtlands, sedermera
vid Skänska dragon-regementet, och 1830
provincialläkare i Söderhamn, der ban dog den 3 Mars
1832.
MockrjerilH kapell, i Gagnefs socken af
Dalarne, är beläget på en sandhed vid
Westerdals-elf-ven och uppfördt af träd, med tornbyggnad.
Församlingen utgör annex till Gagnefs socken och har
1,216 invånare. Dess hemmantal och areal äro
upptagne under modersocknens.
Modée, Reiubolil, bette förut Modeus, och
var son af Lifländske öfversten Julius Woltersson
Det. II. 103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
