Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
818
Molnebo.
]Monopolier.
4 handelsfartyg om 167 läster. Af
Mollsnndsbo-erne tages årligen mycken hummer, hvilken
upp-köpes af Engelska bolag. Slallet utgör ett
serskildt kapellag, med egen kyrka, hvilken lyder
under Morlanda, och betjenas af dess presterskap.
Holnebo, jernbruk och säteri, förut kalladt
Möl-lenboda, beläget ^ mil från V. Löfsta sockenkyrka
i Westmanland, blef, genom gåfvobref af konung
Joban III, skänkt till Bengt Johansson till
flartik-kala, sedan det varit till kronan förbrutet
derigenom, att hans svärmor, Anna på Bottna, tog sig
ofriboret gifte med bondesonen Jon Andersson.
Egendomen består, med underlydande, af nära 15
hemman, bar masugn, tvenne stångjernsbärdar och
hamrar med 1,200 skepp:d privil. ärligt smide, 2
spik- och 1 knipphaminare, tegelbruk samt flere
qvarnar och sågar. Säteriet, med en del egendom,
har fordom ägts af slägterne Friesendorff, Morien,
Nauckhoff, Taube, Gyllenborg, Ehrenheim, Seton,
Wester och Bedoire. Nuvarande ägare äro J. W.
Hedin, J. Casselli, jemte intressenter. Brukets
tillverkning skeppas på Stockholm. På egendomens
ägor finnes sedan forntiden en stor skans.
MoHeke. Denna Tyska ätt inkom med Albrekt
till Sverige. Ar 1375 var en Hennekin 91.
riksråd och 1391 var en, enligt Lagerbring Ivar,
men enligt Stjernman Kjjjjert M., fogde på
Stegeborg och Hammarkinds härad, der han
sistnämnde år af kyrkbönderne utskref en dryg skatt, till
följd hvaraf sex landtbönder skulle utgöra ett not,
åtminstone värdt 2 mark, 3 lass bö, 9 spann korn
och ett och ett halft lispund smör. En annan,
Yicke M., lärer ock haft någon befattning der
i trakten, emedan drottning Margaretha, måndagen
före Eriksmessan, förbjudit honom att lägga skatt
på kyrkojord.
Molterla, Jeintlands-dialekt, betyder: ganska mycket.
Molybden, en elektronegativ metall, upptäckt af
vår landsman Scheele, men användes icke i
metall-form till något ändamål, hvaremot en af dess
föreningar med syret, molybdensyran, med några
baser frambringar utmärkt vackra blå föreningar,
hvilka hafva användbarhet dels vid färgning af
silke, dels som miniatyrfärg.
HfolybdeiiKlana, ett mineral af slägtet
molybden, som består af denna metall i förening med
svafvel och förekommer kristalliseradt, blygrått
till silfverhvitt, metallglänsande, mjukt, färgande
ifrån sig och fett för känseln. Förekommer på
några ställen i riket, såsom i Bastnäsberget och
Mürtzbytte ödelagda grufva i Westmanland.
Honuiia, Kisa, dotter till banko-kommissarien
och boktryckaren i Stockholm Peter Momma, och
gift med Henrik Fougt, åt hvilken hon i hemgift
medförde del kongl, boktryckeriet, på den liden
en betydlig inkomstkälla. Var ett vittert
fruntimmer, som 1778 och 1779 utgaf Stockholms Stads
Veckotidningar, hvilka då bade mycket anseende.
Hon dog i början af detta århundrade, några och
60 år gammal.
Monaldesclii, Joban, markis af, bar i
Svenska historien fått en tragisk ryktbarhet, genom sitt
förhållande till drottning Christina. Han var född
i Rom af en förnäm slägt, blef der känd af
henne och kom så i hennes ynnest, att ban
utnämndes till öfver-stallmästare och ofta vistades i
hennes sällskap, llan beskrifves såsom "egenkär,
påflugen, otacksam, sqvalleraktig samt utan heder
och pålitlighet." Genom dessa egenskaper vann
han först drottningens ynnest, och sedan hennes
ovilja. Anledningen dertill lärer hafva varit
några bref, som ban skrifvit i en annan gunstlings,
Sentinellis, namn, men hvilkas innehåll aldrig
blifvit riktigt kändt. Några tro dem hafva rört ett
kärleksförhållande till drottningen; andra påstodo,
att om något sådant ej varit fråga. Under
hennes vistande i Fontainebleau 1658 kom det till ett
utbrott dem emellan. Hon lät en dag i Oktober
kalla M. till sig, frågade honom hvad straff den
förrädare var värd, som oin henne utspridde
för-klenliga rykten, och på M:s svar att han förtjente
döden, bad bon bonom minnas dessa ord och vara
öfvertygad, att hon ej ernade skona förrädaren.
Den 1 Nov. började bon med bonom ett förhör,
visade de uppfångade falska brefven, och då M.
nekade till all kunskap derom, men slutligen måste
tillstå sitt brott och bedja om nåd, dömde hon
honom till döden, uppdrog åt den tillkallade priorn
i Matburiner-klostret, pater Le Bel, att dertill
bereda honom, och åt anföraren för sin lifvakt att
fullborda domen. Det skedde också, ehuru 3
timmar förgingo, innan man kunde till fullo verkställa
mordet. Detta väckte mycken förtrytelse, både
hos Franska regeringen och i det öfriga Europa,
och satte en fläck på drottningens minne, hvilket
hennes öfriga nppförande icke var lämpligt att
utplåna.
Moltke, munke, blåmunke (Jasione montana), en
ett- eller två-årig växt, hvilken förekommer på
mycket torra sandfält och kullar, särdeles på
bergarter af de yngre formationerna, i Skåne, på Öland,
Gottland och i Westergötland samt på några
andra ställen mindre allmänt, och förtjenar att sås
på sandfält.
Monopolier äro förbjudna genom nu gällande
regeringsform. Konungen kan icke gifva en sådan
förmän hvarken åt enskildta eller korporationer,
ej heller åt kronan. Konung och ständer
gemensamt skulle möjligen kunna bevilja sådana.
Säkerbeten, att detta icke sker, ligger ej i
grundlagsbud utan i allmänna tänkesättet, hvilket i nyare
tider alldeles förkastat sådana
företrädesrättigheter för enskildte, till förfång för det allmänna.
Det enda slag af monopolier äro de s. k.
paten-terna, d. v. s. uteslutande rätt att begagna nya
uppfinningar. Sådana förunnas uppfinnaren, eller
den som från utrikes ort inför der uppfunna nva
methoder i näringarne, o. s. v. Ändamålet med
denna rätt är nemligen, att hålla uppfinnaren eller
införaren skadeslös för kostnader och möda.
Patentet gäller dock icke för alla tider, utan blott
för viss tid, högst femton år. Det kan gifvas
äfven åt utländningar, under tvenne alternativa
vilkor, antingen att den utländske
patent-innehafva-ren nedsätter sig i landet, eller ocksä öfverlåter
sin ratt åt Svensk man. Patent utfärdas af kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
