Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ... - Morupstånge - Morven - Mosander, Carl Gustaf - Mosebacke - Mosippa - Mosjö eller Mosås - Moskwa - Moss - Mossatof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stillastående lentillefyr af andra ordningen.
Fyrtornet är 98 fot öfver vattenytan, och fyren
synes på 3 1/2 till 4 mils afstånd. Anmärkningsvärdt
är, att hela stranden rundt omkring äger
sandbotten. Tvifvelsmål hafva derföre uppstått, huruvida
denna redd antingen är en daning af natur eller
konst. Vid tillfällen af torra somrar påstår
allmogen här omkring, att regnet och skyarne
fördela sig vid stranden på Morupstånge, och draga
sig söderut åt Falkenberg. På ett afstånd af
omkring 1/8 mil N. om Glumsten ligga vid stranden
de begge ”brödrahögarne”, uti hvilka
hjeltebröderne Sniall och Hiall från Norrige äro jordade. Den
ena af dessa ättehögar, 500 alnar från stranden,
är 65 famnar i omkrets vid foten, och kallas
”norra Brödrahögen.” Då, för några och trettio år
sedan, denna hög öppnades af kringboende allmoge,
fann man midt i högen en aflång och fyrkantig
stenkista, omsorgsfullt sammanfogad af 6 släta,
vackra stenhällar. På den öfversta eller på
locket, låg ett svärd, hvars uppmultnade handtag
syntes hafva varit af masur, och svärdsklingan,
uppsmält, befanns innehålla en blandning af koppar
och silfver. Då stenkistan öppnades, stod deruti
hjeltens aska förvarad i en ler-urna, hvilken var
öfvertäckt med ett lock, hvarpå en prydnad
utgjorde handtaget. Allt detta stod alldeles
orubbadt, intill dess arbetarne skulle upplyfta urnan,
då hon sönderföll. ”Södra Brödrahögen” är
belägen 140 famnar från den norra, och dess omkrets
vid foten är något mindre än dennas. Begge dessa
grafmonumenter hafva haft fotkedjor, och deras
höjd har förr varit ansenlig, hvarföre de äfven
synts på längre afstånd. Under namnet Bröderhöj
äro de upptagne på Langenbechska kartan af år
1277. Vid hafsstranden, 1/8 mil från
Brödrahögarne, märkes den s. k. Hakonar-hellu, hvilken ännu
af folket utvisas med benämning af ”Hakonshällen”,
och med tillagd tradition att Snialls och Hialls
farbroder är begrafven derstädes. De emellan Glumsten
och Brödrahögarne uppresta många bautastenarne,
af hvilka ännu för omkring hundra år sedan
emellan 20 och 30 stodo qvar, utvisade att detta ställe
varit en valplats. Åboerna i Espelanda by hafva
uppodlat och inhägnat sjelfva valplatsen, bortfört
och begagnat åtskilliga af de mera flyttbara
bautastenarne, samt till en evig glömska nedsänkt de
större bautastenarne under sina odlade åkerfält. I
socknen finnes ett säteri, Långås, 1 mtl., med
underlydande 5 hemman och 16 torp, har senast
tillhört nu mera aflidna fröken Lunette Lilljehöök.
Socknen innefattar 52 1/4 mtl. och har 2,200
invånare. Dess areal utgör 8,910 tunnl., af hvilka
820 äro sjöar och kärr. Adr. Warberg.
Morupstånge. Se: Morup.
Morven, var det namn hvarunder man anser den
gamle nordbon hafva känt Norra Skottland, med
hvilket han underhöll en liflig förbindelse. Om
denna förbindelse, verkad så väl genom
handelsresor och vikingafärder, som slägtförbindelser,
qvarlefva ännu en mängd folksägner i vestra
Skandinavien, och styrka uppgifterna derom i de
Ossianska och andra Skottska sånger och sagor.
Mosander, Carl Gustaf, född d. 10 Sept. 1797
i Kalmar, der fadern var kofferdikapiten; blef 1820
elev vid Carolinska institutet och samma år
underläkare på fregatten Freja, biträdde 1823 doktor
Hedenborg vid anläggandet af
Carlsbader-inrättningen i Stockholm, öfver hvilken han ännu har
inseende, och blef s. å. kirurgie magister, 1829
kemie och farmacie adjunkt, men straxt derpå
professor vid Carolinska institutet; 1830 amanuens
vid vetenskaps-akademiens mineralogiska museum.
Ledamot af denna akademi, intendent för dess
mineralkabinett, R. af N. O. Har utgifvit flere
skrifter och uppsatser i läkare-sällskapets handlingar,
i tidskrift för läkare och farmaceuter och i
vetenskaps-akademiens handlingar, samt på senare tider
årsberättelserna öfver mineralogiens tillstånd.
Mosebacke i Stockholm. Denna lägenhet, käpd
för den herrliga utsigt, man derifrån har öfver
staden och dess omgifningar, anlades under senare
hälften af förra århundradet af dåvarande
professorn David Schulzenheim, hvilken derå uppoffrade
mycken kostnad och möda, genom sprängningar,
planeringar och trädplanteringar. Det har sedan
varit ett mycket besökt värdsbus. Källarmästaren
Lundmarker har på senare åren förtjensten om dess
ytterligare förbättrande och förskönande.
Mosippa, mösippa, tjälusippa (Anemone vernalis),
en mångårig växt, hvilken förekommer på
sandiga ljunghedar i de nordligare landskaperna, och
är utmärkt genom en hög grad af skarphet i följd
af en betydlig halt af anemonin.
Mosjö eller Mosås, en socken med Täby,
belägen i Örebro härad och kontrakt af Nerikes län
och Strengnäs stift, 1 mil S.S.V. från Örebro.
Pastoratet hör till 2 kl. konsist. Mosjö innefattar
25 1/8 mtl. och har 955 invånare. Dess areal
utgör 6,735 tunnl., af hvilka 1,100 äro sjöar och
kärr. Adr. Örebro.
Moskwa. Här höll Jakob De la Gardie, i
spetsen för Svenska hären, sitt högtidliga intåg d. 12
Mars 1610, sedan Rusinski upphäft belägringen
derför. Han emottogs som stadens fader och
befriare och dröjde här i 10 veckor, hvarunder
likväl trupperna blefvo så förderfvade af vällefnad
och öfverflöd, att han sjelf måste föra dem
derifrån. (Se vidare: De la Gardie, Jakob.)
Moss, konventionen i, afslöts d. 14 Aug. 1814,
mellan Svenska och Norska härarna. I följd
deraf skulle en vapenhvila ingås, Fredrikshalls
fästning genast öfverlemnas åt Svenskarne, Norska
hären, utom de värfvade trupperna, hemförlofvas,
Norska stortinget sammankallas och prins Christian
Fredrik inför detsamma afsäga sig regeringen samt
derefter lemna Norrige.
Mossatof, myrsäf (Scirpus cæspitosus), en
mångårig gräsväxt, hvilken förekommer i torfmossar
och kärr samt på betesmarker och ängar med sank
och torfartad jordmån, temligen allmänt, från
Lappland ända till Skåne, och är uti ängar och
betesmarker ett besvärligt ogräs, emedan det färskt
endast af nödtvång, och tort alldeles icke, ätes af
boskapen, utom af får, hvilka dock skola må illa
deraf, samt genom sin egenskap att tofva sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
