Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mossatof - Mossebo och Herrtorp - Mosshumla - Mosshyttan - Mossjön - Mostena - Mot - Motala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förqväfver andra växter, hvarföre det bör utrotas
genom dikning och gödsling.
Mossebo och Herrtorps säterier i Pelarne
socken af Kalmar län, 3 mtl., äga ett högt och
vackert läge vid Mossjön, 1 1/4 mil från Wimmerby.
Riddaren Matts Gustafsson, som förde en sparre
med tre rosor i vapnet, pantsatte Mossebo till
Linköpings domkyrka för 400 mark Svenska, för
det han ihjelslagit biskop Gotschalk i Linköping,
d. 3 Febr. 1374. Ägare hafva sedermera varit
slägterne Ramsvärd, Stjernstedt och Drangel. Vid
Mossebo har man 1823 vid nyodling funnit
lemningar af gamla svärd och spjut.
Mosshumla (Bombus Muscorum), en insekt af
humleslägtet; 1/3 till 2/3 tum lång; vaxgul, med
brandgul ryggsköld samt svart buk och sotiga vingar;
bröstet hos hannen hvitludet. Hon förekommer
allmänt i hela riket, utom i Lappland, och bygger
ofvan jord, i ängar, betesmarker och ungskog,
under gräsrötter och mossa, ett ovalt bo af ungefär
2 tums längd och 1 1/2 tums bredd, vanligen
bestående af 1 till 2 oregelbundet sammanhängande kakor.
Mosshyttan, i Kils socken af Nerike, 2 mil från
Örebro, har tillhört bergsmän, och är nu ödelagd.
Mossjön, i Nerike, bekant för sina stora rudor.
Mostena, säteri, beläget i Bälinge socken af
Södermanland, 2 3/4 mil från Nyköping, består af 4
mtl., hvarunder lyda 11 1/2 mtl. dels frälse, dels rå
och rör, tillhörde i början af 1700-talet
riksrådet, grefve Ernst Joh. Creutz, hvilken sålde det till
presidenten, frih. Erland Broman och denne åter
till kommerse-rådet Thomas von Plomgren, som
gjorde godset till fideikommiss. Mostena är en af
de vackraste och trefligaste lägenheter i orten.
På en hage härstädes finnes 36 mindre grifthögar,
af hvilka några dock äro rätt ansenliga.
Mot, i forn-Svenskan ett ställe, der flera vägar,
vatten eller andra saker sammanstöta. Således
gatumot, en korsväg, åmot, ett sammanflöde af
flera åar, häraf Motala, emedan vid dess vik
börjar ån sitt lopp. Ledamot, sambandet emellan flera
leder i menniskokroppen. Julamot den tidpunkt,
då det gamla och nya året mötas.
Motala, annex till Winnerstad, beläget i Aska
härad af Östergöthlands län, 1 3/4 mil N.N.O. från
Wadstena, vid Wettern. Marken är bergaktig;
jordmånen klapperstensjord. Hålberget är utmärkt
för sin höjd och fulhet. Flera små skogssjöar
finnas i dälderna. Motala ström framflyter genom
största delen af socknen. Kyrkan är ombyggd
1774. Ifrån reformationstiden utgjorde Motala
socken ett eget pastorat, intill 1699 då den som
annex lades under Winnerstad. I socknen märkes:
Bispmotala eller Motala kungsgård (se Bispmotala),
Bergsäter, 1 1/2 mtl. frälse; Lindenäs eller Linnäs,
med Atteby, 2 1/2 mtl. säteri, med vacker
åbyggnad, kostbar ladugård, stor och prydlig trädgård,
samt Norra Freberga, 1 1/2 mtl. berustadt säteri,
sammanslaget med Lindenäs och öfriga underlagda
hemman, utgörande tillhopa 13 3/4 mtl., på ägorna
finnes ett förträffligt kalkstensbrott, har tillhört
slägten Armfelt. Carlshult, 1 mtl. berustadt
säteri, vid sjön Boren, är väl bygdt. Bromma, 1
mtl. krono-skatte; Säter, 1 mtl. krono-skatte
rusthåll, med husbehofsqvarn och såg. Erkerne,
fordom kallade Idekalfvarne, äro fem små öar i
Wettern. Fjukholmarne äro trenne dylika, nemligen:
Jällön, Boholmen och Skatten. Vid Motala
gästgifvaregård har hertig Johan af Östergöthland haft
ett jagthus. Motala köping är anlagd på norra
sidan af strömmen, enligt Kongl. Maj:ts tillstånd af
d. 21 Mars 1823. Alla tomter äro försålde åt
enskildte och de flesta mer eller mindre bebyggde.
Sedan köpingens anläggande intill år 1842 hafva
97 personer sökt och vunnit borgar-rätt härstädes.
Minuthandeln är temligen lönande, i anseende till den
mängd personer, som dels på Götha kanal, dels
landvägen passera detta ställe. Marknader hållas
här i Maj och Oktober månader. Postkontor
inrättades här 1827. Emellan Wårviken af sjön
Wettern och Borenshult vid Boren, sträcker sig i
denna socken Götha kanal. Ibland kanalens
härvarande byggnader och anläggningar märkes ett
präktigt hus af huggen telgsten under skiffertak. Der
finnes arkiv, upplags-magasin, jern- och
metallvåg. Här märkes äfven skeppsvarf, hamnbassin,
lastageplats och en bestämmande sluss. I Motala
by är ett kungsfiske, kalladt Herreqvarn. Här
finnes ock sockenskola, stiftad af grosshandlaren S.
R. Bronander. I socknen finnes qvarnstens- och
kalkstensbrott. I en skogspark på vestra
kanalbanken har framl. riks-ståthållaren i Norrige, H.
Exc. m. m., grefve B. B. v. Platen, död 1829,
låtit åt sig inreda en graf, hvarest han jordfästades
d. 7 Febr. 1830. En slät, liggande sten, inom
det prydliga, vid Motala verkstad gjutna,
jernstaketet, utvisar hvarest den förgängliga delen af
denne man hvilar, utom hvars snille och kraft
Götha kanal icke väckt verldens beundran. År 1291
är första gången såsom högst besynnerligt
antecknadt, att Motala ström afstannat. Alla ovanliga
händelser blefvo dessa tider ansedda som underverk.
Man har likväl sedan funnit, att is dämt vattnet,
hvilket äfven inträffade under drottning Christinas
tid, då vattnet höjde sig ovanligt högt på ett
ställe der isen sammanträngt emellan tvenne
klippor och tillstängt afloppet. Äfven på denna tid
var man nog vidskeplig att förmoda, det någon
olycka skulle drabba staten. Denna ström
stannade äfven i December år 1706, samt år 1759, då
alla strömmar och åar i Kalmar och Jönköpings
län stannade, samt d. 12 och 13 Jan. 1761.
Motala ström, samt den fjällrygg, hvilken sedan
sträcker sig emot norden, voro, enligt ryktet, genom
Erfurtska traktaten (år 1807) af kejsar Napoleon,
van att afgöra länders öden efter kartan,
bestämda, att vid Sveriges då tillernade upplösning
såsom stat, utgöra gränsen emellan Ryssland och
Danmark, nemligen sedan dessa magter sjelfve
intagit och delat förstnämnde rike. Vid de många
forsar, som denna ström bildar inom Motala
socken drifvas 59 par skattlagda mjöl- och grynverk,
4 stycken sågar, 1 patenteradt krit- och
kimröksverk samt flere smedjor. Motala socken
innefattar 40 1/4 mtl. och har 3,200 invånare. Dess areal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
