Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Multrå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Myntholmen.
Mynttecken.
847
diam i halten på dnkaterne är , uauu skålp:d
vik-tualievigt fint guld, öfver eller under, på hvarje
skålp:d. Remedium i vigten är xéüüt ®fver e"er
under, på hvarje skålp:d viktualievigt dukater.
Hyntholuien. Ett gammalt namn på Kyrkholmen
i Stockholm, nära Blasiibolmen.
Myntkabinett. Flera sådana finnas i Sverige,
hvaraf det ojemförligt största och förnämsta är
det kungliga. Dess samlande börjades under 17:de
århundradets senare hälft afBromell, fader och son
(se detta ord), hvilkas kollektioner inköptes af Carl
XI och skänktes åt drottning Ulrika Eleonora.
Efter bennes död lemnades det i antiqvitets-arkivets
vård och sammanslogs med dess äldre samling. Är
1731 inköptes grefve Cronstedts samling af
Romerska mynt för 48,000 d:lr k:mt och 1762
förenades dermed drottning Lovisa Ulrikas
myntkabinett pä Drottningholm. Delta sistnämnde bade
ensamt ett metallvärde af 17,000 R:dr, och betaltes
af staten med 21,150. Sedermera hafva
tillkommit de Strömska arfvingames och kommerse-rådet
Sköldebrands, utom flere andra samlingar,
hvarförutan alla i jorden funna mynt, liksom andra
antiqviteter, böra af upptäckaren hembjudas
kronan, att inlösas för myntkabinettets och
antiqvi-tets-musei räkning. På sådant sätt har detta
kabinett växt till ett bland de största och
ansenligaste i Europa. Redoo 1828 innehöll det 50,000
serskildta pjeser dels i guld och silfver, dels i
koppar, tenn och bly, hvaribland icke blott samlingen
af Svenska mynt och medaljer, — kabinettet
erhåller elt exemplar af hvarje sådan i riket
preg-lad — är nästan fullständig, utan der finnas äfven
en mängd antika, Ostindiska och Kufiska. Af de
sistnämnde finnes ett silfvermynt, som skall vara
det äldsta i verlden kända i sitt slag, emedan det
är pregladt 79 år efter Ilegiran. Då Hallenberg
är 1803 utnämndes till riksantiqvarie och garde
des medailles, befanns kabinettet i den största
oordning, uppkommen dels af dess flyttning undan
branden i del s. k. gamla kungshuset år 1802, då
det provisoriskt insattes i ett fuktigt rum i
veten-skaps-akademiens hus, dels deraf, att den aflidne
riksanliqvarien Tibleman icke behörigen vårdat det,
utan hemtagit en mängd mynt, utlånat sådana åt
andra, och att den vid samma tid aflidne
hof-intendenten Fredenheim likaledes hemtagit en mängd
dylika och ernat utbyta mynt och skådepenningar
af guld mot sådana i silfver samt använda guldet
till andra behof. Man fann icke mindre än 131
lådor framdragna ur sina skåp och kringspridda i
rummet. Någon inventering kunde ej ske förr än
myntkabinettet blifvit flyttadt, hvilket skedde i
Augusti månad, då det fick sin plats i ett rum i
slottet, anvist åt antiqvitets-museum. Hultenberg
bar öfver den sedan hållna inventeringen utgifvit
en vidlyftig beskrifning, men hvarvid ban
erkänner, att det ej är möjligt veta huru mycket af
kabinettets innehåll blifvit förskingradt.
Kabinettet är stäldt nnder vitterbets-akademiens tillsyn och
dess sekreterare är tillika riksantiqvarie och garde
des medailles. — Banken har äfven ett
myntkabinett, som började samlas år 1756, då den Rå-
lambska samlingen inköptes för 120,000 d:lr kmt
och sedermera förökats, så att den år 1805
bestod af 3,824 pjeser, hvaraf 331 utländska.
Guldmynten voro 228 och de af silfver 2,950. Sedan
denna tid lärer samlingen dock icke erhållit någon
särdeles tillväxt, emedan inga medel dertill varit
anslagna. — I Engeströmska bibliotheket i
Stockholm fanns en betydlig myntsamling, som för
närvarande utgör omkring 6,000 pjeser, men
hvarifrån alla de af guld och silfver bortstulos af en
vaktmästare under grefve Engeströms vistande
utrikes mellan åren 1799 och 1805. — Vid
universiteten och flera af gymnasierna finnas äfven
mynt-kabinetter. Det betydligaste af dessa är det vid
Upsala akademi, som grundlades genom en gåfva,
isynnerhet Romerska mvnt, af drottning Ulrika
Eleonora år 1692. Sin betydligaste tillväxt erböll
det genom en gåfva af den Ebrenpreussiska
samlingen.
Myntmästare. Se: Myntverket.
Myntproberare. Se: Myntverket.
Myuiskntt. Kronan afstod fordom all
myntar-lön och slagskatt af de ädlare metaller, som
inlemnades till myntet, i följd hvaraf en hvar som
använde sitt silfver till myntning borde återfå
lika mycket i fint som han inlemnat, med
undantag, enligt slutet kontrakt, af det silfver, som af
Sala grufve-intressenter borde till myntet
inlemnas, samt af koppar inlemnad till myntning vid
Avesta. Nu mera skall å allt silfver, som för
enskildt räkning lemnas til] myntning, ‡ procent
afdragas under namn af myntskatt, för att till en
del ersätta myntningskostnaden-, men för
utmynt-ning af guld skall myntskatt afräknas med
procent, hvarjemte skedarelön hör, enligt gällande
föreskrift, erläggas för guld af lägre halt, an den
för dukaterna bestämda.
Myntstätler. Under medeltiden fingo flera af de
större städerna rättighet alt slå mynt. Sådana
voro: Stockholm, Lödöse, Söderköping, Skara,
Skenninge, Jönköping, Nyköping, Örebro,
Westerås, Upsala, Kalmar och kanske ännu flera.
Dessa brukade då sätta på myntet
initial-bokstaf-ven af sitt namn, med tre kronor eller ett lejon,
och häraf har, för antiqvarierne, mycken
svårighet och förvillelse uppkommit, emedan de mynt,
som de tagit för någon konungs, hvars namn
börjas med en sådan bokstaf, icke varit det, enär
bokstafven endast antydt staden der de blifvit
preglade.
Mynt-tecken, kallades ett slags nödmynt, som
preglades under konung Carl XII:s tid, och till
hvilka, ifrån åreu 1715 till d. 30 Aug. 1718,
bade åtgått 1,261 skepp:d koppar; de sist utgifna
skrotades i Avestad, men preglades i Stockholm,
uti det så kallade lilla myntbuset. Georg Henrik
Görtz (se detta ord) anses såsom dess uppfinnare;
dock torde han icke haft del i eller ens kunskap
om utgifvandet af en del af dessa mynt. Så är
förhållandet med mynt-tecknen Kronan och Pubhca
Fide (det senare på spe kalladt Görtzens kokerska);
ty han hade denna tid ingen del uti rikets
bashållning; men allt skylldes sedan på honom. Fi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
