Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Multrå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
848
Myntverket.
Myntverket.
gurteckningen och öfverskriften är författad af
dåvarande presidenten i kommerse-kollegium Daniel
Niklas v. Höpken Kongl. förordningen härom
utkom d. 23 Mars 1712. Af dessa mynt-tecken slo
gos i början 1 miljon daler silfvermynt; och
angående Kronan, utkom förut kongl. förordningen
derom d. 14 Mars s. å., då det äfven ntgafs och
antogs i handel och vandel; Publica Fide är 1716,
Vett och Vapen 1717, Phoebus, Mars, Saturnus,
Jupiter, Merkurius samt Flink och Färdig 1718,
Hoppet 1719, således efter Carl XII:s död. Äfven
ett annat, under namn af Nu och Aldrig mer lärer
varit i fråga att utgifvas; men veterligt finnes ej
något sådant slaget, eller underrättelse, huru dess
utseende och pregel varit. Ofvannämnde
mynttecken hafva fordom blifvit uppräknade på
följande sätt:
Mars och Merkurius
och du Saturnus
som inbillar dig vara
lika god med Jupiter;
gör dig Flink och Färdig,
med Veit och Vapen,
att strida mot Phoebus,
som illa bandlat emot
Publica Fide,
Ocb låtit sälja Kronan
för 1 daler silfvermynt;
derför slutar Hoppet
med Nu och Aldrig mer.
År 1719, kort efter baron Görtz afrättande,
utkom en förordning om dessa mynt-teckens
nedsättande från 1 daler silfvermynt till 1 öre
kopparmynt. Härigenom blef en oräknelig mängd
menniskor lidande.
Myntverket. Rättigheten att slå mynt har i
äldsta tider af Sveriges konungar blifvit förlänt åt
furstarne, rådet och biskoparne, äfven åt flera
städer, till förmån och inkomst. Således hade
Upsala domkyrka, biskopen och domkapitlen i
Westerås och Äbo, sina egna myntbus. Konung
Magnus Ladulås lät inrätta nio myntpressar, uti nio
serskildta rikets städer, utom Stockholm. Under
konungens myntmästare slogos i orterne, både för
konungens, rådets och städernes räkning, flere slags
penningar, så att nu mera svårligen kan urskiljas
Stockholms stads och andra orters olika ürtugar,
hvilka voro gängse i Sturarnes tid, då
myntmästare-tecknen icke äro kände. Att Stockholms stad haft
sin egen myntmästare finnes af det tillstånd
staden, d. 15 Mars 1570, erhöll, att slå allehanda
Svenskt mynt, och hvaruti dess myntmästare strängt
förbjöds, att af fremmande köpmän emottaga något
silfver till förmyntning. En lika frihet fick staden
1635, att få mynta Svenska marker och
1-öres-stycken, efter samma skrot och korn, som kronan
lät mynta. Slutligen blef myntningen, på
1600-talet, inskränkt endast inom hufvudstaden.
Mynthuset i Westerås ansågs redan 1570 såsom
onödigt, och anslogs derföre af Johan III till
domprostegård. Från äldre tider stod myntverket
under räknekammarens öfverinseende, och i Kongl.
Maj:ts försäkran gifven rikets ständer, på några
vilkor och fördelar, till bankens bästa, af d. 17
Sept. 1668, beter det: rEfter myntväsendet hafver
en synnerlig gemenskap med Banko-verket; så
ändock vi, sjelfve myntet, oss och Kronan, som ett
regale förbebålle, och det, med myntmästarens
tillsättande och bela förvaltningen, så härefter som
härtill, under vårt Kammar-Collegii disposition och
förordningar lämne; så förunne vi likväl Banken,
att efter den nuvarande mynt-ordningen samt flere
omständigheter, njuta deraf, alla de fördelar,
villkor och förmåner, som det verket kan kasta af
sig, och vår myntmästare härtill hafver åtnjotit;
dock att de honom först, för sina använda
omkostnader förnöja, samt att följande omkostnad,
med myntmästarens och flere betjentes lön och
underhåll och hvarjehanda annat, till det verket
erfordras kan, sjelf stå och draga. Ocb skall
Banken hafva magt och tillstånd, icke allenast vårt
Berg-Silfver, för vår räkning att uppmynta och
sjelf förlag till myntet göra; utan ock allena och
utan någons intrång och hinder, inväxla allt guld,
silfver och ogångbart mynt, som bär i landet
inväxlas kan." Härvid förblef det ock uti Carl XI:s
tid, enligt stadfästelsen på vexel- och lånebanken,
af d. 3 Okt. 1675, samt äfven under Carl XII:s
regering intill slutet af 1717. Men under sina
resor gjorde baron Görtz kontrakt med ett Holländskt
handelsbus, Peterman & Komp., om guld och
silfvers myntande i Sverige, hvilket Carl XII
bekräftade 1717. Denne Peterman, som ingen sett här,
utan troddes vara Görtz sjelf, lät 1718, genom
sin fullmägtig, en Fransman vid namn Rooyer,
mynta de nya Caroliner, en myntsort, som fick
namn af "Görtzens Caroliner’’, och hvilka skäligen
icke kunde klandras. Men banken stannade
emellertid i overksambet, hvad myntningen angick.
Med Görtzens fall efter konungens död,
afstannade hans finansförslag, och gamla författningar
blefvo änyo upplifvade. Myntet uppdrogs åter
rikets ständers bank, i stadfästelsen för detta verk,
af d. 21 Maj 1719, likmätigt så väl 1675 års
förenämnde försäkran, som hvad
kammar-kollegium, genom nytt kontrakt, pä 12 år, med
banken ingått, d. 12 Maj 1719, hvilket stadfästades
af Fredrik I år 1720. Då dessa 12 år voro
för-flutne, kom myntet åler till kronan, under kongl.
kammar-kollegii öfverinseende. Det ställdes
sedermera under bergs-kollegium, hvarvid det
förblef till 1838, då mynt- och kontrollverkct
lemnades under statskontorets öfverinseende.
Närmaste inseendet öfver myntverket har öfverdirektören
för detta verk, som tillika är chef för
kontroll-verket. Dessutom finnes en myntmästare, hvilken
besörjer all pregling af guld, silfver och koppar,
äfvensom skedning, samt testning af de ädla
metallerna, då sådant erfordras; en kamererare,
hvilken, så väl vid mynt- som kontrollverket,
bestrider kassörsbefattningen, och redogör för begge
verkens uppbörd; samt myntproberaren, hvilken
undersöker balten af allt t(ll myntet inkommande guld
och silfver, äfvensom till myntnings-smällningarne,
innan de utgjutas, samt de färdiga penningarne,
innan de få afjemnas från myntet. Hvarje af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
