- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
849

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Multrå ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

[yresjO,

Myror.

849

trenne tjenstemän skola ställa borgen, den första
för 4,000, den andra för 2,000 och den tredje
för 1,000 R dr B.ko. Hvar och en har rättighet
att till myntverket inlemna guld och silfver att
förmyntas; men en guldpost, hvars värde icke ntgör
ungefärligen T’- skålp:d vikt.-vigt lint eller rent
guld, samt silfverpost, som ej i värde nppgår till
t skålp:d vikt.-vigt fint silfver, får icke till
för-myntning emottagas. För det inlemnaren
tillkommande belopp erhåller han assignation på
vexel-banken. Af hvarje ny jetton eller medalj, som
preglas å kongl. myntet, aftages, innan något
exemplar deraf utgifves, ett i silfver för kongl.
myntkabinettet och bekostas af ägaren till
stämp-iarne. Från myntet kan äfven kopparskiljemynt
ntvexlas, dock ej i mindre summa än 50 R:dr B:ko.
Att Stockholm, såsom rikets hufvudstad, ständigt
haft sitt myntbus, tyckes kunna bevisas af de
derstädes slagne penningar, såsom konung
Waldemars, med Stockholms portar eller torn och ett S,
hvilket, enligt Brenner, betecknar Stockholm. Ifrån
Erik XIV:s till Joban )II:s tider finnas flere mynt,
utmärkte med moneta Slockholmensis, hvilket sedan
blef förändradt till moneta B. Sveciæ. Ifrån sin
första inrättning lärer mvntliuset varit beläget på
Helgeandsholmen, till dess det på Carl XI:s
befallning blef nedrifvet för byggnaden af kongl.
slottet, hvarefter det inrättades i det s. k. lilla
myntet, innan det nuvarande stora huset hunnit
byggas. De 4 kolossala pelarne uppsattes 1790,
dä myntbuset undergick en betydlig reparation.
Uti ett gammalt stenhus vid Danviken skall,
under Joban III:s tid, äfven varit ett mynthus; men
någon tillförlitlig underrättelse bäroin saknas dock.

MyrcsJO, en socken med Lannaskede, belägen i
östra härad af Jönköpings län, Östra härads
kontrakt. af Wexjö stift, 4 mil S.S.V. frän Ekesjö,
och utgör elt konsist, pastorat af 3 kl. Socknen
uppgifves hafva fått sitt namn af dess belägenhet
vid en stor myr och en sjö. Kyrkan, af sten, är
mycket gammal och säges vara byggd "i bedna
tiden." I socknen märkes: Bjädesjö säteri, 3 hela
hemman med underliggande Bjädesjö Carlsgård, 1
hemman rustbåll, är väl bebygdt och har tillhört
slägten Linnerhjelm, A. Lundström, frih. A. Rappe,
brukspatron J. F. Cederbo|m, E. Lundroth,
ryttmästaren C. R. Hammarsköld och ägdes 1844 af
kapiten A. M. Nordenskjöld och Tbeopbila
Hammarsköld. Vid Bjädesjöholm, 2 mtl., inrättades
1842 ett landtbruksinstitut, som är mycket
besökt af elever, så väl af ståndspersoners som
allmogens söner. Drakulla, 1 J mtl., är anlagdt af
fältkamereraren G. M. v. Porat, och äges af
kammarrätts-rådet O. M. v. Porat. Uti en kulle
härstädes säges en drake hafva bott. Man ville röfva
bans skatt, men fann blott en jernsporre, med
tumslånga taggar. Sjöar i socknen äro: Bjädesjö,
Furu och Drakulla, med malmlägt och kräftfiske.
Socknen innefattar 31 J mtl. och har 990 invånare.
Dess areal utgör 17,126 tunnl., af hvilka 1,380
äro sjöar och kärr. Adr. Hvetlanda.

Myrin, Clnn Uuitnf, en ung, förhoppningsfull,
alltför tidigt bortgången, vetenskapsman, född d.

4 Nov. 1803 på Westgård i Sunne pastoral af
Wermland, der fadern var landtbrukare, blef, 20
år gammal, student i Upsala och vid 30 års
ålder magister samt docens i praktiska ekonomien.
Ilans båg förde honom till studium af botaniken och
ban företog 1829 i sådan afsigt, på egen
bekostnad, en resa till Gottland. Härigenom ådrog ban
sig vetenskaps-akademiens uppmärksamhet, och med
dess understöd gjorde han 1831 en annan resa till
Wermland och Dalsland, hvarvid han besökte en
del af Norrige och Westergöthland. Återkommen
derifrån författade han en växt-geografisk
afhandling, kallad: Anmärkningar ö[oer Wermlands och
Dalslands vegetation, hvilken anses för ett
mästerstycke i sitt slag. Vetenskaps-societeten i Upsala lät
honom nu, 1834, företaga en resa till Norrige, der
ban gjorde betydliga samlingar, men hvilka
förgin-gos utanför Carlskrona, på ett fartyg, som förde
dem. Hans derunder hållna Dagbok utgafs af
professor E. Fries efter hans död, som inträffade d.
22 Mars 1835. Örtslägtet Parmelia Myrinii
förvarar hans namn bland växterna. Bland
vetenskapens kännare och vänner skall det alltid lefva i
en kär hågkomst.

Myrlejonallinili», myrlejon, sandpillare
(Myrme-leon formicarum), en insekt af sländornes ordning,
I — 1 ^ tum lång; svart med bruna ögon; hvila
fläckar på hufvudet, ryggskölden och fötterna;
mörka ådror samt en aflång hvit fläck framför
spetsen på vingarne. Förekommer hos oss
sparsamt, i de sydligare landskaperna. Dess larv är
fullväxt ’ tum lång; grågul med bruna ögon och
käftar; aflångt, horisontelt och nästan bjertformigt
hufvud, beväpnadt med 2:ne likformiga mandibler
som äro ihåliga och försedda med elt slags
sug-eller pumpinrättning, beslående af ett spröt,
hvilket efter djurets vilja kan föras fram och tillbaka
deruti. Det är denna larv, som egentligen fätt
namnet af myrlejon eller sandpillare, emedan ban
i granskapet af myrvägar gräfver en grop i
sanden, i hvars medelpunkt han håller sig dold så
att endast hufvudet och mandiblarne stå ofvanom
sanden, hvaruti myrorna då de komma för nära
gropens brädd nedrasa, så att de nedfalla i bans
uppspärrade gap. Med de pumplika mandiblarne
utpumpar han då myrornas kroppssafter och kastar
sedan skelettet, medelst en rörelse på hufvudet, ut
öfver kanten på sin grop. Larven tillbringar
trenne vintrar innan den förpuppas och bereder sig då
ett bus af bopklibbade sandkorn, invändigt klädt
med en fin silkesbiona, hvilken han afsöndrar ur
ett i gumpen befintligt rör, liknande spindlarnes
spinnvårta, och inom denna fristad utbildas ban
till puppa, som äger formen af den blifvande
insekten, samt efter 3 veckors fasta och hvila utgår
såsom sådan.

Myror (Formicæ), ett insektslägte af steklarnes
ordning, med ovalt hufvud; bos hannar och honor
litet, hos de könlöse arbetarne stoft och bredare
än thorax; mycket små ögon; trådformiga
antenner; bannens och bönans mandibler klena;
arbetarnes tjocka, starka och tandade; thorax bos de
förra något tjock; bos de senare, hvilka alltid äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0849.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free