Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrtengren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
852
måltunna.
Hlånsarp.
Håltunua skall rättas efter Stockholms mål och
hålla 2 spann, 4 halfspann, S fjerdingar, 32 fat
eller kappar, eller ock 54 kannor, och der
skäppor brukas skola de vara efter hvart landskaps
sed och bruk, såsom i Westergötland, 5 skäppor
på en tunna.
Hånad räknas olika, stundom lika med fyra
veckor eller 28 dygn, stundom efter det olika
antalet dygn, almanakan upptager; stundom efter 30
dygn öfverhufvud. Detta sistnämnda räkningssätt
brukas alltid i de fall, der lag och författningar
förutsätta månadsberäkning, såvida ej någon
annan beräkning serskildt stadgas. Stundom
undvika författningarne månadsberäkningen och
bestämma ett visst antal dygn, t. ex. fatalier för
vissa anteckningar äro bestämda till femtiosex
dygn, o. s. v.
månariamots 01 kallas den gästning och utgift,
som fordom gjordes till presten och andra goda
vänner, när de "månade mot", efter begrafningen
läto ringa och hälla själamessor öfver den döda.
Denna månadamots-ringning kallas uti Upl.
kyrkobalk "trätiugnads-ringning", uti Östgöth. krist. balk
7 flocken, "trätiug" och 8 flocken, "til trätiugr
ringning", d. v. s. ringning på trettionde dagen
efter begrafning.
Hånc (Hane mytb.) Mundilfares son, Sols
broder. lian hade på jorden älskat en flicka, vid
namn Bil; men då han af gudarne blef upptagen
till himlen, och befalld att köra månans vagn
eller kärra (ty det påstods att solens och månens
åkdon voro kärror, den ena med silfver-, den
andra med guldbjol), dä måste de älskande skiljas.
Bil och Bjuke, Vidfinns barn, voro en dag ute
med en vattenså, för att hemta vatten ur en brunn
kallad Byrger. Dä kom Mnndilfares son, insvept
i ett moln, nedsänkte sig och upptog till himlen
de begge barnen, bvilka sedan beständigt åtföljde
månen under dess tåg på himlen. Sån som de
buro, hette Såg och såstången Simul.
måneskøld, eller minniskøld, en gammal ätt,
en utgrening af Folkunga-slägten. Den förste
kände af detta namn är Hans Bengtsson n.t
son till Bengt Folkesson, hertig af Östergöthland,
och Ulfhilda, en konungadotter af Stenkilska ätten.
Denne Magnus M. till Bjälbo, riksråd och
Öst-götha lagman år 1196, var gift med Ingrid Ylfva
(se detta ord) och blef, genom sin son, Birger
Jarl, stamfader för den Folkungska konunga-ätten.
Utom denne sin namnkunnige son, och hans icke
särdeles mindre namnkunnige bröder, Bengt
Lagman, Erik Lagman och biskop Carl i Linköping,
hade han äfven sonen Måns Bengtsson M., hvilken
1251 var Östgölha lagman och sedan blef
riksråd. Utom denna Månesköldska ätt hafva, i
senare tider, två andra med detta namn funnits på
riddarhuset. Den äldsta var
måneskøld, Christiern, hvars slägt leder sin
upprinnelse från bonden Peder Bengtsson i
Scby-linge, hvilken lefde 1480. Denne Christiern, gift
med riksrådet Björn Pedersson Båths dotter,
Brita, adlades 1582, men först hans son,
nåneakfild, Carl Christlernsaon,
introducerades 1625. Ban var 1616 utnämnd till assessor
i Svea hofrätt, men lärer då haft sådan motvilja
för juridiken, att han förklarade, det han hellre
ville mista hufvudet. Sedan torde han dock hafva
kommit på andra tankar, ty han lemnade 1632
det båtsmans-kompani, till hvars kapten ban
blifvit utnämnd, för alt emottaga en assessors-plats
i Åbo hofrätt, hvilken han två år senare utbytte
mot vice presidents-embetet i Götha hofrätt, och
var 1643 ordförande i den lagkommité, hvilken
sammansättes af alla tre hofrätternas ledamöter,
för att öfverse och förbättra lagverket. Blef 1650
häradshöfding i Närdinghundra domsaga, tog
afsked 1655 och dog 1670, i en ålder af 77 år.
Ätten är längesedan utgången. Samma förhållande
är med den andra Månesköldska slägten, som
inkom från Norige och tned en Hinrik Persson
in. år 1634 introducerades på riddarhuset,
månestjerna, Anders, hette förut Johansson,
var 1647, då han adlades, major vid Östgölba
infanteri-regemente och kommendanl i Yckermünde.
Ätten är utgången,
måufioler (Lunaria rediviva), en mångårig växt,
hvilken förekommer på lågländta och skuggiga
ställen vid större sjöar i Skåne och några af de
sydligare landskaperna, och utmärker sig genom en
särdeles om aftnarne angenäm lukt, hvarföre den
är tjenlig till inplantering i lustparker och större
trädgårdar.
]Håugblndslaf, barlaf (Licben polyphyllus), en
luftlaf, som förekommer pä berg och klippor
allmänt, samt innehåller ej obetydligt färgämne,
hvarföre den kan användas till färgning af ylle och sike.
Hången smeker barnet før ammans skull,
ett gammalt talesätt, hvarmed förstås, att man icke
menar den man smeker,
månggifte var verkligen brukligt bos de gamla
Skandinaverne, likväl bos dem, såsom öfverallt, i
synnerhet endast hos de rike och förnäme, hvilka
kunde underhålla flera hustrur. Ännu på 900 och
1000-talet hade många män två till tre hustrur,
men hvaraf likväl en ansågs för den förnämsta,
månsar|i, annex till Barnarp, beläget i Tveta
härad af Jönköpings län, l| mil S. från
Jönköping. Alla hemmanen i socknen äro
bergslags-hemman och af dem, följande donationshemman,
neml: Kåperyd, Böshult, Sjöhult Sörg., Karsbult,
Smörvik, Porsarp och Tjursbult. Eganderätten
köpte åboerne 1821. I socknen märkes Taberg,
ett jernberg af Europeisk ryktbarhet, hvarest
jernmalm brytes ofvanjord (se: Taberg). Sanseryds
masugn, nära berget, en senare anläggning, som
tillhör bergsmän och drifves på deras förlag.
Renstorps Sodie masugn, anlagd 1673 af Justus Back,
dömd till ödesmål 1705, äter uppbyggd 1726 och
framflyttad till Taberg 1838—39. Bar alltid lydt
och lyder under Hörle. Är nu en af de bästa
masugnar i riket. Månsarps Norra masugn, nära
i söder från berget och Månsarps Södre masugn,
* mil härifrån, drefvos fordom på ägarens af Hörle
förlag, men äges och drifves nu af bergsmän.
Norre Hammar eller Norrhammar, jernbruk (se
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
