Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrtengren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
856
MÄtt, Mal och Vigt.
Mälaren»
nare utgöres enheten af kappen, en hub af 5 tum,
5 linjer, 9 gran och 4 skruplers sida, rymmande
0.175 kubikfot; kappen underafdelas äter uti
1. i> o. s. v., eller ock uti kannor (= ‡ kappe)
samt dessas underafdelningar. Kappens största
multipel är tunnan, men denna är af tvenne olika slag.
Den ena, som begagnas för mätning af spannmål,
är en kub af 1 fot, 7 tum, 7 linjer, 5 gran och
9 skruplers sida, innehållande 5,6 kubikfot eller
32 kappar = 56 kannor; den andra deremot, som
begagnas för mätning af lakegods, samt i
Stockholm af jord- och trädfrukter, 4,2 kubikfot eller
24 kappar = 42 kaunor. Båda slagen tunnor
underafdelas vidare i fjerdingar, hvaraf på
spannmålstunnan gå 8, på lakegodstunnan deremot blott 6.
I äldre tider var enheten för mättet till torra
varor i nägra landsorter, spann = | tunna, i andra
skäppa = 6 kappar, och dessa benämningar
förekomma ännu bland allmogen i åtskilliga
landska-per. Ytterligare begagnas vid mätning af torra
varor tvenne olika mätningssätt, nemligen löst och
fast mål; vid det förra beräknas tunnan till
ofvannämnde kapptal, men vid det senare förökas det
för olika varor med ett olika antal kappar, som
skola motsvara den större eller mindre råge, hvilken
uppkommer då mätkärlet fylles, utan att afstrykas
jemnt med bräddarne; sålunda utgör en tunna i
fast mål af alla slags varor, utom malt, salt och
kalk, 36 jemnbräddade eller strukna kappar, af
malt deremot 38, men af salt och kalk 34
kappar. Ehuru således vårt målsystem är ganska
in-veckladt, så är detta i ännu högre grad
förhållandet med vigtsystemet, hvaraf finnes icke mindre än
7 olika indelningar, nemligen viktualie-, bergs-,
uppstads-, stapelstads-, guld-, silfver- och
medi-cinal-vigt. Uti viklualieviglen, hvilken, som bekant
är, utgör den i allmänna sammanlefnaden vanligen
använda, är enheten skålpund (se detta ord),
hvilket underafdelas uti lod = skålp:d, qvintin =
J lod, ort = i qvintin och ass eller äss (se detta
ord), samt multiplerne tispund = 20 skålp:d, och
skeppund = 20 lisp:d. Uti bergsviglen eller
tack-jernsvigten kallas enheten mark, samt motsvarar 28
lod, 1 qvintin, 52 ass vikt.-vigt och multiplerne
deraf äro markpund = 20 marker samt skeppund —
20 markpund eller 17 lisp:d, 12 skå!p:d, 16 lod,
1 qvintin, 7 ass vikt.-vigt. Uti uppstadsviglen iir
enheten likaledes mark, men denna är blott 26 lod,
3 qvintin, 36 ass vikt.-vigt; multiplerne äro
likaledes pund och skeppund, det senare motsvarande 16
lisp:d, 15 skålp:d, 31 lod, 3 qvintin, 9 ass
vikt.-vigt. I stapelstadsvigten är marken äfven enhet,
motsvarande 25 lod, 2 qvintin, 28 ass vikt.-vigt,
och största multipeln är skeppund — 16 lisp:d
vikt.-vigt. Guldoigten har likaledes till enhet mark, men
denna är blott = 16 lod vikt.-vigt och
underafdelas i 24 karat och hvarje karat i 12 grän.
Enheten för sitfverviglen är likaledes marken om 16
lod, men denna indelas här i lod = T’tT mark och
grän — T*T lod. Uti medicinal- eller
apothekare-viglen kallas enheten tiber (libra) = 26 lod, 3
qvintin, 12 ass vikt.-vigt och underafdelas uti 12
uns, hvarje uns i 8 drakmer, hvarje drakma i 3
skrupel och hvarje skrupel i 20 gran. Dessa
mänga olika indelningar af våra mått-, mål- och
vigt-systemer måste naturligtvis medföra stora
obeqväm-ligheteroch lätt gifva anledningar till trassel,
hvarföre man ock länge varit betänkt på införandet af
andra, på rationella principer grundade och enklare
systemer. Ett sådant, omfattande så väl mått och
mål som vigt, blef redan för mer än 20 år sedan
utarbetadt af vår oförgätlige Berzelius och under
vetenskaps-akademiens auspicier offentliggjordt,
grundande sig belt och hållet på decimal-indelningen,
sålunda, att enheten i måttsystemet förblifver
foten, med sådana underafdelningar och multipler som
i det gamla decimalsystcmet. Enheten uti
måttsystemet för våta varor förblifver likaledes den
vanliga kannan, men underafdelad uti 10 mått,
hvardera om 10 lummingar, hvaraf hvar och en
rymmer 1 kubik decimaltum. Uti målsystemet för
torra varor är enheten deremot foting,
innehållande 1 kubikfot eller 10 kannor och underafdelad i
kanna = foting, samt mått = TJ— kanna. Uti
viglsyslemet är viktualie-skålpundet bibehållet såsom
enhet, under benämningen mark och underafdeladt
uti 100 ort = -,-ij,- mark, samt hvarje -ort uti
100 kom = ^^ ort. Oaktadt de stora fördelar
i afseende pä beqvämlighet och reda, särdeles i
förening med den likaledes föreslagna
decimal-in-delningen af myntsystemet, som delta system
erbjuder, har det ännu icke lyckats att
tillvägabringa dess allmänna införande, utan slå vi i afseende
bärpå likasom i så många andra afseenden långt
efter vår tid.
MÄiila, Jemllands-dialekt, betyder torr mat.
Mäckan, Jemtlands-dialekt, betyder vara med.
Mägn eller Megin i gamla Svenskan detsamma
som styrka, magt. Asmegn betyder således Gudomlig
magt.
Mäklare biträda vid vexelslut på börsen; men få
ej sjelfva emottaga vexlar till salu för frånvarande
personers räkning, ej heller besörja någon liqvid
emellan köparen och säljaren af vexlar. Mäklaren
får således ej vara part, ulan blott medlare vid
vexelslut. Hans biträde kan begäras; men ar icke
någon nödvändighet. Vexlar kanna köpas utan
mäklare. Deremot om mäklare anlitas, får han
endast på bestämda vexeltimmar befatta sig med
saken. Ej heller får han på något sätt söka alt
styra vcxelkursen; allt vid äfventyr af böter, saml,
i de flesta fall, äfven tjenstens förlust.
Mälaren, Sveriges vackraste insjö, kallades
fordom Laugur, Lögaren, och sträcker sig emellan
Upland, Södermanland och Westmanland, enligt
Tuneld 6 fot öfver Östersjön, enligt Sköldberg 2
fot. Den är 12 mil lång, 8 J- mil bred och »f
12 qvadratmil yt-innehåll, utom de i densamma
belägna större och mindre öar och holmar, hvilka
säges vara omkring 1,300 och utgöra omkring 6
qvadratmil. Ibland de förnämsta häraf äro:
Svartsjölandet eller Färings in, Lofön, Aspön eller
Tosterön, Ekerön, Memsön, Adelsön eller Alsön,
Gröns-ön, Arnön, Öknön, Björkön, Kurön, Adon, Selaön.
Fogdön, Engsön, Tidön, Ridön, Äggarön, Stäkesön,
Tynnelsön, Nyckelön, m. fl. Således uppfylld af öar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
