Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrtengren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
858
Märtha.
]fi».
Hnrllia, hvilket namn fordom var en
försvenskning af Margaretha, tillbör flera Svenska kongl,
och eljest utmärkta personer, hvarföre da flesta
af dem fä sökas under besagde namn, några som
ej finnas deribland, äro:
Märtha, dotter af Erik X, som blef gift med
Nils Sixtensson till Tofta, och, genom delta
äktenskap, stammoder för Sparre och
Oxenstjerna-slägterna.
Märtha, Svante Stures andra gemål, en dotter
till Ivar Jönsson, en Dansk riddare och förut gift
med ståthållaren på Aggerbus slott, Knut Alfsson,
efter hvilken bon var enka, då hon förmäldes med
den Svenske riksföreståndaren.
Märtha, en dotter af den Heliga Brigitta, blef
gift med Sigurd Ribbing, hvilken beskrifves som en
hård och vildsint man. Efter hans död gifte bon
sig med Knut Algotsson, och fick i detta
äktenskap, bland andra barn, äfven Ingegerd, som blef
den första abbedissan i Wadstena kloster. Fru
Märtha var någon tid bofmästarinna för konung Håkans
dotter, Margaretha, mot hvilken hon varit ganska
sträng, antingen till följd af eget lynne, eller
emedan den kongl, elevens sinnesart så fordrade.
Det berättas till och med, att bon tuktat henne
med ris, äfven sedan hon blifvit drottning i
Norrige, hvilket drag är karakteristiskt för tidens seder.
Märtha Olufsdotter, enka efter bonden Anders
Jansson i Bjästa och Nätra socken i
Ångermanland, bar, ehuru tillhörig en ringa krets, likväl
efterlemnat ett förtjent minne såsom den, hvilken
först i sin socken införde den fina linnespånaden,
hvarföre bon af konungen och ständerna belönades
med två silfverkannor. Hon lefde ännu 1780, var
då 73 år, moder för 14 barn och mormoder åt
52 barnbarn.
Mässlinge jernbruk, numera Ljusnedals, (se detta
ord).
Mästare. Se: Handtverk.
Mästerby, annex till Sanda, beläget i Banda ting
af Gottlands södra fögderi, 2 mil S. från Wisby.
Kyrkan, af sten, är byggd 1199. Ilär märkes 5
likstenar med run-inskrift. Vid Fjällemyr, vid
Mästerby stod år 1361 ett slag emellan
Gottländ-ningarne och Danska konungen Waldemar. De
iorra ledo då någon förlust, men dagen derpå då
slaget förnyades, ett fullkomligt nederlag.
Socknen består af 131- mtl., med 390 invånare. Dess
areal utgör 5,091 tunnl., af hvilka 520 äro sjöar
och kärr. Adr. Wisby.
Mäster>rot, mästerört (Imperatoria Ostrutbium),
en mångårig växt, som förekommer här och der
vid fjällen i Dalarne, vid Transtrand, äfvensom i
Femsjö socken i Småland. Roten användes i
boskapsmedicinen, samt äfven till huskurer för
menniskor.
Mäta härleken, en lösen i pantlekar, som
begagnas i Norrland. Den pantägande ställer sig
på golfvet. En annan person tager ett band eller
en näsduk, och mäter honom (henne) om lifvet
och korsvis öfver bröstet. Slutligen lägger den
mätande bandet öfver den mättas ögon, och kysser
honom (benne).
Mätarepenningar. I 16 kap. konunga-balken
stads-lagen omnämnes väl, att redan p&
1400-talet städerne ägde sina serskildta justerade
mäl-käril; men att, utom den lön, som tillföll
justerar-ne, någon serskild afgift för varors mätning blifvit
erlagd till staden, finnes icke nämndt bland
Stockholms privilegier förr än i kongl, resolutionen d. 10
Mars 1636, hvari det beviljades staden att uppbära
"tunnepenningar." Vid 1638 års riksdag blef det i
allmänhet förordnadt, att i alla städer och
bandels-platser, edsvurne mätare skulle tillsättas, hvilket
vidare fastställdes ären 1668, 1682 och 1686.
Några mätare- eller tunnepenningar lära så mycket
mindre förut blifvit uppburne, som i 17 § af
konung Gustaf Adolfs d. 26 Dec. 1619 utfärdade
stadga om städernas styrelse, ibland de flere, städerne
i allmänhet tillagde inkomster, mätarepenningar icke
finnas nämnde.
Mätebref kallas sådana dokumenter, som
magistraten i städerna] utfärdar öfver fartygs läsletal och
dimensioner. För att erhålla kunskap om dessa
förhållanden och derpå grunda måttbrefvet,
begagnas serskildta skeppsmätare, hvilka äro af
magistraten antagne edsvurne personer. Denna skyldighet,
att undergå mätning, gäller icke blott för
inhemska fartyg utan äfven för alla fremmande nationers.
De utländska fartyg, som tillhöra nationer, hvilka
blifvit försäkrade om samma förmåner vid
afgif-ters erläggande i Svensk hamn, som inhemska
fartyg, mätas pä samma sätt som Svenska skepp, och
böra, när de första gången anlända till Svensk
bamn, förses med mätarebref. Andra nationers
fartyg äro underkastade ny mätning hvarje tionde år, i
fall fartyget är kändt och iDgen anledning finnes att
förmoda någon förändring, men i motsatt fall
kunna de när som helsl vid återkomsten å nyo mätas.
Mätte, i gamla Svenskan morgonsång, ett lån ifrån
det Tyska mette, hvilket åter sjelft är en
förvridning af det Latinska matulinus.
Mö är alltid omyndig, så vida icke konungen
beviljat benne alt blifva myndig. Det är först
genom giftermålet, som qvinnan träder ur sina
föräldrars eller målsmäns vård, för att blifva
under-gifven sin man, och endast dennes död gör henne
till myndig. Undantag äger rum efter konungens
pröfning. Den mö, som vill blifva myndig,
anmäler sin önskan, genom ansökning bos
konungen, och dessa önskningar bruka gemenligen
bifallas. Dock besluter konungen icke utan alt
hafva hört qvinnans närmaste anförvandter.
Myndigheten, hvilken sålunda förvärfvas, rörer
fömemli-gast egendom; ty giftomannarälten, som tillhör
närmaste slägtingar, förändras icke, då qvinnan
blifvit myndig.
MO, en syster till Blotsven, var konung Inge den
Godes första gemål, med hvilken ban icke hade
barn, och som ej heller lärer lefvat länge. Det
enda märkliga man vet om benne ar, att den
slägtskap, hvari hennes broder sålunda kom till
kongl, huset, blef för honom en ökad retelse att
söka bemägtiga sig thronen, och att för detta
ändamål begagna konungens mindre betänksamnia
oit att utsprida kristna läran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
