Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N.
Kaaldvyck, Peter van, född i Holland, var
stadsfysikus i Götheborg omkring 1620 eller 1630.
Har i Leyden år 1631 utgifvit en bok om
hästskötseln, kallad: Libri duo PMlippicorum, sive de
Eqvorum natura, eleclione, educalione, disciplina et
curatione, hvilken, enligt Bergii försäkran, skall
hafva det värde, att den förtjente öfversättas på
Svenska.
\abb , i gamla Svenskan detsamma som udde,
hvaraf Elfsnabben. Sannolikt är nabb endast en
förändring af näbb.
Naborätt kallas den företrädesrätt, som i vissa
fall tillhör närmaste granne, vid försäljning af fast
egeDdom. Då nemligen ingen slägting bördar
försålda bas och tomter, kanna de bördas af
grannarne. Naboen eller grannen bar rätt framför
andra obeslägtade personer; likväl bar naborätten i
senare tider blifvit inskränkt, så att den na
gäller blott vid bas och tomter, hvilka blifvit
styckade eller afsöndrade från naboens hos eller tomt,
samt vid bas der naboen bar halfva maren, eller
nyttjar den andres mar, och slatligen äfven om
naboen märkligen besväras af den andres hus,
genom takdropp, mörker eller dylikt.
Sacka, annex till Huddinge, beläget i Svartlösa
härad af Stockholms län, 4 S-0. f™0
Stockholm. Vid gården Nacka, nu mera ett
värdshusställe, synes varit ett krutbruk i äldre tider; ty i
bref d. 28 Febr. 1621 anbefaller konung Gustaf
Adolf Gabriel Oxenstjerna att Antonio Monier, i
anseende till det kontrakt ban bar med kronan om
Nacka och Wettinge (Wellinge?), skulle få stora
ekar till "krut-hoor", i anseende till hvarjehanda
byggningar han der lofvat nppsätta. Jemte
annexet Erstavik består Nacka af 10 mtl. med 340
invånare. Arealn utgör 27,14-7 tunnl., hvari
an-nexerne Bränkyrkas och Erstaviks äfven äro
inbe-gripne. Adr. Stockholm.
Mackreij. Denna adeliga ätt härstammar frän
Fyen, hvarifrån Christian Hf., född i Nyborg,
i senare hälften af 1600-talet inflyttade till
Wermland, gjorde kronan åtskilliga försträckningar och
inrättade ett manufaktursmide, såsom belöning
hvarför hao 1712 upphöjdes i adligt stånd. En af hans
sonsöner,
Xaekreij, Olof von, född d. 4 Dec. 1728,
blef häradshöfding i Östersyslet af Wermland,
hofrättsråd, general-auditör, landshöfding, först i
Halland, sedan i Kronobergs och sist i Upsala län,
samt R. af N. O., upphöjdes i friherrligt stånd
1778, men som han dog ogift d. 22 Juni 1783,
åtgick denna ättegren med honom. Flere af
denna slägt hafva innehaft domare och andra juridiska
embeten i och under Götha hofrätt, och en
Lorentz von ST. utgaf 1775 i Wenersborg en
historisk och vitter veckotidning.
Xaezén, Daniel Erik, född d. 11 Mars 1752
i Skara, der fadern var stadskaplan, studerade
medicinen och blef 1782, då ban ännu icke var
medicine licentiat, föreslagen till provincialläkare i
Umeå. Han tog då den erforderliga examen, blef
ledamot af kollegium medikum och utnämnd till
provincialläkare. Anländ till sin bestämmelseort,
vinnlade ban sig mycket om dess naturalhistoria,
bragte koppympningen i gång, upptog nya
helsobrunnar vid Ratban och Piteå, iståndsatte
lazaret-tet i Umeå och dog der d. 2 Dec. 1808, smittad
af den gängse febern i fältlasarettet, öfver
hvilket ban hade inseendet. Han var en skicklig
mu-sikus och invaldes derföre i musikaliska akademien;
men isynnerhet har han mycken förtjenst om
Sveriges Fauna, hvilken han riktat med flera nya
insekter, hvaraf en efter honom blifvit kallad: Tortrix
Naezeniana, hade en betydlig samling naturalier,
särdeles insekter, och har efterlemnat åtskilliga
skrifter och uppsatser, dels i
vetenskaps-akademiens handlingar, af hvilken akademi ban äfven
var ledamot, dels i tidskriften: Läkaren och
Naturforskaren.
Sfaf betydde i gamla Svenskan ihålighet, och anses
af Ihre vara detsamma som det Engelska Nave och
det Franska Nef, sjelfva rummet i en kyrka.
Xafvel-laf, letlaf (Lichcn ompbaloides), en lafart,
hvilken förekommer öfverallt på berg och stenar
vid öppna slätter, särdeles nära stora sjöar och
kärr. Den innehåller en betydlig mängd lafbrunt
och användes derföre till husbebofsfärgDing.
Näfver, nafverlönn, fältlönn (Acer campestre), ett
mindre träd, eller större buske, som endast
förekommer vildt på några ställen i södra delarne af
Skåne, och är af föga användbarhet, ehuru det
kan uppdragas till bäckar, och veden, såsom hård
och vacker, kan begagnas till finare slöjdarbeten.
Maga nyttjades i gamla Svenskan såsom liktydigt
med gnaga, dels samma ord som detta, dels
härledande sig från nagel.
HTageirare (mytbol.). Det största och tillika det
underbaraste skepp i verlden. Det var gjordt af
och lastadt med döda menniskors naglar, och
bestämdt till att föra en del af Muspels söner till
Asgård, då Ragnarök skulle inträffa. Sturleson
beskrifver detta sålunda: "Då blifver skeppet Na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
