Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kainniedel.
Nare.
5
hafva dock åtskilliga andra namn blifvit införda i
almanackan, t. ex. regerande personers, eller
sådana, som no för tiden äro brukliga, otao
afseende på barovida de tillhört några utmärkta
personer eller icke.
Kainnaedel kallas den nppgift om författarens
namn, som hvarje boktryckare måste besitta, för
att ej sjelf, enligt tryckfrihetslagen, blifva
ansvarig för de skrifter ban tryckt. I afseende på
periodiska skrifter är den allmänna regeln, att
utgifvaren blir ansvarig för tidningens innehåll, och hans
namn nppgifves inför domstolen af justitie
statsministern, hos hvilken tidningens utgifvande
måste anmalas. Ingen författare ar skyldig att
utsatta sitt namn på den bok ban utgifver; men
väl alt tillställa boktryckaren en förseglad
uppgift om sitt namn, och bör rigtigheten af denna
namnsedels innehåll vara bestyrkt af tvenne
tillförlitlige män. Deremot kan boktryckaren
möjligtvis sjelf vara okunnig om namnsedelns
innehåll; men om ban icke kan uppvisa namnsedel då
skriften åtalas, står ban sjelf författare-ansvar.
Befinnes äter namnsedeln innehålla falskt namn,
eller alldeles sakna namn, faller ansvaret på
borges-männen. iSamnsedeln infordras af domstolen, och
får brytas endast efter dess beslut. Dess
ändamål är att framkalla den verkliga författaren, i fall
fråga blifver om ansvar enligt tryckfrihetslagen;
men för att tillika skydda en loflig anonymitet är
del förbjudet, att bryta namnsedeln utan
domstolens beslut. Ett oloQigt kungörande af
författarens namn straffas med 200 R:drs böter och
kungöres i allmänna tidningarne. Blir namnet kungjordt
geDom en obefogad rättegång och deraf föranledt
brytande af namnsedeln, pliklas 100 K:dr.
Jlaiiinatiiiiipel, tleu kungligt*. Vid 1756 års
riksdag beslöt det då rådande hattpartiet, att en
stämpel med konungens namn skulle förfärdigas,
hvilken rådet ägde att sätta på de beslut, som
konungen kunde vagra att underteckna, eller når
ban var förhindrad att deltaga i rådets
öfverläggningar. Denna namnstämpel begagnades också
verkligen vid liera tillfallen, särdeles under den år 1758
af ständeme tillsatta serskild|a kommissionens
domar öfver åtskilliga för stämplingar anklagade
personer, hvilka konungen nekat alt förse med sitt
namn. Klt sådant verkligt missbruk af konungens
namn anderlat ej att väcka ovilja bos många af
nationen, och gaf fart åt del revolutionsförsök, som
gjordes vid samma riksdag, då beslutet bärom
fattades. Vid Morrköpings riksdag förordnades, alt den i
Stockholm qvarvarande delen af rådet skulle ined
denna »tämpel förse de handlingar, detsamma utfärdade.
Vann» (mytho|.), Neps dotter. En älsklig, skön
och god Asynja. Hon var den sköna och fromme
guden Balders maka oeb moder till Forsete,
rättvisans gud. Hon var sin make så tillgifven, att
nar ban genom I.okes list blef mördad, bon icke
kunde lefva längre, utan dog genast af sorg, då
deras lik blefvo brända på samma bål och de
tillsammans fingo vistas i Hels boning, derifrån
Nanna aldrig kastade en enda saknadens blick mot
Walball.
Nanne» en lagman i Småland hos konung Edmond
Slemme, hvilken, jemte Here andra lagmän,
åtföljde honom vid gransregleringen med Danmark. En
annan, Vrimolder Naunir, uppgifves såsom
samme konungs råd och lagman i Södermanland.
Kaplau, en elf i Jemtland, hvilken utgör utlopp
för en sjö, belägen i Offerdal, ned till Storsjön.
Napoleon. Såsom en liten egenhet torde
förtjena nämnas, att Gustaf IV Adolf, hvilken nekade
erkänna Napoleon såsom kejsare, aldrig tillät att
ban i Svenskt tryck benämndes annorlunda än Herr
N. Buonaparte, samt att Rothlieb, i sin beskrifning
öfver Riddarholmskyrkan, utgifven 1822, ännu
vidhöll detta bruk, så att ban bland
serafimer-rid-darne anför: "Herr Napoleon Buonaparte. Född d.
14 (15) Aug. 1769. Utnämnd till Riddare af
Se-raphimer-Orden d. 3 Febr. 1810, såsom
Fransmännens kejsare. Död d. 5 Maj 1821 på ön S:t
Helena, med erkänd rang af general."
Napp detsamma som knapp, ringa.
Napp, hörde fordom till kyrkoskruden, och var
ett slags knapp, som hängde bakpå chorkappoma.
En sådan napp var af silfver, och vägde stundom
ända till 2^ lödig mark.
Nappa *pinl<, en folklek, som lekes på Oland och
flere andra orter. En person ställer sig på
golfvet och en annan håller för hans ögon. De
öfriga nappa och rycka bonom, en i sender, och han
gissar hvem som gjort det. Nar han träffat ratt,
aflöses ban af den han gissat på. — Denna lek
skall begagnas på Oland, äfven vid pantutlösning.
Narbiick, ett beminan i Ödeshögs socken af
Öster-göthland, hvarest en drabbning skall hafva ägt rum
år 1452. Då konungarne Carl VIII Knutsson och
Christian I nämnde år täflade om Svenska kronan,
hade Christian med sin bär tågat genom Småland,
för att genom Holveden, då en mycket tät och
stor skog, inrycka i Östergöthland. Biskopen i
Linköping, Nikolaus III (Kenicius eller König), samt
lagmannen i Östergöthland, Er. Niepers,
sammandrogo biskopens vanliga lifvakt, samt en mängd
allmoge. En drabbning föreföll vid Narbäck n
länegränsen, der de Danske blefvo slagne.
Pilarne bidrogo isynnerhet till nederlaget; ty af dem
som stupade hade mänga 6 pilar i kroppen, ocli
pålyxorna fullbordade segern. Linköpings
biskopskrönika säger om deras förlust:
rTbe Danske voro glade,
Som åter kommo hem;
Borta voro fyra af hvarje fem."
Och Ericus Olai:
"Complures llolawed
De Daci3 folio döda ned,
Dat flnem rixæ
Dacis den Svenske Potyxe
Narcisnaner-orden , ett danssäll.skap med
ordens-reglor, hvilket stiftades vid Djurgårdsbrunn 1797,
men upplöstes i början af 1800-talet, då ordens
skattmästare lärer hafva rymt med dess kassa.
Nare. Nare betyder skarp vind. Vinden i Mars
månad, hvilken plägar gifva skarp bud, kallas i
södra Sverige Marsa-Nare. "Det är en
Marsa-Nare", säges ock om en elak qvinna.
Del. III. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
